Citat:
Ursprungligen postat av
Eremona2.0
Det feministiska engagemanget för Catrine varade tydligen inte så länge. Skribenten är väl representativ för det kvinnliga etablissemanget.
Catrine kan inte användas som politiskt verktyg, och då blir hon ointressant.
Hur var det nu med exploateringen?
Citat:
Ursprungligen postat av
habet
Jag tror tyvärr inte att det handlar om naivitet. Självklart förstår Hultegård att det här har begåtts en rättsskandal
men hur ska hon annars komma ur dåtidens åsikter? Be om ursäkt finns ju inte på kartan, hon är alldeles för insyltad i feminismen för det.
Citat:
Ursprungligen postat av
amiden
Det är just det som är obehagligt med Hultegårds framträdande (förutom okunskapen som lyser igenom), att exponeringen tycks viktigare än korrekta fakta. Och som vanligt glöms Cathrine bort och det faktum att hon inte fick en korrekt utredning.
Ja, exakt, det är lätt att naivt ställa sig frågande till logiken i ett resonemang eller en handling när man istället bör se vilket resultat den som resonerar/handlar är ute efter.
Citat:
Ursprungligen postat av
Flu
Angående Hultegårds avhandling så förekommer åtminstone hänvisningar till en del för tråden välkända figurer: Christian och Eva F Diesen och Frank Lindblad och Anna Kaldal. Hultegård verkar ha studerat artiklar om barnvittnesmål skrivna av dessa.
Stort tack för påpekandet, det lägger jag på minnet, de var okända för mig. Jag hann inte mer än kolla upp en par av hänvisningarna till dessa namn i hennes avhandling innan jag studsade lite över språket. Det råkade vara Lindblad och Kaldal. Dessa sägs ha beskrivit något "genom" en artikel, men man säger "i" en artikel, och ordet "hänför" här kan vara passabelt men jag gillar inte att saker "skyfflas in" med hjälp av det, sedan ser jag inte poängen med "paret Diesen", de lär ju ha skrivit detta som Diesen och Diesen, vilken slutsats ska jag dra av att de dessutom är "paret Diesen"?
Denna underlåtelse att tillvarata vittnesuppgifter från barn i målsägandens närhet har tidigare också beskrivits av Frank Lindblad och Anna Kaldal genom artikeln Child Witness Statements About Sexual Abuse in Day‐care: Reports from a Case with Confessions from the Suspect. Författarna hänför, i likhet med paret Diesen, underlåtenheten till effektiviseringskrav under förundersökningen, vid sidan av en generellt låg tilltro till bärigheten i barns vittnesmål. (s 105)
Även i andra hänvisningen skyfflas saker in med hjälp av "hänför", jag tycker meningen att "detta är en iakttagelse som hänför sig till övergrepp i förskolemiljö" är tveksam, det är en iakttagelse
gjord vid undersökning av övergrepp i förskolemiljö:
Slutsatsen att förhörsarbetet behöver söka sig bortom det utsatta barnets uppgifter känns också igen från den tidigare nämnda studien Child Witness Statements About Sexual Abuse in Day-Care: Reports from a Case with Confessions from the Suspect. Artikelförfattarna Frank Lindblad och Anna Kaldal framhåller här att vittnesförhör med barn i målsägandens närhet kan bidra till att upptäcka ännu oidentifierade övergrepp. Även om detta är en iakttagelse som hänför sig till övergrepp i förskolemiljö kan det noteras att det även bland avhandlingens förundersökningsprotokoll förekommer flera mål där vänner har utsatts för övergrepp av samma tilltalad och således medverkar som både målsägande och vittne i målet. (s 185)
Men Göteborgs universitet är kackigt, till och med utifrån svensk måttstock.