Citat:
Jag skulle inte ta det så personligt med Goled. Har läst genom alla aktbilagor i T 3743-23, och det är väldigt ojuridisk skriven. Att frågorna överhuvudtaget har skickats vidare till EU-domstolen, har beslutats utav tingsrätten som även formulerat om dessa så att det blir rätt (aktbilaga 69).
Jämför frågorna som Goled skrev i aktbilaga 63:
1. Tillämplighet av Dataskyddsförordningen (GDPR) och Artikel 10: Är det förenligt med
Dataskyddsförordningen och Artikel 10 i GDPR att tillåta publicering av brottsdomar på
internet utan krav på ett särskilt intresse från den som begär informationen?
2. Principen om Unionsrättens Företräde: Hindrar principen om Unionsrättens företräde
nationella domstolar från att upprätthålla en nationell lagstiftning som tillåter publicering av
personuppgifter utan individens samtycke, särskilt när det gäller känslig information som
brottsdomar?
3. Begränsningar av Yttrandefriheten: Hur bör balansen mellan yttrandefrihet och individens
rätt till privatliv och dataskydd upprätthållas, särskilt när det gäller publicering av
integritetskänslig information på internet?
4. Kommersiella Motiv och Individuella Rättigheter: Hur bedömer man proportionen mellan
kommersiella motiv, som i fallet med Lexbase.se, och de individuella rättigheterna enligt
EU-stadgans artikel 7-8 och Artikel 10 i GDPR?
5. EU-domstolens tidigare beslut (C-439/19 - B v. Latvijas Republikas Saeima): Hur tolkas
och tillämpas EU-domstolens tidigare beslut i liknande fall, särskilt med tanke på
tillämpligheten av Dataskyddsförordningen och principen om Unionsrättens företräde?
Dataskyddsförordningen och Artikel 10 i GDPR att tillåta publicering av brottsdomar på
internet utan krav på ett särskilt intresse från den som begär informationen?
2. Principen om Unionsrättens Företräde: Hindrar principen om Unionsrättens företräde
nationella domstolar från att upprätthålla en nationell lagstiftning som tillåter publicering av
personuppgifter utan individens samtycke, särskilt när det gäller känslig information som
brottsdomar?
3. Begränsningar av Yttrandefriheten: Hur bör balansen mellan yttrandefrihet och individens
rätt till privatliv och dataskydd upprätthållas, särskilt när det gäller publicering av
integritetskänslig information på internet?
4. Kommersiella Motiv och Individuella Rättigheter: Hur bedömer man proportionen mellan
kommersiella motiv, som i fallet med Lexbase.se, och de individuella rättigheterna enligt
EU-stadgans artikel 7-8 och Artikel 10 i GDPR?
5. EU-domstolens tidigare beslut (C-439/19 - B v. Latvijas Republikas Saeima): Hur tolkas
och tillämpas EU-domstolens tidigare beslut i liknande fall, särskilt med tanke på
tillämpligheten av Dataskyddsförordningen och principen om Unionsrättens företräde?
med tingsrättens formulering:
1. Möjliggör artikel 85.1 i dataskyddsförordningen att medlemsstaterna vidtar
lagstiftningsåtgärder utöver vad som ankommer på medlemsstaterna enligt artikel 85.2 i
förordningen och med avseende på behandling av personuppgifter för andra ändamål än
journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande?
2. För det fallet att den föregående frågan besvaras jakande: Medger artikel 85.1 i
dataskyddsförordningen en förening av rätten till integritet i enlighet med förordningen
med yttrande- och informationsfrihet som innebär att den vars personuppgifter
behandlas, genom att fällande domar i brottmål avseende den personen tillhandahålls
allmänheten mot ersättning på internet, som rättsmedel endast kan inleda ett
straffrättsligt förfarande om förtal eller begära skadestånd med anledning av förtal?
3. För det fallet att den första frågan besvaras nekande eller den andra frågan besvaras
nekande: Kan en verksamhet som består i att, utan någon bearbetning eller redigering,
tillhandahålla allmänheten offentliga handlingar i form av fällande domar i brottmål mot
ersättning på internet anses utgöra behandling av personuppgifter som sker för de
ändamål som anges i artikel 85.2 i dataskyddsförordningen?
lagstiftningsåtgärder utöver vad som ankommer på medlemsstaterna enligt artikel 85.2 i
förordningen och med avseende på behandling av personuppgifter för andra ändamål än
journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande?
2. För det fallet att den föregående frågan besvaras jakande: Medger artikel 85.1 i
dataskyddsförordningen en förening av rätten till integritet i enlighet med förordningen
med yttrande- och informationsfrihet som innebär att den vars personuppgifter
behandlas, genom att fällande domar i brottmål avseende den personen tillhandahålls
allmänheten mot ersättning på internet, som rättsmedel endast kan inleda ett
straffrättsligt förfarande om förtal eller begära skadestånd med anledning av förtal?
3. För det fallet att den första frågan besvaras nekande eller den andra frågan besvaras
nekande: Kan en verksamhet som består i att, utan någon bearbetning eller redigering,
tillhandahålla allmänheten offentliga handlingar i form av fällande domar i brottmål mot
ersättning på internet anses utgöra behandling av personuppgifter som sker för de
ändamål som anges i artikel 85.2 i dataskyddsförordningen?
Att GDPRWarrior kom så långt överhuvudtaget, har att göra med det stödet han fick. Och om han kan upplysa om de missförhållanden som bakgrundskontrollerna skapar, så kommer det finnas fler människor som ska ställa upp för saken. De flesta är inte ens medvetna om bakgrundskontroller och vilken skada de gör för dessa som förekommer i dem, så länge man inte själv blir utsatt för det, och plötsligt nekat till alla jobb.