Citat:
Det jag hittar som kan förklara varför dem flesta svenska domstolar inte följer Finska EUD beslutet
är nedan:
"
I lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (”dataskyddslagen”) finns en påminnelse om hur denna avvägning ska ske i svensk rätt. Dataskyddslagen anger bland annat att dataskyddslagstiftningen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna i YGL och tryckfrihetsförordningen (1949:105)
"
Läser man Swea hovrätt samt Hovrätten i Övre Norrland beslut så finns där argument varför ovan undantag inte gäller brottsdomar.
Då återstår frågan, varför resten av domstolarna inte följer både Latvias o Finlads EUD beslut?
är nedan:
"
I lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (”dataskyddslagen”) finns en påminnelse om hur denna avvägning ska ske i svensk rätt. Dataskyddslagen anger bland annat att dataskyddslagstiftningen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna i YGL och tryckfrihetsförordningen (1949:105)
"
Läser man Swea hovrätt samt Hovrätten i Övre Norrland beslut så finns där argument varför ovan undantag inte gäller brottsdomar.
Då återstår frågan, varför resten av domstolarna inte följer både Latvias o Finlads EUD beslut?
I dataskyddslagen har de använt sig av direktivet artikel 86 för att kunna göra undantag. Sverige har felaktigt helt uteslutit direktivet och ansett att YGL och TF har företräde. De har inte tagit de hänsyn till enskilda personer som direktivet avser att skydda. Lagstiftarna har nog inte haft klart för sig eller fullständigt struntat i GDPR:s avsikt. De har sett artikel 86 i direktivet som ett frikort att göra som de vill i alla fall ( Offentlighetsprincipen ). Det står i vissa EU-domar att eu direktiven har företräde framför enkilda länders grundlagar, men där har vi nog haft en svårighet. Dömmande verksamheter, myndigheter, vågar helt enkelt inte agera på ett sätt som anses strida myt YGL, TF och för den delen offentlighets och sekretesslagen. Kammarätten har å sin sida numera börjat klargöra att EU-domarna faktiskt har företräde.
Vad som egentligen skulle krävas är att vi börjar skriva till domstolarna och säga till dem att de ska följa EU-domarna och om de vägrar överklaga detta till kammarrätten. Sätta press på dem att fatta ett beslut som man sedan hoppas de följer.