Citat:
Jag ställer mig frågande här.
Utifrån refererat material föreligger knappast förutsättningar för annan slutsats än att kommunikation har skett efter det att gänget kommit ut från bankomatutrymmet.
Fröling uppger att kommunikation skett efter bankomatärendena.Denna uppgift får sedan stöd av samtliga övriga inblandade i denna episod.
Att Frölings uppgift om att Björkman varit med inne i bankomatutrymmet möjligen är felaktig är en annan sak.Det är enahanda upggift till skillnad från hans uppgift om att kommunikation skett ute på gatan.Denna uppgift är av betydligt starkare art då den unisont understöds.
Nyberg uppger att Björkman ropat åt dem efter bankomatbesöket.
Gustavsson säger ordagrant från förhöret att "sedan fortsatte vi att käbbla om det efter det att vi tagit ut pengar och AB stod kvar och vi gick då.Precision görs dessutom till att käbblet handlat om att vänta på eftersläntrarna.
Björkman själv understöder ytterligare uppgifterna.
För att den s.k radikala modellen skall ha flytkraft så måste dessa uppgifter bortses ifrån.
I den radikala modellen så måste AB vid skottögonblicket befinna sig vid dekorimas ingång samtidigt som hans tre övriga kollegor befinner sig inne i bankomatutrymmet.
Detta går som synes stick i stäv med allt det relevanta material som finns tillgängligt gällande Boforsarnas bankomatbesök.Något övrigt specifikt relevant material gällande detta finnes icke vad jag kan förstå,så jag har naturligtvis aktat mig för cherrypicking här.
Slutsatser gällande att den radikala modellen gäller måste sålunda bygga på något helt annat än det refererade materialet.
Att enahanda observation av IM skulle ha företrädesrätt framför fyra andra vittnesmål har jag svårt att se riktigheten i.
Att ingen har observerat IMs ungdomsgäng kan knappast förklaras med att dessa skall vara liktydiga med Boforsgänget.
Problemet med stödjande vittnesmål angående IMs observation kvarstår oavsett vad jag förstår.
Dessutom så pratar IM om en absolut närhet till dådet.Då skall först Boforsgänget hinna fram till bankomaten,öppna ditin,gå in och sedan så skall dörren stängas emot gatan.
Samtidigt så skall Anders Björkman vända ganska så tvärt på klacken efter Dekorima och direkt börja vandra söderut.Allt annat innebär via IMs tidsangivelser att AB inte hinner till rätt position ii skottögonblicket.
IM har aldrig sagt att han observerat någon person som tvärt vänt om.
Detta är endast några direkta invändningar emot den s.k radikala modellen som jag direkt kommer på i all hast.
Det finns flera andra problematika man kan anföra emot modellen,men för min egna del räcker det och blir över redan här för att konstatera att vi får vara överens om att icke vara överens om den radikala modellens bärkraft.
Det är bra så tycker jag.
Utifrån refererat material föreligger knappast förutsättningar för annan slutsats än att kommunikation har skett efter det att gänget kommit ut från bankomatutrymmet.
Fröling uppger att kommunikation skett efter bankomatärendena.Denna uppgift får sedan stöd av samtliga övriga inblandade i denna episod.
Att Frölings uppgift om att Björkman varit med inne i bankomatutrymmet möjligen är felaktig är en annan sak.Det är enahanda upggift till skillnad från hans uppgift om att kommunikation skett ute på gatan.Denna uppgift är av betydligt starkare art då den unisont understöds.
Nyberg uppger att Björkman ropat åt dem efter bankomatbesöket.
Gustavsson säger ordagrant från förhöret att "sedan fortsatte vi att käbbla om det efter det att vi tagit ut pengar och AB stod kvar och vi gick då.Precision görs dessutom till att käbblet handlat om att vänta på eftersläntrarna.
Björkman själv understöder ytterligare uppgifterna.
För att den s.k radikala modellen skall ha flytkraft så måste dessa uppgifter bortses ifrån.
