Citat:
1. LSS är en rättighetslagstiftning för personer som antingen har en medfödd funktionsnedsättning (av allvarligare slag), eller har förvärvat en hjärnskada t ex genom en större olycka, eller på annat sätt utvecklat så stora funktionshinder att man kan jämställas med de andra två grupperna funktionsmässigt.
Man klassas och bedöms utifrån dessa tre grupperingar som också går under namnet personkrets 1 - 3.
A ingår i personkrets 1, som innebär att hon har medfödda funktionsnedsättningar.
2. LSS är en rättighetslag som bygger på att samhället, alltså vi genom demokratiska processer och val anser att människor som dessa som tillhör samhällets absolut svagaste ska ha rätt till en ”god livskvalitet” trots sina svåra handikapp. (God livskvalitet skiljer LSS lagen ifrån SoL, socialtjänstlagen som endast måste kunna garantera en ”skälig levnadsnivå”). I LSS rättighet ingår t ex att själv kunna få bestämma vilken form av boende man vill ha (eftersom det är en rättighet som samhället anser att friska människor normalt har, som inte befinner sig i ekonomiskt obestånd). Man resonerar helt enkelt att personer som fötts med eller förvärvat genom olyckor svåra funktionsnedsättningar inte har skapat sin situation själva. Såvitt jag kan se så har kommunen räknat med att det boende de nu beslutat att hon ska bo på i deras regi ska kosta lika mycket per månad som det boende hon är i nu… strax under 400 000 per månad enligt den IVO dom som figurerat i tråden. Lejonparten av den kostnaden är personalkostnad.
3. I Sverige har inga föräldrar skyldighet att kvarstå som vårdnadshavare med ekonomisk försörjningsplikt också för vuxna barn oavsett om de har funktionsnedsättningar eller inte. Det är en skulle jag vilja säga lika självklar rättighet som att vi här anser att föräldrar ska ha ekonomisk ersättning från staten för föräldraledighet osv. Dvs trots att det då i teorin missgynnar de som väljer att inte skaffa barn. I Sverige äger heller inte föräldrar sina barn som de ibland gör i andra länder. Ytterst har i Sverige staten ansvar för alla barn och därmed också funktionsnedsatta personer i landet som aldrig kommer att kunna sörja för sig själva som vuxna…
3. Olika boendeformer fungerar olika bra för olika personer. Och även om man har vissa valmöjligheter i teorin så i praktiken så ställs de flesta i för ganska snäva val. Och har man inte via sina anhöriga möjlighet att tex köpa bostadsrätt eller hus i ett område där det är ont om hyreslägenheter så kan ibland enda valmöjligheten som återstår vara just gruppboende.
I det här fallet har ju gruppboende fungerat tidigare för A i en annan kommun. Men i Enköping har det ju inte fungerat alls. (Just den kommunen har haft ganska stora svårigheter på sina gruppboenden. Det har förekommit både mord och mordförsök på personal på två av deras gruppboenden strax innan A fick lämna det gruppboende som hon bodde på innan t ex…)
4. Kommuner och staten vet att bra närstående är guld värda för personer med svåra funktionsnedsättningar för i praktiken är de trots sina personkretsrättigheter ganska rättslösa i vårt samhälle om inte deras närstående finns. Det är betydligt tyngre för kommunen både ekonomiskt och tidsmässigt att ta hand om LSS personer som saknar bra anhörigstöd! Därför värnar kommunerna de anhöriga och lyssnar också på dem. De är också för det mesta de personer som känner brukaren bäst och har längst erfarenhet av dennes funktionsnedsättningar och förmågor. All forskning också internationellt betonar betydelsen av anhöriga för att stärka livskvaliteten för personer med funktionsnedsättningar. Eftersom personal sällan känner lika stort ansvar för sina kunder som en närstående gör. Därför försöker man införliva de närstående så mycket som möjligt.
