Antinatalism

Oj, för ett ögonblick glömde jag faktiskt bort att allt detta för dig ju inte alls handlar om filosofi, utan bara om depression och psykiska problem. Sök hjälp!

Haha du och nån annan pratade om psykologi, och jag kom med lite fakta om det. Hur är det problematiskt?

Samt, det jag sagt är inte att du eller någon annan specifik person har just psykopatiska drag (fast ingen skulle väl bli speciellt förvånad...) utan att alla som gnäller i tråden har victim mentality (jag kallade er villiga offer). Om du nu gillar att särskilja på saker så måste du väl se allt det här klart och tydligt?

Men låt oss ta en kul liten bonus: Problem att skilja på saker är ett återkommande fenomen hos kluster-personligheter. Projektion är också väldigt vanligt, det vill säga, att man ser sina egna brister som att det är brister hos andra.

Om du nu tycker att psykopati eller andra kluster-personligheter är "fel" eller "dåliga" och dessutom själv har liknande drag, då utgör mest troligt det ett slags självhat (eller "inre dissonans" om man föredrar mjukare termer), som i sin tur utgör det mesta av det lidande du upplever.

Om det inte är så, ja, då finns det väl knappast nåt att bli upprörd och defensiv över? Om det å andra sidan ligger nåt i det, fucking deal with it vet jag... (Det här är alltså inte riktat till dig eller någon specifik, men för den som känner sig minsta träffad, undersök saken. Det är inte nåt som försvinner med åldern; det tar mer och mer tydliga uttryck ju mer man försöker blunda.)

Jag vet inte vilket begrepp den studien skulle gå under men självskattningstester är opålitliga, studier utförda av ämneskunniga desto mer pålitliga.

Lite mer tankeskärpa från ert håll hade verkligen uppskattas.

Jag tror inte på det heller men världens ojämlikheter får en att önska att det fanns. Ja, utifrån din inskränkta värld är väl det rättvisa att det existerar några välgörenhetsorganisationer för det kompenserar ju för precis allt lidande.
Och gällande det existentiella så är det inte många som delar vår åsikt om att religion är påhitt.
Befolkningen är i största mån religiös och tror att det finns en mening med livet, man undrar om de hade tänkt annorlunda om de fått ta del av Sveriges ateism( ett av de mest sekulariserade länderna i världen).

För mig är det rätt som gäller före rättvisa. Livet är inte rättvist, alla föds olika. Om nån springer fortare än andra, är det inte rättvist mot de andra att bara han blir hyllad, men det är rätt.

Däremot menar jag att det behövs system för att ta hand om de som hamnar längst ned. Sen är frågan vilken nivå den ska ligga på. Har man mat, kläder på kroppen, sjukvård och en varm bostad, har man allt. Frågan är vad man ska ha utöver det?

Är man sekulära i Sverige idag eller har man bara har sekulära religioner, ideologier istället. Du har en tro att världen skulle bli bättre om inga människor föddes. Är inte det en sorts tro?

Många människor har en medfödd önskan att tro på något. Skillnaden är bara vad man väljer att tro på.

Det är inte offermentalitet eftersom det inte handlar om att göra sig själv till ett offer utan om att försöka förklara att det finns en moralisk felaktighet i att sätta barn till världen utan samtycke och sedan tvinga de att leva. Självmord är ju olagligt och inte socialt accepterat.
Sedan är det omöjligt att få samtycke med ett foster innan det föds men det minsta man kan göra är att införa aktiv dödshjälp och tillåta människor som vill fly cirkusen att få göra det istället för att sätta på de en tvångströja inne på rättspsyk.
För det är inte samhället som bestämmer om livet är värt att leva eller inte. Jag tror på individens frihet istället för kollektivets normer.

Angående psykologi så har du själv sagt att du har vissa schizofrena drag, undrar om det påverkar din världsuppfattning något. Dessa personligheter brukar ha en förmåga att uttrycka sig omständigt och flummigt och det hade kunnat förklara vissa av dina inlägg.
"Jag tror ingenting för allting är en illusion och ingenting är verkligt". Det låter faktiskt lite psykotiskt.

Antinatalister är extremt egofixerade. Har du ens läst tråden? Det är en oändlig ström av självömkan och hur synd det är om dem. De flesta antinatalister är så kallade sårbara narcissister - en specifik form av narcissm. Du kan läsa på om det själv men ett av deras främsta drag är att de spelar empatiska exakt som antinatalister alltid gör.

För övrigt finns det inget som utesluter narcissism och kultmentalitet att man önskar att världen ska gå under. De flesta domedagssekter leds just av narcissister och sociopater.


Först börjar du gråta över min beskrivning av antinatalismen och antinatalister men i nästa inlägg håller du med... Ok.


Antinatalismens påstående om att livet är nettonegativt är falskt och redan motbevisat i tråden. Det finns ingen anledning för någon att ta detta påstående på allvar så länge ni inte kan demonstrera att det skulle vara sant. Benatar gjorde ett försök, men misslyckades kapitalt, då hans matematik var på lågstadienivå. Han skulle nog läst om grundskolematematik innan sitt försök. Ändå intressant approach att en "filosof" försökte visa det matematiskt trots att han är helt värdelös på matematik.