I den radikala modellen så måste AB vid skottögonblicket befinna sig vid dekorimas ingång samtidigt som hans tre övriga kollegor befinner sig inne i bankomatutrymmet.
Detta går som synes stick i stäv med allt det relevanta material som finns tillgängligt gällande Boforsarnas bankomatbesök.Något övrigt specifikt relevant material gällande detta finnes icke vad jag kan förstå,så jag har naturligtvis aktat mig för cherrypicking här.
Slutsatser gällande att den radikala modellen gäller måste sålunda bygga på något helt annat än det refererade materialet.
Att enahanda observation av IM skulle ha företrädesrätt framför fyra andra vittnesmål har jag svårt att se riktigheten i.
Att ingen har observerat IMs ungdomsgäng kan knappast förklaras med att dessa skall vara liktydiga med Boforsgänget.
Problemet med stödjande vittnesmål angående IMs observation kvarstår oavsett vad jag förstår.
Dessutom så pratar IM om en absolut närhet till dådet.Då skall först Boforsgänget hinna fram till bankomaten,öppna ditin,gå in och sedan så skall dörren stängas emot gatan.
Samtidigt så skall Anders Björkman vända ganska så tvärt på klacken efter Dekorima och direkt börja vandra söderut.Allt annat innebär via IMs tidsangivelser att AB inte hinner till rätt position ii skottögonblicket.
IM har aldrig sagt att han observerat någon person som tvärt vänt om.
Detta är endast några direkta invändningar emot den s.k radikala modellen som jag direkt kommer på i all hast.
Det finns flera andra problematika man kan anföra emot modellen,men för min egna del räcker det och blir över redan här för att konstatera att vi får vara överens om att icke vara överens om den radikala modellens bärkraft.
Det är bra så tycker jag.
Det står dig fritt att göra vilken avvägning du vill, men när jag läser din argumentation så ser jag att du valt ut vissa bitar som du cherrypickar som en slags motbevis. Men om du skulle tillämpa samma metod på den "traditionella" modellen – där Boforsarna kommer ut tidigt och alltså ligger före Fauzzi på vägen norrut – så finner du ännu större problem där. Ingen modell är problemfri och då menar jag att man får välja den modell som uppvisar färre eller mindre allvarliga problem. Av de två modeller som föreligger här är det den "radikala" modellen – att Boforsarna fortfarande befinner sig inne på banken när mordet begås – som uppvisar betydligt färre problem än den "traditionella".
Av de fyra Boforsarna är det bara Fröling som klart och tydligt säger att de pratade med Björkman efter uttagen. Gustavssons uttalande kan visserligen också tolkas så, men det är ändå inte helt säkert. Men även om man skulle acceptera den tolkningen av Gustavsson så blir det ju fortfarande bara två av fyra som säger att någon sådan kontakt förekom efter banken. De andra två – Nyberg och Björkman själv – säger att någon sådan kontakt inte förekom.
Om du har fyra vittnen varav två säger "bu" och två säger "bä" om en och samma sak, då måste ju slutsatsen blir att det "varken är bu eller bä". Samma med frågan om det förekom någon kontakt mellan Björkman och kamraterna efter bankbesöket.
Med tanke på att Fröling är så pass snurrig att han inte ens minns att Björkman stannade utanför banken så menar jag att hans uppgift i praktiken måste diskvalificeras, den har inget värde. Då återstår bara Gustavsson, och hennes uppgifter framstår heller inte som särskilt tillförlitliga utan den rimliga tolkningen är att de "käbblade" på vägen till banken men inte efter bankbesöket.
Med andra ord finns ingen hållbar bevisning för att någon kontakt ägde rum efter bankbesöket. Då kan man ju inte anföra det som argument för den "traditionella" modellen eller mot den "radikala". Om något lutar den något i riktning mot den radikala, men inte tillräckligt starkt för att bevisa något.
