Psykologi på KI eller SU?

Tack för hjälpen, jag får kolla upp detta ordentligt och jämföra innan jag väljer. Mitt intryck hittills (läste på lite i psykologprogrammet-tråden, m.m.) är att KI verkar ha en mer biologisk prägel, typ att deras psykologi lutar åt naturvetenskapen, medan SU:s program kanske ligger närmare sociologin. Det lutar åt KI just nu, men vi får se.

Nej, så är det inte alls. Utbildningarna ska vara relativt likvärdiga givet legitimationen. Tittar du på kursinnehållet blir det rätt tydligt att det inte är skillnaden. KI har dock som nämnt en kurs kallad ”Grundläggande biologi” men har man gått natur är det rätt mycket repetition. KI har en klinisk inriktning, SU en arbete- och organisationsinriktning. (Umeå idrottspsykologi, MiU hälsopsykologi et cetera).

Fanders! Bra koll jag har... Men ok då är jag med på noterna, tack för hjälpen.

Är det så? Trodde en grej med psykologyrket var att man kunde hoppa rund bland länder efter behag. Men nu när du säger det så väl kanske psykolog ett så ungt och obeprövat yrke att det inte är så standardiserat som läkare.

Du kan i regel inte hoppa runt som läkare heller. De flesta amerikaner kan inte jobba som läkare i Sverige t.ex.

Det krävs ofta att man ska få sin utbildning validerad, genomgå tester, o.s.v. Dessutom är det ofta ett krav att man kan klara ett språktest på det lokala språket.

Psykolog är dock ofta lättare än läkare när det gäller att få jobba i andra länder.

(Ovanstående gäller ej inom EU/EES.)

KI är väl kanske framförallt mest känt utomlands. Kan tänka mig att det eventuellt kan vara en fördel om man vill ha postdoctjänster. Ska man doktorera spelar det dock mindre roll var man pluggat annars och där är också skillnaden inom vilka "delområden" forskningen är inom.

Angående intagningspoäng på HP har de exakt samma gräns, men KI tar in mer än dubbelt så många jämfört med SU vilket brukar vikta intagningskraven nedåt. Har man åstadkommit 1.55 på HP så är man dock långt ifrån dum i huvudet så det torde vara motiverade studenter på bägge lärosätena.

Hyfsat intelligenta studenter, iaf. Motiverade kan man ej veta, för de två går inte nödvändigtvis hand i hand. Finns studier som visat att medan gymnasiebetyg är ganska bra på att förutsäga resultat i högskolan, så är högskoleprovsresultat inte alls lika bra på det.

Däremot så har du absolut rätt i att antalet platser i allmänhet korrelerar med lägre antagningspoäng (även om det teoretiskt sett förstås kan hända att det inte gör det i enskilda fall).

Ja det kan jag tänka mig. Höga gymnasiebetyg är nog först och främst ett tecken på disciplin. På grund av hur HP är utformat så mäter det andra kvaliteter, som inte nödvändigtvis innebär att man har den disciplin som krävs för att leva ett asketiskt och fokuserat studieliv.

Å andra sidan lockar psykologutbildningen en oproportionerligt stor mängd äldre studenter vilket låter rimligt då psykologi handlar om förståelse för sina egna och andras livsupplevelser, vilket gör att det är ett av få yrken man med fördel läser till senare i livet, i mitt tycke. Detta borde också betyda motiverade studenter som faktiskt i större grad funderat på vad de vill studera.