Citat:
Ursprungligen postat av
omiga
Jag har inte satt mig in i ditt två-gubbe-scenario eller vad du kallar det, eftersom jag anser att det alltför verklighetsfrånvänt.
Däremot kan jag konstatera att du fastnat ganska gravt i dessa tankegångar, och filtrerar allt annat genom dina slutsatser. Allt i övrigt som rör MOP måste per definition vara fel, eftersom du har rätt.
Enligt min uppfattning är det snarare detta beteende som är typiskt för hur en 12-åring resonerar.
Under trettio års tid var jag en "normal mediekonsument" när det gäller Palmemordet, och under hela den tiden tänkte jag att Olof Palme nog fallit offer för sitt eget slarv med säkerheten. Han var ju inte sällan ute på egen hand utan livvakter och då tänkte jag att nu hade han till slut dragit en nitlott.
Det lilla jag läste om Palmemordet fick mig att tänka, att någon fått syn på Palme utanför Grand, sedan hämtat ett vapen och kommit tillbaka och väntat på honom efter bion. Sedan har denne ensamme galning följt efter paret Palme på vägen till Tunnelgatan och då kilat ikapp och skjutit. Han har flytt in på Tunnelgatan och uppför trapporna till åsen. Däruppe någonstans upphör spåren.
Så såg jag på saken från 1986 till cirka 2016, och när du läser det så ser du ju den här "gärningsbeskrivningen" som ligger implicit i all advokatyr om Christer Andersson (eller Christer Pettersson före honom) som ensam gärningsman. Av anledningar som jag inte behöver utveckla här så fick jag för mig att börja titta på Palmematerialet 2017. Då dröjde det inte länge förrän jag såg att den här storyn som vi skedmatats med av medierna, den stämmer inte.
Det verkligt ironiska, som får mig att raljera en smula om det här, det är att vi under alla år fick höra om alla "konspirationsstollar", att om man bara tar ner det hela på Sveävägen så skulle det minsann framgå klart och tydligt att det måste vara en ensam gärningsman. Den här valsen har serverats av hela mediesurven med Hasse Aro i spetsen. "Ingen kunde ju veta vart paret Palme skulle gå efter bion" och allt det där. Folk som tvivlade blev utmålade som mentalsjuka.
När jag då tittar närmare på förloppen "nere på Sveavägen" så finner jag att de entydigt visar att mordet ICKE begåtts av någon "efterföljande" ensam galning. Allt pekar på att mordet utförts av en liten attentatsgrupp, och att gärningsmannen befunnit sig nere i trakten kring mordplatsen redan i förväg. Om inte det är ironiskt så vet jag inte vad som kan tänkas kvalificera sig för det epitetet.
När det gäller tolvåringar så noterar jag att du inte bemödat dig med att spendera de erforderliga 2 x 10 minuterna för att med penna och papper verifiera mina utsagor. Om det sedan beror på lättja eller på att du inte når upp till 12 års intelligensålder ska jag låta vara osagt, men ett tredje tänkbart alternativ är ju det jag kallar för "nekrofil besatthet" med någon avliden ensam gärningsman, i det här fallet CA. Det är ju egendomligt hur CA verkar utöva någon slags inflytande från graven på folk som gör att de känner sig lika fästa vid idén om "GM-CA" som om de ingått postumt samkönat äktenskap med CA. Även på Engström-sidan ser vi liknande uttryck för patologisk vurm, även om de rent förloppsmässigt inte är under diskussion här.
När det gäller sådan bevisföring som jag lagt fram så är det ju i princip oerhört enkelt att vederlägga utsagorna, för allt man behöver prestera är ett motexempel på ett rimligt förlopp med en efterföljande gärningsman där "Fauzzis 43 sekunder" ingår. Och om man tänkt dig motbevisa "Fauzzis 43 sekunder" som sådana så räcker det med att prestera en rimlig konstellation för ekipagen på västra trottoaren som motsäger de 43 sekunderna.
Om man tänker sig förfäkta en ensam galning är det säkrast att börja med det senare för att sedan ta sig an det förra. Problemet är då, att trots mycket ylande på temat "dumma dig!" – riktat mot budbäraren (mig) här på forumet – så har ingen ännu lyckats prestera varken det ena eller det andra. Med tanke på att det finns en hel mobb med ensamma galningsvurmare här på forumet tycker man att det borde ha kommit motbevis inom tio minuter. Men det enda som kommer är alltså olika varianter på "dumma dig!" – och det säger ju en hel del i sig.