5. När det kommer till att familjen tackade nej till erbjudande om plats på ett HVB-hem, som för den som inte då vet så är det ett utredningshem som kommunen använder sig av för att utreda omvårdnads och stöd behov enligt socialtjänstlagens regelverk. Det finns HVB hem för utredning av vårdnads och hemförhållanden i tex misstänkta fall av misshandel. Eller så finns det HVB hem som utreder omvårdnad i samband med nydiagnosticering av tex psykisk ohälsa eller sjukdom osv… Personer med LSS omfattas inte av socialtjänstlagen vilket betyder att HVB hem är inte en korrekt insats för en person som A. Det är därför helt korrekt av hennes förvaltare, vilket alltså är den funktion som här tackar nej till det erbjudandet, inte P i egenskap av hennes pappa. Jag känner inte till någon förvaltare som om inte den var helt inkompetent skulle tacka ja till en sådan placering.
Den är också i sammanhanget helt olämplig givet att redan flytten ifrån Järna blivit turbulent. Att flytta runt en person som A till olika ställen kan förvärra hennes exempelvis då utåtagerande mycket. Och en placering på HVB-hem är alltid en tillfällig lösning vilket skulle innebära en ny flytt inom några månader igen…
6. Varför A’s pappa i egenskap av hennes förvaltare valt att engagera ett assistansbolag långt bort i tok det vet inte jag. Gissningsvis för att de kunnat presentera en kalkyl som ekonomiskt gått ihop utan att skära emellan alltför mycket. Problemet med systemet med privata assistansbolag är att de också ska tjäna pengar och deras inkomst tas ifrån den beräknade summa pengar som kommunen tilldelat för en specifik mängd tid. Och den tiden måste brukaren få, vilket också kommunen kräver redovisning på. Ju mer assistansbolaget vill ha i betalt för att förse boendet med assistenter - desto lägre löner kan man erbjuda. Vilket i sin tur gör det svårare att hitta kompetent personal och leder till större personalomsättning. Det är möjligt att ett bolag som sitter i Jämtland kan ha mindre omkostnader och därför tar mindre andel av pengarna? Men det är en ren gissning ifrån min sida.
Man klassas och bedöms utifrån dessa tre grupperingar som också går under namnet personkrets 1 - 3.
A ingår i personkrets 1, som innebär att hon har medfödda funktionsnedsättningar.
2. LSS är en rättighetslag som bygger på att samhället, alltså vi genom demokratiska processer och val anser att människor som dessa som tillhör samhällets absolut svagaste ska ha rätt till en ”god livskvalitet” trots sina svåra handikapp. (God livskvalitet skiljer LSS lagen ifrån SoL, socialtjänstlagen som endast måste kunna garantera en ”skälig levnadsnivå”). I LSS rättighet ingår t ex att själv kunna få bestämma vilken form av boende man vill ha (eftersom det är en rättighet som samhället anser att friska människor normalt har, som inte befinner sig i ekonomiskt obestånd). Man resonerar helt enkelt att personer som fötts med eller förvärvat genom olyckor svåra funktionsnedsättningar inte har skapat sin situation själva. Såvitt jag kan se så har kommunen räknat med att det boende de nu beslutat att hon ska bo på i deras regi ska kosta lika mycket per månad som det boende hon är i nu… strax under 400 000 per månad enligt den IVO dom som figurerat i tråden. Lejonparten av den kostnaden är personalkostnad.
3. I Sverige har inga föräldrar skyldighet att kvarstå som vårdnadshavare med ekonomisk försörjningsplikt också för vuxna barn oavsett om de har funktionsnedsättningar eller inte. Det är en skulle jag vilja säga lika självklar rättighet som att vi här anser att föräldrar ska ha ekonomisk ersättning från staten för föräldraledighet osv. Dvs trots att det då i teorin missgynnar de som väljer att inte skaffa barn. I Sverige äger heller inte föräldrar sina barn som de ibland gör i andra länder. Ytterst har i Sverige staten ansvar för alla barn och därmed också funktionsnedsatta personer i landet som aldrig kommer att kunna sörja för sig själva som vuxna…
3. Olika boendeformer fungerar olika bra för olika personer. Och även om man har vissa valmöjligheter i teorin så i praktiken så ställs de flesta i för ganska snäva val. Och har man inte via sina anhöriga möjlighet att tex köpa bostadsrätt eller hus i ett område där det är ont om hyreslägenheter så kan ibland enda valmöjligheten som återstår vara just gruppboende.
