Citat:
DEL 3/3:
Artikel 10 i dataskyddsförordningen ger således utrymme för att i nationell lagstiftning
frångå dataskyddsförordningens föreskrifter för att i stället iaktta nationellt betingade
5 dom i Högsta förvaltningsdomstolen i mål 4588-23 punkt 19.
rättsmedel som ”lämpliga skyddsåtgärder”. Innebörden härav är uppenbarligen att
dataskyddsförordningens regler för den enskildes integritetsskydd rörande
brottmålsdomar kan vara sekundära i relation till medlemsstatens annars lagfästa
rättsmedel sammanhängande med en proportionalitetsavvägning mellan yttrande-
och informationsfrihet och den personliga integriteten.
Av skäl 4 i dataskyddsförordningen framgår att förordningen respekterar alla
grundläggande rättigheter och iakttar de friheter och principer som erkänns i
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Syftet är således
att skydda personers alla grundläggande rättigheter och friheter, inte enbart de som
rör personuppgifter. Det finns därför inte någon hierarki mellan stadgans föreskrift om
yttrande- och informationsfrihet jämförd med skydd för personuppgifter vilket även
kommer till uttryck genom artikel 85.1 och 17.3.
Som nämnts upptar de svenska yttrande- och informationsfrihetsgrundlagarna regler
om en proportionalitetsavvägning mellan yttrandefrihet och enskild integritet. Denna
proportionalitetsavvägning är inkluderad i de rättsmedel som uppställs i grundlagarna
för yttrande- och informationsfrihet. Dessa rättsmedel innebär bland annat att det är
straffbart och skadeståndssanktionerat att utpeka någon som brottslig eller
klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta
denne för andras missaktning.
Rörande frågan om publicering i en databas kan vara journalistisk verksamhet menar
bolaget att begreppet innebär verksamhet som avser spridning av offentliga uppgifter
i syfte att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten, dvs samma definition
som i portalstadgandet i YGL. Inom ramen för dataskyddsförordningen anges också
att begreppet ska tolkas i ljuset av informations- och yttrandefrihet och ges en vid
mening 6 .Det spelar ingen roll genom vilket medium spridningen sker, vem som
sprider information eller om det sker i vinstsyfte 7 . Inte heller ska en fråga om
information har bearbetats eller inte spela roll vid bedömning om något utgör
journalistisk verksamhet eller inte 8 .
Sammanfattningsvis menar bolaget att IMY inte har rätt att begära svar på sina
frågor. Bolaget bevarar dem ändå, om inte annat till stöd för IMY:s utredning
avseende bolagets begäran om beslut.
frångå dataskyddsförordningens föreskrifter för att i stället iaktta nationellt betingade
5 dom i Högsta förvaltningsdomstolen i mål 4588-23 punkt 19.
rättsmedel som ”lämpliga skyddsåtgärder”. Innebörden härav är uppenbarligen att
dataskyddsförordningens regler för den enskildes integritetsskydd rörande
brottmålsdomar kan vara sekundära i relation till medlemsstatens annars lagfästa
rättsmedel sammanhängande med en proportionalitetsavvägning mellan yttrande-
och informationsfrihet och den personliga integriteten.
Av skäl 4 i dataskyddsförordningen framgår att förordningen respekterar alla
grundläggande rättigheter och iakttar de friheter och principer som erkänns i
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Syftet är således
att skydda personers alla grundläggande rättigheter och friheter, inte enbart de som
rör personuppgifter. Det finns därför inte någon hierarki mellan stadgans föreskrift om
yttrande- och informationsfrihet jämförd med skydd för personuppgifter vilket även
kommer till uttryck genom artikel 85.1 och 17.3.
Som nämnts upptar de svenska yttrande- och informationsfrihetsgrundlagarna regler
om en proportionalitetsavvägning mellan yttrandefrihet och enskild integritet. Denna
proportionalitetsavvägning är inkluderad i de rättsmedel som uppställs i grundlagarna
för yttrande- och informationsfrihet. Dessa rättsmedel innebär bland annat att det är
straffbart och skadeståndssanktionerat att utpeka någon som brottslig eller
klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta
denne för andras missaktning.
Rörande frågan om publicering i en databas kan vara journalistisk verksamhet menar
bolaget att begreppet innebär verksamhet som avser spridning av offentliga uppgifter
i syfte att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten, dvs samma definition
som i portalstadgandet i YGL. Inom ramen för dataskyddsförordningen anges också
att begreppet ska tolkas i ljuset av informations- och yttrandefrihet och ges en vid
mening 6 .Det spelar ingen roll genom vilket medium spridningen sker, vem som
sprider information eller om det sker i vinstsyfte 7 . Inte heller ska en fråga om
information har bearbetats eller inte spela roll vid bedömning om något utgör
journalistisk verksamhet eller inte 8 .
Sammanfattningsvis menar bolaget att IMY inte har rätt att begära svar på sina
frågor. Bolaget bevarar dem ändå, om inte annat till stöd för IMY:s utredning
avseende bolagets begäran om beslut.
Vi får se om IMY viker sig eller faktiskt påriktigt börjar göra sitt jobb. Om de väljer att lägga ner ditt klagomål så är det bästa att överklaga. Både förvaltningsrätten och kammarätten konstaterade ju att databaserna inte är journalistisk ändamål och lyder därmed under GDPR.
Citat:
Ny uppdatering om mitt fall i EU-domstolen:
Jag har fått ny information om vilka som har yttrat sig i mitt fall vid EU-domstolen. Förutom Sveriges tidigare kända yttrande har nu även Finland, Bulgarien, EU-kommissionen och Lexbase – som idag bytt namn till Legal Newsdesk Sweden AB – lämnat sina synpunkter. Jag kommer att gå igenom dessa yttranden under dagen och uppdatera er med mer detaljer inom kort.
Jag har fått ny information om vilka som har yttrat sig i mitt fall vid EU-domstolen. Förutom Sveriges tidigare kända yttrande har nu även Finland, Bulgarien, EU-kommissionen och Lexbase – som idag bytt namn till Legal Newsdesk Sweden AB – lämnat sina synpunkter. Jag kommer att gå igenom dessa yttranden under dagen och uppdatera er med mer detaljer inom kort.
Du skrev för ett tag sedan att alla medlemsländer har 2,5 mån på sig att yttra sig. Har inte den tiden passerat än? Trodde alla redan hade hunnit yttra sig.