Citat:
Ursprungligen postat av
3575
Det centrala i förtalsbedömningen är om uppgifterna som publiceras har potential att påverka hur den uthängda personen uppfattas av samhället. Om det finns risk för att publiceringen kan skada personens heder eller anseende, kan det vara förtal oavsett avsikten.
Fast, nu syftar jag inte på förtal utan på brott mot GDPR.
Dataskyddsförordningen (GDPR) säger följande:
Citat:
"Den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet bör ersätta all skada som en person kan komma att lida till följd av behandling som strider mot denna förordning. Den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet bör dock befrias från skadeståndsskyldighet om den kan visa att den inte på något sätt är ansvarig för skadan. Begreppet skada bör tolkas brett mot bakgrund av domstolens rättspraxis på ett sätt som fullt ut återspeglar denna förordnings mål. Detta påverkar inte skadeståndsanspråk till följd av överträdelser av andra bestämmelser i unionsrätten eller i medlemsstaternas nationella rätt. Behandling som strider mot denna förordning omfattar även behandling som strider mot delegerade akter och genomförandeakter som antagits i enlighet med denna förordning och medlemsstaternas nationella rätt med närmare specifikation av denna förordnings bestämmelser. Registrerade bör få full och effektiv ersättning för den skada de lidit. Om personuppgiftsansvariga eller personuppgiftsbiträden medverkat vid samma behandling, bör varje personuppgiftsansvarig eller personuppgiftsbiträde hållas ansvarig för hela skadan. Om de är förenade i samma rättsliga förfarande i enlighet med medlemsstaternas nationella rätt, kan ersättningen dock fördelas i enlighet med varje personuppgiftsansvarigs eller personuppgiftsbiträdes ansvar för den genom behandlingen uppkomna skadan, förutsatt att den registrerade som lidit skada tillförsäkras full och effektiv ersättning. Varje personuppgiftsansvarig eller personuppgiftsbiträde som har betalat full ersättning får därefter inleda förfaranden för återkrav mot andra personuppgiftsansvariga eller personuppgiftsbiträden som medverkat vid samma behandling."
Leker man exempelvis med tanken att någon hör av sig till Lexbase med en begäran om att uppgifter om denne ska raderas från deras databas men att Lexbase vägrar och att samma person sedan exempelvis blir nekad en anställning på grund av den information Lexbase tillhandahåller skulle det kunna vara grund för skadestånd enligt GDPR.
Sen kan man väl tycka att det kanske inte är så många som kan uppfylla båda kriterierna för detta, dvs. både visa att Lexbase vägrat radera uppgifter och att detta lett till skada, men å andra sidan är det många som finns hos Lexbase.