I det här fallet har ju gruppboende fungerat tidigare för A i en annan kommun. Men i Enköping har det ju inte fungerat alls. (Just den kommunen har haft ganska stora svårigheter på sina gruppboenden. Det har förekommit både mord och mordförsök på personal på två av deras gruppboenden strax innan A fick lämna det gruppboende som hon bodde på innan t ex…)
4. Kommuner och staten vet att bra närstående är guld värda för personer med svåra funktionsnedsättningar för i praktiken är de trots sina personkretsrättigheter ganska rättslösa i vårt samhälle om inte deras närstående finns. Det är betydligt tyngre för kommunen både ekonomiskt och tidsmässigt att ta hand om LSS personer som saknar bra anhörigstöd! Därför värnar kommunerna de anhöriga och lyssnar också på dem. De är också för det mesta de personer som känner brukaren bäst och har längst erfarenhet av dennes funktionsnedsättningar och förmågor. All forskning också internationellt betonar betydelsen av anhöriga för att stärka livskvaliteten för personer med funktionsnedsättningar. Eftersom personal sällan känner lika stort ansvar för sina kunder som en närstående gör. Därför försöker man införliva de närstående så mycket som möjligt.
5. När det kommer till att familjen tackade nej till erbjudande om plats på ett HVB-hem, som för den som inte då vet så är det ett utredningshem som kommunen använder sig av för att utreda omvårdnads och stöd behov enligt socialtjänstlagens regelverk. Det finns HVB hem för utredning av vårdnads och hemförhållanden i tex misstänkta fall av misshandel. Eller så finns det HVB hem som utreder omvårdnad i samband med nydiagnosticering av tex psykisk ohälsa eller sjukdom osv… Personer med LSS omfattas inte av socialtjänstlagen vilket betyder att HVB hem är inte en korrekt insats för en person som A. Det är därför helt korrekt av hennes förvaltare, vilket alltså är den funktion som här tackar nej till det erbjudandet, inte P i egenskap av hennes pappa. Jag känner inte till någon förvaltare som om inte den var helt inkompetent skulle tacka ja till en sådan placering.
Den är också i sammanhanget helt olämplig givet att redan flytten ifrån Järna blivit turbulent. Att flytta runt en person som A till olika ställen kan förvärra hennes exempelvis då utåtagerande mycket. Och en placering på HVB-hem är alltid en tillfällig lösning vilket skulle innebära en ny flytt inom några månader igen…
6. Varför A’s pappa i egenskap av hennes förvaltare valt att engagera ett assistansbolag långt bort i tok det vet inte jag. Gissningsvis för att de kunnat presentera en kalkyl som ekonomiskt gått ihop utan att skära emellan alltför mycket. Problemet med systemet med privata assistansbolag är att de också ska tjäna pengar och deras inkomst tas ifrån den beräknade summa pengar som kommunen tilldelat för en specifik mängd tid. Och den tiden måste brukaren få, vilket också kommunen kräver redovisning på. Ju mer assistansbolaget vill ha i betalt för att förse boendet med assistenter - desto lägre löner kan man erbjuda. Vilket i sin tur gör det svårare att hitta kompetent personal och leder till större personalomsättning. Det är möjligt att ett bolag som sitter i Jämtland kan ha mindre omkostnader och därför tar mindre andel av pengarna? Men det är en ren gissning ifrån min sida.
Finns väl inget som säger att denna ensamstående 24-åring måste ha ett helt hus att bo i?
Det är klart att hon ska ha någonstans att bo, en 3-rummare är väl också livskvalité.
Ska hon kunna begära (via pappan) en pool i det nya huset som de kostar på? Kanske en sommarstuga på Västkusten också...
Lägenheter fanns det tydligen eftersom föräldrarna flyttat in i en sådan.
Jag är fortfarande av den uppfattningen att kommunen borde vara mer rädd som sina kostnader.
