85 Bostadsrättsföreningar i konkurs enligt SVT. Dags att se över systemet?

Sverige har haft större ojämlikhet än USA när det gäller rikedom under en längre period, Sverige rankas värre än Ryssland i de flesta mätningar. Anledning? Välfärdsstaten.

On topic: enligt artikeln står det att brf konverteras till hyresrätt och de som köpt sig in får hyra men behåller sina skulder, hur fungerar det? Om en brf har 10m sek i skuld och säljes för 15m sek borde inte de extra 5m sek gå till de som köpt in sig i skiten? Eller är skulderna så groteska att det aldrig blir något över?

Det är avsevärt mer kringkostnader med en villa. Där har du både skötsel av tomten med gräsklippning och snöröjning samt vad byggnaden anbelangar allt från eventuellt behov av renovering av fasad och tak även värmesystem med tillhörande panna. Du kan också råka på att få göra ny dränering av huset. I övrigt samma som i en br, alltså vitvaror exempelvis. Glöm inte vatten- och avloppssystem i huset.

Men en väldigt stor skillnad är att du äger din lägenheten med lagfart samt att ingen annan än du kan belåna din lägenhet.

Sen blir det jobbigare när det kommer till renoveringar av fastigheten då alla antagligen måste betala direkt ur egen ficka eftersom ”föreningen” inte kan ta några lån som sagt.

För min del skulle jag inte köpa en bostadsrätt då jag vill kunna göra vad jag vill med min lägenhet, hyra ut den till exempel och jag känner mig inte bekväm att någon annan idiot kan belåna min lägenhet utan att jag kan göra någonting åt det (styrelsen kanske är vettig när man flyttar in men vem vet 10 år senare. Ska man då behöva flytta för att man fått idioter till grannar som vill belåna min lägenhet mer?)

Det är som i alla andra konkurser. Om tillgångarna överstiger skulderna så får de boende sin andel av de pengarna.

Men den är tråden handlar om något som inte händer. De 85 föreningar som gått i konkurs i år har till 99.999% varit föreningar som inte ägt något hus och gått i konkurs med en skuld på ett par tusenlappar för likvidationsavgifterna. Det är föreningar som bildats för att köpa loss en hyresfastighet och så har köpet inte gått genom av olika anledningar.

Du hittar inte ens tio föreningar som gått i konkurs pga ekonomin de senaste tio åren. Du hittar kanske ett par stycken som gått i kk pga totalskada (vatten/brand) eller kriminella handlingar (Kinesiska muren, Malmö) men du hittar i princip inga som gått i kk pga den allmänna ekonomin.

Du kan jämföra med de 700-800 villor och bostadsrätter som varje år säljs av kronofogden. Där är folk som förlorar sina hem helt på egen hand, oavsett bostadsform.

I fallet med muren (och andra som sagt) så var det precis så, och inget som bara var för Malmö eller "fattiga" kommuner.

Det där stämmer ju inte. I så fall skulle ju ingen bo i en BRF. Sanningen är att det har varit det mest ekonomiska sättet att bo i välskötta BR jämfört med andra boendeformer. Hyreslägenheter ska vi bara inte prata om, över tid är det mycket dyrare.

Orkar inte gå in på i detalj varför du har fel, men i grunden är det ju så enkelt att finansieringen delas upp på en del på föreningen och en del på de boende. Summan blir inte större än du skulle köpt något du äger som en villa eller ägarlägenhet.

Dessutom kan man driva en BRF effektivare genom gemensamma inköp, göra vissa saker själva (som tex trädgårdsskötsel). Den avgift du betalar får du ju annars betala via hyran och där ingår finansieringen av hyresbostaden, plus vinst för hyresvärden, något du slipper i en BRF. När det gäller villa så betalar du ju värme, avlopp, vatten, el, underhåll via separata fakturor i stället, plus eventuella räntor till banken du lånat av.

Men som sagt, alla boendeformer har för och nackdelar. BRF:s största nackdel som jag ser det är att det kan vara svårt att få ihop en kompetent styrelse och att reglerna för kontroll av verksamheten kanske är lite för svag, vilket denna tråd egentligen handlar om.

