Citat:
Ursprungligen postat av
Arkitektkompisen
Snälla kan du inte skriva ut det relevanta?
Eller iallafall din uppfattning om ländernas yttranden? Är det övervägande positivt eller negativt?
I målet T 3743-23 har EU-ländernas yttranden nu blivit offentliga, och det visar en tydlig splittring i synen på balansen mellan skyddet av personuppgifter och yttrandefrihet. Länderna delas upp i två huvudsakliga grupper: de som förespråkar ett strikt skydd av personuppgifter enligt GDPR och de som prioriterar yttrandefrihet, även när det gäller kommersiella verksamheter som Lexbase.
Grupp 1:
Denna grupp, som inkluderar Bulgarien, Finland och EU-kommissionen, samt mig själv som GDPRWarrior, förespråkar ett starkt skydd för personuppgifter och en strikt tolkning av GDPR. Länderna i denna grupp menar att undantaget för journalistik enligt artikel 85 i GDPR inte får användas av kommersiella aktörer som Lexbase för att rättfärdiga publiceringen av känsliga personuppgifter i vinstsyfte.
Bulgarien argumenterar för att journalistiska undantag endast bör gälla för genuina journalistiska syften och inte för kommersiella aktörer som publicerar personuppgifter för att tjäna pengar. De anser att Lexbase inte kan betraktas som en journalistisk verksamhet eftersom deras primära syfte är att sälja tillgång till känsliga uppgifter.
Finland delar Bulgariens och min syn på att publiceringen av känsliga uppgifter måste vara proportionerlig och motiverad av ett legitimt syfte. De betonar att publiceringen inte får ske på bekostnad av individens rätt till privatliv och rehabilitering efter att ett straff har avtjänats.
EU-kommissionen understryker också att GDPR
skyddsbestämmelser inte får urholkas för kommersiella intressen. Rätten till skadestånd enligt artikel 82 i GDPR är central, och skyddet för personuppgifter måste upprätthållas även när yttrandefrihet åberopas av kommersiella aktörer.
Jag, som GDPRWarrior, står helt bakom denna grupps syn
Grupp 2:
På motsatt sida står Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer, som använder statsapparaten mot mig och backar upp Lexbase, som intar en mer yttrandefrihetsorienterad hållning. Sverige argumenterar för att plattformar som Lexbase, som publicerar brottmålsdomar, bör skyddas under undantagen för journalistisk verksamhet enligt artikel 85 i GDPR. De menar att denna publicering är ett uttryck för yttrandefrihet och en viktig del av öppenhet och transparens i rättssystemet.
Sverige hävdar att även om Lexbase är en kommersiell aktör, bör de omfattas av samma skydd som traditionella medier, eftersom de bidrar till allmänhetens insyn i rättsliga processer. Enligt Sverige väger yttrandefriheten och allmänhetens rätt till information tyngre än individens rätt till privatliv i dessa fall.
Sammanfattning:
Där grupp 1, som jag tillhör, förespråkar ett starkt skydd för personuppgifter och en strikt tillämpning av GDPR, argumenterar grupp 2 för att yttrandefriheten, även för kommersiella aktörer som Lexbase, bör prioriteras. Nu står EU-domstolen inför uppgiften att avgöra hur dessa principer ska balanseras och hur GDPR
undantag för journalistik ska tillämpas i detta sammanhang.