Denna hysterin om att få jobba hemifrån

70 år och jobba?? Vart tog livet vägen, du lär ångra dig, "jobbet var mitt liv"
Jobbar själv hemifrån och slipper trängas i Stockholms trafiken och lägga 150 spänn på lunch, är på kontoret en dag per vecka och det räcker för mig, fixar allt som förväntas och mer därtill,

Obegripligt att folk i det här landet ska behöva lida av akademikerkomplex och allsköns bitterhet när precis alla har möjlighet att utbilda sig och själva välja vägriktning för sina liv. Akademikerlönerna i Sverige är urusla så om de får möjlighet att arbeta hemifrån som kompensation för att de drog på sig 3-6 års inkomstborfall och 500'-700' i studieskuld så borde det inte vara något du eller någon annan grinar över.






Logisksvensk är en av få i tråden som fattar att distansarbete är genomförbart för att det som produceras är jämförbart med vad som produceras under kontorstid. Det krävs en riktigt hålhuvad idiot som inbillar sig att det fungerar att arbeta på distans och inte leverera jämförbara resultat. Man har fortfarande arbetstid vilket innebär att man ska kunna vara nåbar för att inte bryta kommunikationsflödet.

Den administrativa offentliga sektorn är jättestor med tusentals handläggare. De flesta av dem kan utan problem arbeta hemifrån, förutsatt att de har disciplin och inte en chef med principiellt kontrollbehov. För skattebetalarna skulle mer omfattande distansarbete kunna innebära behövliga kostnadsbesparingar.

Folk vill inte erkänna att man kan vara så effektiv att man gör åtta timmars jobb på fyra om man får göra mer som man vill, och inte inrutat. De som har arbeten där man alltid måste existera på jobbet åtta timmar blir ju ledsna när andra kan ha det lättare. Jag tycker att de jobb som man kan göra hemma, då ska man tillåtas det. Men man måste ju se över vissa jobb som kommuntanter har, som egentligen inte arbetar alls, sådana jobb ska inte vara tillåtna. Sedan finns det folk som mentalt inte grejar att vara hemma så mycket, de blir ledsna och de måste ha folk som säger till dem på pricken vad de ska göra. Man får jämka så alla får det så bra som det går. Det finns ingen anledning att bara kasta bort sin tid om man kan jobba effektivare, och man ska inte dra ned lönen för någon som är supereffektiv.

Digital mobilisering är här för att stanna, troligen kommer alla som kan jobba hemifrån också göra det i snar framtid, pga urbanisering och ökad befolkningstäthet.

Det anses klimatsmart, tidssparande och ekonomiskt, man kan kolla på trendsättare såsom megastäder exempelvis Tokyo, New York, London.

Infrastrukturen kommer utökas och bilar få ta mindre plats i centrum, så ser framtiden ut, typ.

Som småbarnsförälder är det dock guld värd att slippa den morgonstressen ett par dagar i veckan med att fixa sig och barnen på morgonen och stressa med pendlingen in till kontoret efter lämningen etc.

Sen så är det lite gulligt när jag ser många i tråden antyda att det per automatik blir mer gjort på kontoret än hemma, med tanke på hur mycket tid som faktiskt slösas inne på kontoren också. Folk orkar inte vara produktiva mer än 5-6 timmar per dag om ens det oavsett om de är på kontoret eller inte. Resten av tiden går till att smygsurfa och surra med kollegorna innan de flesta smyger hem nån timme innan arbetsdagens slut för att "hinna före trafiken" (vilket för övrigt även är jävligt skönt att slippa de dagar man kan jobba hemma).

Okej om det finns ett syfte med att åka in till kontoret, t.ex. en dag med mycket möten eller om man ska arbeta ihop med någon kring något, men de flesta dagar känns det som att man åker in "bara för att" och alla gör sin grej oavsett som lika gärna kunde ha gjorts hemifrån.

Dessutom finns det ju andra samhällsfördelaktiga aspekter kring att låta folk jobba åtminstone delvis på distans. Exempelvis är det ju mer miljövänligt om inte alla behöver åka in med bilen varje dag, samt så gynnar det en mer levande landsbygd då det underlättar för folk att söka sig ut från våra överbefolkade städer om det finns mer flexibilitet kring jobben.

Som systemutvecklare var det hemskt med kontorslandskap, man funkar bäst i en tyst lugn miljö som i hemmet, tidigare isolerade man sig med hörlurar. En dag i veckan kan man dock ha lite möten och socialisera och äta lunch ute. MEN förstår de som vill jobba 100% remote.

