Gräddrumpan Olycksbarnet,

Det är inte ett dugg synd om den alkoholiserade kärringen.
Hon har bara sig själv att skylla - inget annat.
Det är underbart att få sitta och se hennes förfall genom internet.
Jag njuter av det.

Det gör dig lika galen.

Din åsikt, ingen annans.

Klart det är MIN åsikt. Och nja,ett gäng flashbackare är inte ett representativt urval.
Dessutom har du iaf minst två i tråden som hyser åsikten om att det är bättre att lämna henne i fred, då hon knappast kan ses som balanserad. Dvs att det inte är någon annans åsikt stämmer inte.
Tror de flesta människor tycker det är jättemärkligt att mobba en person man inte känner, även om man fascinerat följer henne och dessutom njuta av och hoppas på hens downfall, för att denna någon är knäpp på internet. Det är en annan nivå.

Det låter lite sadistiskt och tror det där ligger i personligheten.

Men så är det idag och nu har hon, "gräddis" inte spärrar nog att avstå offentligheten.

Jag tycker det hela är hemskt och är inte det minsta glad för hennes del. Än mindre för ev anhöriga.

Vägg av text. Antar att du blev ordentligt kränkt - kränkt vit kvinna?

Gräddrumpan är ingen du ska försvara. Hon är en tragisk själ, som snart får leva sina sista dagar på gatan.
Men hennes hemlöshet kanske blir hennes klarhet, vem vet.

Jag undrar om hon verkligen kommer att hamna på gatan..? Eller om hennes anhöriga ännu en gång hjälper henne?

Trots att hon spyr galla och kastar skit på dem ( som hon iofs gör mot hela världen..)

Detta är säkert väldigt svårt för dom också. Men frågan är om det är rätt hjälp att betala ytterligare en gång. Det blir samma visa igen med obetalda avgifter. Tror inte att bostadsrättsföreningen vill ha henne i lägenheten Sen tänker jag på grannarna runt omkring. Jag hade inte velat bo granne med någon som super och skriker. Samtidigt är det jobbigt för henne som inte vill någonting och verkar sakna insikt Jag vet inte om det är rätt väg att gå genom att betala för henne igen. Inte helt lätt det här
Hon ska betala avgiften för lägenheten som alla andra och jag tror att föreningen är väldigt trötta på att ha henne i föreningen.

Det kan fortfarande sluta bra för henne.

När lägenheten säljs kommer samtliga hennes skulder att betalas, är mitt antagande. Dvs. det finns ingen skuld hos kronofogden och inga fordringsägare längre. Hon står kvar med en summa pengar på fickan, antar jag, men utan bostad. Finns många 50-åringar som har det mycket sämre än så.

Om hon är beredd att ta hjälp så kommer det lösa sig. Tar hon inte hjälp slutar det inte bra. Chansen är att hon tar hjälp är dock tyvärr liten.

Tror tyvärr som du, eftersom hon har noll självinsikt och ser hela omvärlden som fiender.

Den hjälp hon som finns, har hon hittills vägrat ta emot.
Hon vill ha kravlös hjälp, utan motprestationer.

Man undrar ju hur det kommer gå när hon blir vräkt.

Känns inte som att hon har disciplinen och uthålligheten till att överleva på att panta burkar och sova under en bro.

Såhär: Det kommer alltid finnas människor som har olika svåra diagnoser och problem..
Det är lätt att sätta sig själv som måttstock och säga att hon måste ju göra det och det. Det är ju ingen som gett efter med sin krav här. Det är ju därför hon blir vräkt.

Men problemet är ju att hon har ett beteende som hon inte rår över och som sätter henne i denna sits.
Inte att hon är dum och liksom vill bli hemlös.

Det är svårt och finns inga enkla svar eller lösningar då detta beteende satt dig så djupt i någons person.

Hon agerar som en dement person utan spärrar. Eller som en människa som helt gett upp hoppet om att förändring är möjligt och inte bryr sig.

Ja det kan jag hålla med dig om. Har du något bra förslag hur man ska lösa detta på bästa sätt. Att tex någon anhörig går in och betalar igen undrar jag om det är någon bra lösning. Om man inte kan lirka med henne att gå till en läkare tex. En dement person tex kan man med lite fingertoppskänsla lirka med och få in på ett bra demensboende.
Men jag förstår hur du tänker och menar. Sen tänket jag samtidigt på grannar och bostadsrättsföreningen.Alla ska ju få må bra