I framförallt små föreningar, finns de med 6-8 lägenheter, så kan det bli mycket svårt att få till stånd en vettig styrelse, även om det givetvis behövs fler i styrelsen i en stor förening så finns många fler att välja på om det är 200 lägenheter exempelvis.

Den nackdel boende i en brf givetvis har och som kanske aldrig märks för vissa är att rätten att bo skall säljas innan det är helt klart att flytta annorstädes, i en hyresrätt säger du upp lägenheten, efter tre månader är det fastighetsägarens problem om denne inte fått någon ny hyresrätt.

Egentligen är det inte så stor skillnad vad du betalar för oavsett boendeform, skillnaden ligger mest i hur mycket du kan påverka själv.

Ja, små BRF är inte att föredra. Bör vara minst 50 lgh, gärna fler. När det gäller radhus och villor bör man nog undvika BR-lösningar helt. Där passar äganderätt bättre enligt min mening.

Ja, det är ju (eller borde vara) hyresrättens största fördelar; flexibiliteten och att det är bekvämt. Plus det att fastigheten (förhoppningsvis) sköts professionellt och rationellt. Nu är det ju i regel så svårt att få en vettig hyresrätt, att folk pressas ut till BR eller villa. Kanske mot sin vilja?

De som ämnar bosätta sig på en ort tillfälligt, kanske ett par år för studier, väljer i första hand en hyreslägenhet, men dessa tillhöra ibland de färre, då köps en brf i förvissningen om att det i skolstäder sällan är någon svårighet att sälja brf, i synnerhet små dylika, däremot är det nog sällsynt med inköp av en villa i dylika fall, möjligen hyra en tillsammans med några andra vilka befinna sig i liknande situation.

Ni skriver i sista stycket att det bör undvikas med br för villor och radhus, orsak till det?

Oftast är BRF bestående av radhus eller villor ganska små, dvs klart under 50 bostäder. Dessutom, varför ska man bo i BRF när det gäller villa? Man har inte så mycket gemensamt med sina grannar, mer än renhållning av gator, kanske bredband och lite till. Det mesta sköts ju av kommunen fram till tomtgräns. Det är ett mer individualistiskt boende helt enkelt och det riskerar att gå ut över hur föreningen fungerar och sköts tror jag.

Så här är det: Den stora boven är bankräntorna.

Jag bor i en hyresfastighet i en större stad i mellansverige. För ett par år sedan påbörjades en planering för att göra om fastigheten till bostadsrättsförening. Vi bildade en liten arbetsgrupp för detta.
En konsult hyrdes in, och det gjordes OVK, och en fastighetsingenjör utförde grundlig (och dyr) inspektion. Den ekonomiska planen godkändes sedan av två oberoende ekonomer.
Handelsbanken kopplades sedan in och ordnade lån till alla hyresgäster. Den stora fördelen var att de som redan var hyresgäster, skulle få en stor rabatt på priset för sin lägenhet, vilket i stort sett motsvarade kontantinsatsen.
Amortering av lånen landade på strax över 2 procent, alltså helt rimligt i en sund ekonomi.

Sen gick jävla Putin in Ukraina, och räntorna började gå uppåt.

Nu ligger räntan mellan 5 och 6 procent. Alltså närmare en tredubbling av amorteringen.
Det var tur för oss boende att ombildningen avbröts, trots att det var ett drömläge. För mig hade min månatliga kostnad gått från drygt 7.000 till över 21.000 per månad....

Hela projektet avbröts, och idag sitter alla kvar och betalar allt högre hyror istället.

Och samtidigt går massor av företag i konkurs, och kronofogden har mer fall än nånsin. Ekonomer, forskare, KI och Finansinspektionen har redan uppmanat Riksbanken att skyndsamt sänka styrräntan ordentligt.
Men Riksbanken sitter och fegar, och gör en sänkning på 0.25%.
Storbankerna jublar!

Tämligen sällsynt med villor som bf, men förekommer säkert. Radhus däremot, då är ändå byggnaderna sammanhängande och troligen alla på samma fastighet också. I båda dessa fall är det vanligare med att boendet i form av byggnaden ägs av respektive där bosatt, men att det bildats en samfällighet för att hantera gård inklusive parkeringar och eventuella garage.