Kan du demonstrera att det vore sant? Nej, självklart inte, men gör ett försök. Kom ihåg att det är ett universellt påstående ni antinatalister gör så kom inte dragandes med personliga anekdoter om hur kasst ditt liv eller andras är.

Det har gjorts sådana studier och undersökningar och resultaten bekräftar inte antinatalismens premisser. Antinatalismens svar på dessa resultat är att alla dessa människor är för korkade för sitt eget bästa och misstar sig om sina egna subjektiva känslor och därför har de fel när de säger att de gillar att leva men det är pseudovetenskapligt skitsnack från antinatalisterna. Att säga att någon är partisk mot att gilla sitt liv som antinatalister säger är meningslöst då att gilla en sak och att vara partisk mot den är precis samma sak.

Hela antinatalismen bygger på att plocka russinen ur kakan där man hittar individer eller grupper i en historisk punkt där livet för dessa var ett nettonegativt lidande och sedan utifrån det gör antinatalismen ett universellt påstående om att det skulle vara sant för alla. Det går inte att göra ett universellt påstående baserat på väl utvalda anekdoter. Det är intellektuellt ohederligt och det är snarare så att undantagen bekräftar regeln. Det är också så att dessa nettonegativa tillstånd alltid är villkorade och det försvinner när du tar bort villkoret.

Antinatalismens "lösning" på att vissa har ett villkorat nettonegativt tillstånd av lidande är med döden för alla, men det går förstås att ta bort detta villkor utan att dö i nästan alla fall. Mellan dessa två alternativ kommer det intellektuella och rationella svaret alltid vara att det är bättre att göra det utan att dö.

Antinatalismens alternativ har exakt noll nettonytta (noll medvetande, noll nöje, noll val, noll frihetsgrader) eftersom att man är död, medans det andra, att vara vid liv men ta bort villkoret som gör ditt liv till ett nettolidande, har en positiv nettonytta (medvetande, nöje, val, frihetsgrader). Vilket alternativ som är det bättre är uppenbart för alla utom de irrationella. Om man vill skoja lite så är antinatalismens "lösning" som om man skulle bota värk i en led med att skjuta personen i huvudet.

Sluta med narcissisist anklagelserna det är bara så barnsligt. Då kan jag lika gärna kalla er för godhetsknarkande hycklare, livslögnare som inte vill kliva upp från sandlådan.
Blir det en givande diskussion att hålla på så?

Okej okej, du säger Benatar har misslyckats med att bevisa att nettovärdet är negativt och att ni har lyckats bevisa i en flashbacktråd att det inte stämmer 🤣🤣🤣

Det var du som frågade och när du får svar börjar du gråta. Du får gärna kalla oss vad du vill - det är bara tomma ord tills du kan demonstrera att det är på det viset. Att visa att antinatalismen bara är en fasad av empati med kraftiga narcissistiska drag är inte särskilt svårt dock.

Det enda hyckleriet i den här frågan är väl dessutom tämligen uppenbart? Det är att antinatalister förespråkar att det är bättre att vara död men trots det fortsätter att leva.


Hela Benatars argument vilar på att han inte förstår konceptet av noll. Han förutsätter alltså att allt som inte är positivt är negativt, men det bör räcka med en lågstadieelevs matematikkunskaper för att förstå att det inte är sant. Förstår du att resultatet av 1-1 t.ex. inte är ett negativt tal utan noll? Benatar gör det inte.

Kan du länka dessa studier då?
Hoppas att de är vetenskapligt tillförlitliga och bekräftade eller är det bara teoretiskt flum?
Pessimisterna är väldigt källkritiska så vi vill ha en trovärdig vetenskaplig bevisning och ingenting annat.

Jag tror alla människor egentligen vill att livet ska vara både roligt och meningsfullt så det är inte som att vi är förälskade i vår pessimism direkt. Men någonstans på vägen behöver man fråga sig om det man vill / tror faktiskt är sant eller inte. Vad finns det för anledning att tro på detta? Vad finns det för belägg för detta? Om jag bortser från mig själv och mina känslor, hur ser verkligheten ut?

Mycket av livet är en känsloupplevelse eftersom människan har en sådan komplex tankeverksamhet. Därav blir frågan om livet är meningsfullt eller inte en högst personlig fråga som kan besvaras på många vis där det egentligen inte finns något rätt och fel.

Jag är ganska etablerad i min TRO och kan enkelt beskriva hur jag och många andra pessimister tänker.

1. Det finns ingenting som pekar på att livet har en mening - en rimlig tolkning här är att det är meningslöst.
2. Utöver att det är meningslöst så är livet ofta ansträngande - det är roligt emellanåt men oftast jobbigt.
3. Ett liv som är meningslöst och till största del jobbigt- det är egentligen inte värt att leva

Är dessa tankegångar verkligen så svåra att förstå?

Japp, jag har gråtit hela dagen för dessa narcissistiska påhopp lol
Nja, det finns lite sanning i det tyvärr. Låt säga att livets positiva och negativa vågskålar är precis jämlika. Vad är det för anledning att leva ett liv som är lika mycket dåligt som det är bra? Då kan man ju lika gärna vara död alltså 0,0 i upplevelser.
Och frågan detta föder är hur mycket övervägande positiva känslor det krävs för att det ska vara värt det.
Nöjer man sig med 50/50, 40/60 , 20/80.
Kan intyga att det i allra bästa fall är 50/50 men oftast lägre.