Citat:
Det finns många saker som är tillåtna att göra under vissa omständigheter, men inte andra.
Man får inte köra mot rött, tills en polisman säger åt en att göra det.
Man får inte slå folk på käften, tills det handlar om nödvärn.
Man får inte köra runt med vapen, tills man gör det till skytteklubben eller jakten.
Och så vidare. De flesta har inte svårt att förstå att tillämpligheten av många lagar beror på sammanhanget.
Sen är jag rädd att HusvagnSvensson blandar ihop godtycklighet och skönsmässiga bedömningar. Det är inte riktigt samma sak. Skönsmässiga bedömningar måste fortfarande grunda sig på något.
Ska försöka mig på en analogi som förhoppningsvis kan förklara skillnaden: De flesta är nog överens om att Zlatan på topp var en bra fotbollsspelare. De flesta är nog också överens om att deras polare Berra (fiktiv person, förstås) som ramlar omkull var tredje minut, aldrig kan skicka iväg en ordentlig passning, och missar nio av tio skott på öppet mål inte är en bra fotbollsspelare.
Det är dock väldigt svårt att peka ut en exakt regel som alltid kan skilja de bra från de dåliga spelarna, eller peka ut några exakta kriterier, eller en specifik "gräns" då man kan börja kalla någon för en bra respektive dålig fotbollsspelare.
Men det är inte samma sak som att bedömningen är godtycklig, eller att det är giltigt att säga att Berra är en bättre fotbollsspelare än Zlatan. De flesta skulle nog bara skaka på huvudet åt ett sånt uttalande. De flesta skulle säga att Zlatan på topp var en bra fotbollsspelare, och att Berra inte är det. Och de skulle inte se det som godtyckligt alls.
Så är det även med skönsmässiga bedömningar inom juridiken.
Man får inte köra mot rött, tills en polisman säger åt en att göra det.
Man får inte slå folk på käften, tills det handlar om nödvärn.
Man får inte köra runt med vapen, tills man gör det till skytteklubben eller jakten.
Och så vidare. De flesta har inte svårt att förstå att tillämpligheten av många lagar beror på sammanhanget.
Sen är jag rädd att HusvagnSvensson blandar ihop godtycklighet och skönsmässiga bedömningar. Det är inte riktigt samma sak. Skönsmässiga bedömningar måste fortfarande grunda sig på något.
Ska försöka mig på en analogi som förhoppningsvis kan förklara skillnaden: De flesta är nog överens om att Zlatan på topp var en bra fotbollsspelare. De flesta är nog också överens om att deras polare Berra (fiktiv person, förstås) som ramlar omkull var tredje minut, aldrig kan skicka iväg en ordentlig passning, och missar nio av tio skott på öppet mål inte är en bra fotbollsspelare.
Det är dock väldigt svårt att peka ut en exakt regel som alltid kan skilja de bra från de dåliga spelarna, eller peka ut några exakta kriterier, eller en specifik "gräns" då man kan börja kalla någon för en bra respektive dålig fotbollsspelare.
Men det är inte samma sak som att bedömningen är godtycklig, eller att det är giltigt att säga att Berra är en bättre fotbollsspelare än Zlatan. De flesta skulle nog bara skaka på huvudet åt ett sånt uttalande. De flesta skulle säga att Zlatan på topp var en bra fotbollsspelare, och att Berra inte är det. Och de skulle inte se det som godtyckligt alls.
Så är det även med skönsmässiga bedömningar inom juridiken.
Vare sig man vill beskriva den subjektiva bedömningen som skönsmässig eller godtycklig är det en beskrivning av samma konkreta och påtagliga problem med att bedömningen är djupt subjektiv och helt öppen för politiska och personliga preferenser.