Tollarp: En man och ett barn har hittats avlidna i en villa + skadat barn (2024-07-04)

En död person åtnjuter inte integritetsskydd, ge dig.

Varje människa har ett ansvar för sitt eget handlande. Det kan inte läggas på en annan person. Så. Kände han att han började gå i tankar att döda sina egna barn och sedan ta sitt eget liv, så var det han som behövde stoppa sig själv. Kunde han inte göra det för egen maskin, så skulle han sökt vård ögonblickböj! För att skydda sina barn. Sett till att de kom i säkra händer. Jobbat med sig själv, stärkt sig själv.

Visst kan folk driva varandra till galenskap, absolut. Men vi vet inte om fallet är så här.

Denna man var psykiskt skör redan från sin barndom. Han har själv skrivit detta. Sedan beskriver han faktiskt inte vad som han anser är felet med exfrun, mer än att hon har lämnat honom och dejtat andra. Att lämna någon och sedan dejta andra är inte att driva en person till galenskap. Drivs denna till galenskap av en skilsmässa och av att exet dejtar andra efter skilsmässan, så att denna dödar sitt ena barn/gör mordförsök på sitt andra barn och sedan tar sitt eget liv. Så tja, då är den rejält sjuk redan från start. En normal person kan bli sårad/bitter och arg. Men den dödar fan inte sina egna barn för det!

Han är skyldig till mord och mordförsök, på sina egna barn dessutom... Detta kan faktiskt inte skyllas över på någon annan.

Ja, jag tänker som så att den som mördar sitt ena barn och utför mordförsök på sitt andra barn, är den som är ensam skyldig till mord och mordförsök. Men du kanske anser annat?

Låter som anti-terror:

Begreppet personlig integritet
tillträde till och genomsökande av privata lokaler eller annan egendom;
kroppsundersökning;
medicinska undersökningar, psykologiska tester osv.;
intrång i en persons privata sfär genom skuggning, spionerande, telefonterror o.d.;

En död person har inga känslor.. men oftast har anhöriga det som gör anspråk.

När mamman som ställde sig på spåret med sina två barn dog var det oerhört många spekulationer om vad ex-maken/fadern och dennes familj gjort mot henne. Det kom beskyllningar om misshandel, gaslightning, misslyckade flyktförsök, stalking etc etc.

Att mamman som tog med sig sina barn i döden liksom den här pappan, hade uppenbara brister i huvudet är helt uppenbart.

Vad som också är uppenbart är att de dock har fungerat som samhällsmedborgare och synbart omtänksamma föräldrar före morden. Så något har utlöst dessa hemska mord och efterföljande suicid.

Som första steg har något skapat totala hopplöshetskänslor hos dessa föräldrar. Något har gjort att de själva tappat lusten att leva, gjort dem suicidala.
Det är i det sammanhanget diskussionen om hur exen betett sig kan komma in.
Inte om exet i sig kan vara orsaken till mord. Vilket är rena dumheter - för ansvaret för morden har bara mördaren och ingen annan

Varför en övergiven partner går ner sig så totalt av en separation att den vill suicidera, kan däremot ha stort samband med hur separationen och tiden efteråt handläggs av den som lämnar.

Om exet visat hänsynslöshet eller empati, försökt göra skilsmässan initialt så barmhärtig som möjligt eller postat nätet fullt av glada utrop och berättelser hur exet själv går vidare, kanske träffar någon ny, ska ta över vårdnaden på heltid av barnen osv.

Allt det där är inte förbjudet utan fullt tillåtet att göra.
Men kanske inte så trevligt och hänsynsfullt mot någon som är så pass under isen som denne man framstod som, av vad han postade.

Visst kan barnamorden vara inget annat än ren hämnd - som hos Dalaröpappan.
Men mycket tyder på att det ofta ligger en bukett av flera känslor och orsaker bakom dessa filicid med suicid. Om det är altruism - ”barnen kommer få ett helvete om jag försvinner”, eller om det rör sig om hämnd, är så här efteråt för oss utomstående väldigt svårt att sia om.

Däremot kan man fundera över varför den ene partnern ville suicidera i nära anslutning till separationen. I det här fallet sticker i vart fall i mina ögon, alla dessa maniska, ekonomiskt förlustbringande upprepade årliga flyttar hos en småbarnsfamilj. De flesta familjer med barn mår inte bra av det, varken vuxna eller barn. Det är både ovanligt och olämpligt.

Därtill sticker det även ut att man postar så mycket om sitt nya liv på näten - medan separationen fortfarande är urfärsk och bläcket knappt torkat på dokumenten. Medan exet fortfarande krälar i separionstraumat och mår skit.
Då tycker jag att en hänsynsfull empatiskt person som lämnar någon helst bör låta bli att göra så. Om inte för exets skull, så för barnens rätt till en fungerande far.

Men vi är alla olika och har olika grad av egoismen eller narcissistiska delar i våra personligheter. Den här mamman verkar haft en hel del av den varan av vad som framkommit på nätet. Det är dock varken förbjudet eller straffbart.

Men varken mamman här eller fadern till barnen som mördades på tågspåret är på minsta sätt skyldiga till att barnen mördades.

Ja, fast samtidigt är det ju han som begärt skilsmässan. Det har ju inte varit en ansökan från båda - vilket är det normala, att båda skriver på.
När sedan slutdelgivningen sker skriver däremot båda på.
Det väcker en del frågor om vem som egentligen tog initiativ till själva skilsmässan.

Ja, jag hoppas att pojken får den hjälp han behöver. Ett oerhört trauma när ens pappa som ska vara den tryggaste personen i världen försöker döda en. Pojken kommer behöva mycket psykologhjälp i många år framåt. Han kan också drabbas av skuld, ”varför överlevde jag men inte min syster?”.
Det är svårt att föreställa sig vad mamman och pojken genomlever nu.
💔

'
Den anhöriga i det här fallet som äger talan är i så fall sonen - och han står under sin mors målsmanskap.
Men GDPR gäller som sagt var för företag och organisationer -- inte för familjemedlemmar, bekanta, vänner och släkt.

När det gäller förtal så kan man stämma för förtal av avliden - det ligger då i händerna på sonen, hans föräldrar och möjligen hans syskon.
Det fungerar ju dock inte här - för hon har inte förtalat honom.

Det framstår som om du söker alla möjliga och omöjliga vägar för att kunna klandra mamman.
Varför?

Han lämnade in som ett hot mot C* ihop om att något (antar jag) skulle avstyras.
Då hon redan var klar med flytt mentalt så signerade även hon den ansökan.

1) Jag tycker du besöker tråden och läser den så får du se hur lite förståelse det fanns för det hon gjorde.

2) Hennes anhöriga gick ut och berättade om hur hennes tillvaro sett ut med barnens pappa - och vilket tvist och kamp som funnits mellan dem.

I det här fallet är det bara rena spekulationer för att smutskasta ett brottsoffer - mamman.

Vet vi det med säkerhet att han inte fick en psykos med vanföreställningar?
Någon i min närhet (fullt fungerande) fick sin första psykos 38 år gammal. Inga förvarningar what so ever.

Ja.
Men jag får ändå känslan av att mamman hade kommit längre i bearbetningen av skilsmässan. Han kanske hoppades in i det sista ändå att det skulle bli bra medans hon långt tidigare hade lämnat detta rent mentalt.
Hon börjar planera för sitt nya liv och han kollapsar.