Citat:
Ursprungligen postat av
Core.
Det är väl nu risken är som störst?
Att hota puttes auktoritet är väl det enskilt största risken för exempelvis kärnvapen.
Jupp. Sannolikheten är inte stor, men risken går med nödvändighet upp när sånt här händer. Det är dock oundvikligt och Ukraina kan liksom inte stryka längs väggarna som rysstrollen vill för att undvika "eskalering" när allting Putin gör är att eskalera.
Men kärnvapenhotet ska mycket riktigt ses i kontext av Putins regimsäkerhet och man ska inte magiskt tro att länder som Kina har alltför mycket inflytande här.
Kärnvapen kommer dock inte plötsligt utan är logistiskt krångliga, delvis by design. Det finns en logisk eskalationsstege också, som man kan förvänta sig kunna följa. Det finns ingen röd hollywoodknapp utan saker måste ut ur förråd och ses över, transporteras och beroende på typ hängas på rätt vapen, osv. Och innan dess så kommer övning, sedan provsprängning och för rysk del finns ett "nollte försteg", nämligen hota, hota och hota. Steget vi står på i trappan är ju "övning" och i viss mån postering. Dels för att ryssarna proklamerar att man övar titt som tätt och (åtminstone påstådd) framförflyttning av kärnvapen till Vitryssland.
Taktiska kärnvapen kan ge kortare förvarning, men det är ändå knappast så att detta inte syns med god marginal innan av världens underrättelsetjänster. Man talar om "nuclear pose / nuclear posturing" eller "postering" i brist på bättre översättning. När denna ändras, reagerar man och det kan inte döljas, för det är s.a.s. en "feature" i kärnvapenavskräckningen. Så snart man släpper ett kärnvapen, även om det bara är en pyttebomb så har man praktiskt taget nog spelat bort sitt kort om kärnvapenavskräckning, varpå man förlorar på att vara först. Detta är givetvis en avhållande omständighet, men det är inte självklart att ryssen (Putin) tänker precis så.
Min inställning har hela tiden varit att kärnvapenhotet är reellt och det finns praktiska röda linjer, men detta är ingenting som vi kan ta hänsyn till. Delvis därför att de är okända, men framförallt att de är oundvikliga. Att ge efter för kärnvapenhot fungerar
sämre än att låtas som att hoten är tomma.