För mig är det snarare än principsak. Jag har själv studerat, och studerar i skrivande stund, men jag avskyr den genomsnittlige svenska akademikern; en stereotyp svensk, oerhört mån om att inte sticka ut från mallen och håller hellre käft än säger vad han tycker. Jag vet att högre studier sällan är lönsamt, men det betyder inte att högre studier inte lockar till sig en viss typ av supersvennig svennebanan som ger mig en vidrig avsmak i munnen.

Akademiker är ofta gnälliga, fega, lättlästa, tror att de är bättre än dem utan utbildning samt blir bekväma och gud vet vad mer. Med det sagt finns det såklart rimliga sådana också, men det är 1/10, i min erfarenhet.

De hade kunnat tjäna mer och jag hade inte brytt mig, för det är i grund och botten inte - åtminstone inte för mig - en lönefråga, utan en upplevd klassfråga. Jag har sett arbetarklassbarn plugga och bli lika fittiga som innerstadsungar, så det är nog något i vattnet på våra lärosäten som odlar fram den här "ja, vi är lite bättre än dem som serverar oss", även om ingen jantesvenne någonsin kommer erkänna det.

Jag jobbar med människor. Ett ovanligt socialt arbete där man också måste vara väldigt socialt kompetent och kunna diskutera, argumentera, ibland förhandla. Samtidigt ska massor av administrativt arbete göras. Olika former av avtal och överenskommelser, juridiska papper ska granskas och skrivas. Jag måste delvis åka hem till folk.

Det är mentalt tröttsamt. Det är också väldigt mycket jobb och ibland jobbar man hellre en lördag och är ledig en måndag för det passar bättre. Men jag kan jobba hemifrån 3 dagar i veckan om jag vill. Mina arbetskamrater är ju själva ute och springer så vi är inte alltid fulltaliga på kontoret iallafall. Kontoret är bra. En trygghet och ett sammanhang. Där man kan diskutera och få råd, där man kan fika och avreagera sig men också bara snacka om vardagen. Det är viktigt.

Detta yrke har alltid varit såhär, det var likadant för 35 år sedan när mina föräldrar jobbade med samma sak. Det finns ingen chef som tror sig måsta detaljstyra eller vaka över en.

Det går absolut inte att ta sovmorgon och lata sig. Då klarar man inte av sitt jobb och det kommer märkas. Men så länge man sköter det man ska bryr sig inte exakt när eller hur jag arbetar.

Måste vara väldigt få och konstiga hittepå-yrken där man kan laga sig bara för att man jobbar hemifrån. Sådana jobb som egentligen inte behövs.

Edit: Självklart kan jag ta en sovmorgon ibland, men den är ju inte gratis. Då får jag jobba igen den sovmorgonen på kvällen istället.
Vi har stort ansvar över vårt jobb och måste planera allt själva. Fritt, hemifrån, och hög lön. Men som sagt. Mycket ansvar. Man kan inte lata sig som en trött gymnasiestudent. Då ryker man.

Vad är det för dinosaurier som hänger i denna tråd?
Tekniken utvecklas och så gör även hur vi arbetar. Förr fick man knalla runt i korridorer och ställa sig i någons dörr och hoppas att de ville titta på en och tänka sig att svara på en fråga. Idag tar man denna kontakt i Teams, oberoende var man befinner sig, och får ett svar direkt. Det är mycket enklare nuförtiden! Man kan även ringa upp via Teams och visa sin skärm för att förklara eller visa något. Vi hade flera nyanställda under Covid, när de flesta jobbade hemma, att dela med sig av kunskap var inga problem. (Nu tänker jag jobb som inte kräver att man fysiskt är på plats.)

Själv är jag på kontoret 3-4 dagar i veckan. En del av mina kollegor finns på kontoret medan andra är spridda i Sverige, men det är inga problem, så länge de är tillgängliga. (Och med Teams är det inga problem att se vem som är tillgänglig och det vet alla.)

Den som tror att alla sitter och titta på Netflix medan man jobbar hemma dömer nog andra utifrån sig själv.

På vilket sätt spelar det någon roll om man tittar på Netflix hemma eller på jobbet?

Det borde vara det man presterar och resultatet som är det centrala.

Är den ärligaste beskrivning av att jobba hemifrån jag läst. Nästan så man blir småförbannad, hehe.

Det är hög status att jobba hemifrån och det beror ju inte på att folk tror att man jobbar så svetten lackar, utan alla vet att det innebär en chill dag helt enkelt

roligt för dig att du fått något städjobb som ingen annan ville ha