Citat:
Tack Gynstol. Jag ser ingen anledning till att, på detta forum, låtsas vara upprörd och ge uttryck för upprördhet när det är en annan känsla som dominerar. Det är helt makalöst att folk förställer sig på ett anonymt forum istället för att uttrycka sina renaste känslor.
På ett sätt blir jag absolut påverkad av penisbilderna. Upprördhet är dock för starkt. Jag tror heller inte att Sara blir särskilt upprörd längre över dessa bilder. Nånstans inser man ju efter ett tag att verkligheten ser ut såhär och att det är ett samhällsproblem. Att få ett känslopåslag varje gång man möter samma dårskap borde vara väldigt utmattande. Men i det ögonblick jag får syn på den varelse som publicerats så upplever jag snarast ett förakt mot personen. Man tappar ju all respekt för människan direkt. Det enda man ser är en jävligt ryggradslös figur som helt enkelt får skylla sig själv för att han som vuxen människa tagit det aktiva beslutet att släppa all medmänsklighet för att försöka komma åt ett barns underliv för egen njutning, när han som vuxen människa med all säkerhet vet att barnet kan ta stor skada av beteendet. Han vet detta, även om han låtsas som att han inte vet. Det finns inget som ursäktar att man tar ett sådant beslut.
Ska det vara möjligt att förlåta? Absolut i vissa fall, men det ska svida rejält. Jag har helt enkelt inga problem med de konsekvenser beslutet leder till. Det betyder att jag upplever en frihet att kunna skratta åt och kraftfullt håna dessa typer för sina lyten. Annars gillar jag inte lyteskomik, men har man tagit det nämnda beslutet, gått över den gränsen, då kan jag tillåta mig att garva gott på deras bekostnad.
På ett sätt blir jag absolut påverkad av penisbilderna. Upprördhet är dock för starkt. Jag tror heller inte att Sara blir särskilt upprörd längre över dessa bilder. Nånstans inser man ju efter ett tag att verkligheten ser ut såhär och att det är ett samhällsproblem. Att få ett känslopåslag varje gång man möter samma dårskap borde vara väldigt utmattande. Men i det ögonblick jag får syn på den varelse som publicerats så upplever jag snarast ett förakt mot personen. Man tappar ju all respekt för människan direkt. Det enda man ser är en jävligt ryggradslös figur som helt enkelt får skylla sig själv för att han som vuxen människa tagit det aktiva beslutet att släppa all medmänsklighet för att försöka komma åt ett barns underliv för egen njutning, när han som vuxen människa med all säkerhet vet att barnet kan ta stor skada av beteendet. Han vet detta, även om han låtsas som att han inte vet. Det finns inget som ursäktar att man tar ett sådant beslut.
Ska det vara möjligt att förlåta? Absolut i vissa fall, men det ska svida rejält. Jag har helt enkelt inga problem med de konsekvenser beslutet leder till. Det betyder att jag upplever en frihet att kunna skratta åt och kraftfullt håna dessa typer för sina lyten. Annars gillar jag inte lyteskomik, men har man tagit det nämnda beslutet, gått över den gränsen, då kan jag tillåta mig att garva gott på deras bekostnad.
Det är som att man glömmer bort den biten i den här tråden.
