Citat:
Ursprungligen postat av
FieldTrack
Vet inte om du är mer mottaglig än andra troll här men om du vill ha ett konkret exempel på varför det är negativt att döda drömmar för inkvalade aktiva pga byråkrati kan vi ta Melker Svärd Jacobson.
SOK nekade honom Tokyo, trots inkvalad. Han blev så pass knäckt att han avslutade karriären. Många av dagens unga talanger håller till i Göteborg där Melker tränade om jag minns rätt. Alla som hållit på med idrott på en någorlunda nivå eller är lite insatt vet hur värdefullt det är med en sparringpartner på träning, gärna något bättre än en själv. Att våra unga hoppare på 5.30-5.50 nivå dagligen skulle fått träna med en världshoppare som gjort en bit över 5.80 vill iaf jag hävda skulle varit positivt på sikt för talangutveckling och således för svensk friidrott.
En sådan som Sara Lennman har enligt media inte rört en kula sedan OS-nobben. Hennes utveckling har inte varit flygande, men däremot stadig, hon är fortsatt relativt ung för att va kastare och vem vet, kanske också hon lägger av. Att DET utfallet (eller den typen av utfall) skulle vara mer positivt för svensk friidrott än att skicka några enstaka till på OS vare sig de presterar eller inte har jag svårt att se.
Det finns,såsom närmast allt i livet,både positiva som negativa aspekter på olika handlingar och företeelser.
Gällande Melker och eventuellt Sara så är det naturligtvis olyckligt om missat OS får dessa konsekvenser..men båda är uppe en del i åren vid relevanta tidpunkter ifråga och det finns inget egentligt som säger att de skulle ha fortsatt efter ett troligen undermåligt OS resultat heller om de nu ändå låg/ligger så nära att skita i alltihop bara för att de inte får tävla just på respektive OS dessa enskilda gånger.Helt uppenbart låg/ligger de i process emot avslutning av respektive karriär oavsett OS deltagande eller ej vad jag kan förstå.
Emot detta får man sätta den resultatmorot SOKs gränser onekligen utgör.
Teoretiskt sett borde dessa innebära att friidrottare strävar efter att klara dem och att man därmed får en motor för respektive idrottare som ligger under eller på gränsen att förbättra sig ytterligare.
Det handlar helt enkelt till syvende och sist om att sätta rimliga krav på resultatprestation för friidrottare.Man kan naturligtvis använda detta flexibelt..vilket jag tycker det redan görs eftersom VM samt EM deltagande har en lägre kravbild.
Det var och är lite trist att Melker och Sara inte klarade av att leva upp till de krav de borde ha klarat,men ansvaret för det ligger i första som sista hand hos Melker samt Sara som jag ser det.
De visste vad som gällde lång tid innan sista uttagningarna,och de fallerade att producera resultat som gjorde dem uttagningsbara enligt SOK.
Gränsdragning kan alltid diskuteras vad denna skall ligga på för nivå..men att ha OS som en prestationsmorot för svenska friidrottare tror jag till slut gör mer nytta än tvärtom..och det är i huvudsak härför som jag ställer mig bakom SOKs uttagningsgränser.
Vi vill båda det bästa för svensk friidrott.Vi får nog komma överens om att vi eventuellt har olika åsikter här helt enkelt.