Hur förklarar man slumpen?

Heisenberg handlar enbart om hur osäkerheten ökar när man mäter. Det är åter igen människans förmåga att mäta. Har ingenting att göra med om huruvida universum i övrigt är deterministiskt eller inte. Så nej. Här "plockar du en oförtjänt medalj".

Om du läser ca 5-10 av mina senaste inlägg så skriver jag flera gånger det finns mängder med företéelser som vi inte kan eller kanske någonsin kommer kunna förklara. Så var kommer "allt går att förklara" ifrån?

Vem oroar sig?

Heisenbergs osäkerhet har att göra med precision i mätningar, inte slumputfall.

Jag har märkt när man programmerat då räcker klockan som slump.
1000 delarna går så fort så det går aldrig avgöra vilken tusendels det blir.
Behöver inte kalla på rnd för det

Typ alla lösningar duger åt gemene man, men om du ska sätta upp ett online-kasino eller dylikt så skulle jag föreslå att du använder någon annan slumpgenerator. ^^

Förstår jag kvantmekaniken rätt så kan vi inte kan preparera kvantmekaniska experiment så att vi kommer få samma utfall varje gång eftersom kvantegenskaper är något som uppstår spontant för att sedan förstöras när de observeras.

Determinism är för mig en approximation som är användbar inom sitt tillämpningsområde. Ställer jag ett glas vatten på en bordsskiva så kan visserligen glaset när som helst falla rakt genom bordsskivan därför att de enskilda partiklarna kan det, men att alla glasets partiklar skulle göra det samtidigt är så osannolikt att jag kan bortse från den möjligheten. Däremot kan vi inte extrapolera approximationen utanför sitt tillämpningsområde och tro att den fortfarande skall gälla. Halverar jag glasets storlek så står det fortfarande kvar på bordet varje gång jag ställer det där. Halverar jag glasets storlek igen så står det fortfarande kvar. Men halverar jag glasets storlek tillräckligt många gånger så är det inte alls lika osannolikt att det plötsligt trillar genom bordsskivan. Då man inte kan peka på någon specifik storlek där glaset plötsligt kan trilla genom bordsskivan så kan det inte vara som så att det är deterministiskt att glaset skall stå kvar om det är större än en viss storlek och indeterministiskt om det är mindre än en viss storlek, utan det måste alltid vara indeterministiskt och att det bara är sannolikheten som beror på storleken.

Det var inte den tolkningen Heisenberg själv gjorde och det sägs att han ångrade ordvalet efteråt eftersom han menade att det fanns en inbyggd onoggrannhet i naturen som inte hade med mätningar att göra.

Jag tror inte naturen bryr sig om vad som är poängfullt eller inte, utan mening och poäng är något vi människor tillskriver naturen.

En poäng skulle kunna vara att göra radioaktivt sönderfall möjligt. En radioaktiv atomkärna borde inte kunna sönderfalla eftersom den befinner sig i ett lokalt energiminimum där det först måste tillföras energi för att den skall kunna sönderfalla till ett lägre energitillstånd. Att detta skall hända av sig själv borde vara lika omöjligt som att en stillastående boll plötsligt skulle få för sig att rulla uppför ett backkrön för att sedan rulla ned på andra sidan. Att radioaktiva isotoper ändå kan sönderfalla förklaras med att atomkärnan kan "mäta fel" eftersom ett sådant "mätfel" faller inom onoggrannheten.

Heisenberger har inget fog för den tolkning. Det finns ingen onogrannhet så länge systemet inte mäts / har växelsamverkan med omgivningen.

Vad gäller mätningar på detaljnivå, av kvantegenskaper (typ spinn), så dyker slumpen upp om det gäller att en superposition (typ spinn upp + spinn ned) "kollapsar" (mäts) till ett av tillstånden. Superpositioner tar tid att bilda igen efter en mätning, så om en elektron har fått ett diskret tillstånd, och vi kör samma mätning igen, så får vi alltid samma resultat. (Om mätningen sker tillräckligt frekvent; Quantum Zeno effect på wiki har en bra animering.)

Det jag menade är ungefär samma sak som Inkapslad skriver nedan. Begreppet noggrannhet eller onogrannhet är ganska starkt förankrat med en mätning/observation av något.

Det var inte den tolkningen Heisenberg själv gjorde och det sägs att han ångrade ordvalet efteråt eftersom han menade att det fanns en inbyggd onoggrannhet i naturen som inte hade med mätningar att göra.

Vart kan man läsa om denna inbyggda osäkerthet? Det jag sett nämner man i princip alltid onoggrannheten i samband med mätning. Show me the money!