Citat:
Ursprungligen postat av
Dalulven
Det där låter som något från referatförhören. Det verkar som om det skedde ett missförstånd.
Motståndarna till SE-teorin har en tendens att blåhålla feluppfattningar som skedde för snart 40 år sen.
Det är inte så meriterande.
Om du inte kan se att det är två prickar på Luntmakargatan, på SE:s skiss, kan jag tyvärr inte hjälpa dig.
Knattarna får kalla in Kalle Anka istället. Han kommer lyckas bättre.
Från Tingsrätten:
J: Jag stod på södra ändan av… södra biten av Tunnelgatan som vätter mot Sveavägen.
Åkl H: Ja. Är det i korsningen med Luntmakargatan då?
J: Ja, några steg in på Tunnelgatan.
Åkl H: Jaha, du har svängt av till höger då menar du?
J: Några steg bara.
Lars Jeppsson bekräftar klart och tydligt utan minsta tvivel att han tog höger och därmed befann sig en bit in på Tunnelgatan. In i passagen mellan barackerna och husväggen. Du kan därmed skrota alla dina postmodernistiska fantasier och ”kreativa tolkningar” av vad han egentligen menade.
Eller varför inte kika på hur han uttryckte sig för Aftonbladet redan 4 mars?
”Samtidigt inser jag nu att jag själv var i fara. Hade inte byggbaracken varit mellan oss hade jag sett honom på nära håll och vad hade då hänt?”
Jeppsson säger alltså underförstått att han och GM inte hade möjlighet att se varandra på nära håll. Annars är han orolig för vad som kunde ha hänt. Det vore ren gallimatias att uttrycka sig som han gör där om han hade stått helt synlig ute i korsningen.
Att LJ och GM inte hade möjlighet att se varandra 90 grader från sidan framgår också av hur han uttrycker sig i dialogförhöret bara en dryg månad efter mordet:
J: Jag stod så till så att jag då jag först fick syn på honom var bara snett bakifrån då.
F: Du kunde alltså inte se honom på annat sätt?
J: Nehej.
F: Han dök upp på det sättet att du hade ingen möjlighet att se honom vare sig framifrån eller från sidan?
J: Javisst, inte framifrån och inte från sidan ut-, då snett bakifrån.
Allt du har på fyra förhör och två rättegångar är att han ett halvår efter mordet börjar tvivla lite på sin egen minnesbild men direkt medger att det han sa tidigare säkert stämde:
F: Du säger i ett tidigare polisförhör att du har gått in en bit i gränden. Hur stämmer det?
J: Ja, om jag sa det då så stämmer det väl.
Hur var det nu med minnesbilder, brukar inte du alltid vara den första att sabla ned obekväma uppgifter från väktarna för att de är 3 månader gamla? Men när LJ lämnar en svajig uppgift 6 månader senare trumfar den plötsligt
allt som han någonsin sagt i samtliga förhör, rättegångar, brev och intervjuer?
Och som lök på laxen, grädde på moset, pricken över i, handen i handsken
säger LJ själv att GM inte såg honom i korsningen.
F: Såg han dig vid Luntmakargatan?
J: Inte när jag stod vid baracken, nej.
Och för den goda sakens skull kan vi köra lite favoriter i repris:
”Jeppsson vänder sig om för att se den springande personen. Jeppsson själv befinner sig då några steg in på Tunnelgatan på söder sida om baracken.”
Tredje förhöret:
”F: Nehej, utan du fortsätter Luntmakargatan fram till korsningen Tunnelgatan?
J: Ja.
F: Hur har du sedan tänkt dig fortsättningen?
J: Då gick jag -, jag gick några tveksamma steg in mot Tunnelgatan så hade jag.-, stod på södra sidan av byggbaracken som finns står där.”
Du är bortgjord och dina pantalonger är mer neddragna än LL:s snickarbyxor.