Med frågan om det eventuellt förekom någon kontakt efter banken avklarad blir nästa fråga om det stämmer som kamraterna säger att de såg Björkman stå utanför banken när de lämnade – men utan att det förekom någon kontakt. Även om de påstår det så tycker jag att det faller på sin egen orimlighet att de skulle ha gått iväg utan att ens ropa "hejdå!" eller "ska du med upp?" till Björkman.
Den rimliga förklaringen till att kamraterna gått iväg utan kontakt är att Björkman helt enkelt inte stått kvar utanför banken när de kom ut igen. Att han blivit kvar utanför banken när de gått in är en helt annan fråga, det har de väl märkt – med undantag för Fröling då – i och med att Björkman inte finns med inne på banken. Då måste han ju ha stannat utanför. Så långt är det klart, men däremot är det inte klart om han fortfarande fanns kvar därute när de kommer ut igen efter avslutade uttag. För egen del tror jag inte det, utan jag tror att han redan kilat då – och att mordet redan hänt.
Det är bra i alla fall att du tar fram förloppstiden, för om mordet sker medan Boforsarna är inne på banken så måste mordet ske ganska snart efter att de gått in, och då kan Björkman inte uppehålla sig ute på trottoaren någon längre stund. Allt det ingår i den "radikala" modellen. Men du går för långt när du påstår att Björkman inte skulle ha hunnit till mordplatsen. Det hinner han definitivt – och inte bara det utan han hinner snedda ut till sträckstenskanten och kika utanför reklampelaren bort mot Kungsgatan efter det bakre Boforsgänget. Den kollen får dock inte vara längre än kanske en halvminut, för då går förloppet inte ihop. Men så länge man håller det momentet någorlunda kort så går det visst ihop.
Jag själv har länge varit förbryllad över Björkmans egna berättelser om sina förehavanden under minuterna som ledde fram till skotten. Han är ju ändå tämligen glasklar – i alla fall efter omständigheterna – när det gäller de sista sekunderna fram till mordet, men när det gäller minuterna innan så är det en salig röra. I en del av förhörsmaterialet känns det som om han på något vis vill framställa förloppet så att han stod där längre än han faktiskt gjorde.
Man kan spekulera i varför han skulle vilja framställa saken på det viset, men om vi nöjer oss med att framkasta hypotesen "att" han försöker det, ja då förklarar den även hur han kan ha påverkat de andra till att säga att de såg honom utanför banken när de kom ut igen. På så vis "förankrar" han ju sig själv på platsen ungefär på samma sätt som Stig Engström "förankrar" sig själv på mordplatsen genom den påstådda iakttagelsen av den unge killen (Jeppsson) inne i gränden.
Så den tankegången tycker jag är intressant, och det är intressant att såväl Björkman som Engström och Jeppsson verkar "trixa med tiderna" rörande när de kom till platsen. Om det sedan ligger något bakom det eller ej, det får kanske tiden utvisa, men i Björkmans fall är det i alla fall uppenbart enkelt för honom att påverka kamraterna om han vill det.
Som sagt är ingen modell perfekt och då kan man inte resonera som om den måste vara det. Utan frågan är vilken av de relevanta modellerna som har "minst dålig" passform. Då menar jag att den "radikala" modellen har betydligt mindre dålig passform än den "traditionella" – och det är alltså skälet till att jag föredrar den modellen. Det ligger en noggrann och rimlig avvägning bakom det, vilket man inte kan säga om din argumentation här. Den är lika orimlig som den är skruvad.
Om man resonerar som du så kan man "bevisa" eller "motbevisa" precis vad som helst. Det är rent charlataneri du ägnar dig åt, och helt uppenbart har du varken någon bakgrund eller erfarenhet av sådant analysarbete heller. Däremot har du en överdimensionerad tuppkam som får dig att hävda en massa saker som inte håller streck ens vid ytlig granskning. Dina lika tvärsäkra som löjeväckande påståenden om att Christer Andersson mördat Olof Palme hör till den kategorin, och samma sak kan sägas även här – liksom i flera andra fall då jag försökt tala med dig om dina analysfel.
