Helena Andersson, 22 från Mariestad - försvunnen sen 1992-06-14

Killarnas fokus var gissningsvis samtal om tjejer, bilar, fotboll, filmer, livet i största allmänhet. De sitter inte och väntar på att en bil ska komma förbi. Därför kan deras tidsangivelse om när bilen kom resp åkte tillbaka ha ett visst mått av osäkerhet.

God morgon Ugglan!
Låt mig utan några som helst ambitioner om att ha rätt, framföra en synpunkt om den tid H kom ut från Statt och sedan gick från torget. Kl 02.05 känns lite för tidigt om discot stängde kl 02.00. Detta förutsatt att hon var kvar till stängning. Mina egna erfarenheter säger mig att det borde tagit längre tid. Bara att ta sig ut från lokalen (om det är mycket folk) tar minst 5 min. Om hon dessutom samtalade med någon (BW?) så känns det mer troligt att hon lämnade torget tidigast runt 02:15. Att du provgått sträckan ger en viss indikation, men H går sträckan med en person (KM) som hon är bekant med och känner att hon litar på. Ett antagande som man nog måste göra är att paret inte skyndade på stegen, snarare tog man det nog väldigt lugnt. En man och en kvinna är ute och går en varm sommarnatt, även om de inte känner attraktion till varandra, så uppskattar de nog varandras sällskap. Och sådant saktar ner stegen. Det kanske du Ugglan har egen erfarenhet av.

Brovittnet: Jag tvivlar inte på att brovittnet sett ett par på bron. Du skriver själv: ”de (polisen) inte är helt säkra på att det var Helena som vittnet såg”. Detta är ju centralt. Här finns ett stort mått osäkerhet. Både H och syster U hade likadana eller i alla fall snarlika byxor, köpta i Grekland veckan innan. Vet vi att det denna kväll var första gången som H hade på sig sina byxor? Därför, menar jag, är det en brist i ditt resonemang när du tar vittnets uppgift om byxornas utseende som ”bevis” för att det var H och en man (KM?) som gick på bron.

Låt mig när det gäller vittnesmål anknyta till egna erfarenheter.
Jag var för länge, länge, länge sedan under en period nämndeman i tingsrätten. Under den tiden lärde jag mig att vittnesutsagor kan vara väldigt osäkra både vad gäller tid, plats och vad man hör och ser. Om du bevittnar en händelse som du inte är förberedd på ska inträffa, då tenderar ditt vittnesmål att ha en inte obetydlig grad av osäkerhet. Detta naturligtvis p g a att ditt fokus just då låg någon annanstans.

Låt mig ta Hanna och killarna i bilen på Hällsristningsvägen som exempel; utan att för den skull hävda att deras vittnesmål är fel.
Hannas fokus var att vara ute med hunden så att den fick göra sina behov. Vad klockan var när hon gick ut med hunden var antagligen oväsentligt för henne. Plötsligt hör hon bråk. Det är hon inte förberedd på. Det är inte säkert att hon kan säga exakt var hon befann sig, varifrån bråket kom eller vad klockan var, just i detta ögonblick. Däremot kan hon efteråt försöka rekonstruera situationen, med en viss grad av osäkerhet.
Killarnas fokus var gissningsvis samtal om tjejer, bilar, fotboll, filmer, livet i största allmänhet. De sitter inte och väntar på att en bil ska komma förbi. Därför kan deras tidsangivelse om när bilen kom resp åkte tillbaka ha ett visst mått av osäkerhet.

Det är fullständigt osannolikt att brovittnet skulle ha sett Helenas nya byxor före festkvällen på Stadt

Skrämmande om du har varit nämndeman

Killarna på Hällristningsvägen kunde inte redogöra för bilmodellen av den enkla anledningen att deras fokus låg på annat håll, vad det var för bilmodell som körde förbi var inte viktigt för dem, inte heller klockslaget när bilen kom var viktigt för dem.

Och igen, då: Ingen annan kvinna har hört av sig till polisen och sagt "det var kanske mig som hon såg". Så: Nej!

Förklara gärna för mig på vilket sätt detta är helt osannolikt. Är det osannolikt att ett par nyinköpta byxor inte används omgående?


Ugglan och IB! En allvarligt menad uppmaning till er:
Eftersom ni nu löst brottet, kontakta polisens ”Kalla fall-grupp” och gå igenom med folk där, vad ni kommit fram till. Om jag vore någon av er, så skulle jag inte bemöda mig om att försöka övertyga de ”icke-troende” i tråden. Jag skulle anse att det är meningslöst slöseri med tid att försöka förklara skeendena för folk som ändå inte vill tro. Jag skulle välja att lämna tråden omgående och istället via mail ta en inledande kontakt med ”Kalla fall-gruppen”, och låta oss som fortfarande inte har löst gåtan fortsätta med att bolla olika scenarior och infallsvinklar med varandra.

Här gör du samma ”misstag” som de som är övertygade om att bilen i Trankärr har med Helena att göra.
”Bilen måste helt enkelt ha med H att göra, vad skulle annars en okänd bil, körande sakta, innehållande nervösa män, göra ute i obygden vid halv nio morgonen efter brottet.”
Jag har tidigare givit flera olika möjliga förklaringar till att bilen fanns där och då.

”Ingen annan kvinna har hört av sig…”
Ja, jag kan direkt ge en möjlig anledning till att vare sig en annan kvinna eller man hört av sig: de var otrogna med varandra.
En annan möjlig anledning: de var utländska turister som stannat till i Mariestad.

För att komma fram till målet, handlar det om att vända på alla stenar som finns och några till, att tänka utanför boxen inte en, två eller tre gånger, utan 100 x 100 gånger.

Jag vill absolut inte hävda att du och IB är fel ute; ni kan mycket väl vara något på spåren; men ni bestämmer er lite för fort för en uppfattning och väljer att ignorera andra scenarior som faktiskt kan vara tänkbara.

Jag och några andra nöjer oss inte med bara "att Helena är försvunnen" utan tycker att det finns tillräckligt mycket att gå på i fallet för att vi ska tycka att det är meningsfullt att fortsätta dryfta och göra efterforskningar i fallet. Därför ska tråden finnas kvar. Men om vi alla bara skulle konstatera att Helena är försvunnen och inget mer - ja, då är ju tråden helt överflödig. Men nu är det inte så.

[...]

"Hanna" har detaljerat beskrivit vad hon gjorde innan hon gick ut med hunden. Hon hade somnat vid tv:n, vaknade och gick ut i köket. Då passerade hon väggklockan som visade cirka 02:00. Hon gav katten mat, plockade lite i köket, gjorde en skorpa och saft med mera. Det är inte särskilt svårt att räkna fram en hyggligt vettig tidpunkt för när hon gick ut med hunden. "Hanna" har med 100 procents säkerhet kunnat säga var hon befann sig med hunden: Vid en papperskorg bara kanske 20 meter söder om vändplatsen Vikingavägen/gångvägen. "Hanna" har också kunnat visa i vilken riktning hon hörde bråket. Detta visar till och med polisen Pelle Jenvén i Veckans brott.

]...}

Och även detta är förstås helt orealistiskt, men desto mer realistiskt som beskrivning av en efterhandskonstruktion. Vittnet agerar på alla sätt som någon som desperat vill vara till hjälp, alternativt placera sig själv i centrum för uppmärksamhet. Då är det förstås av vikt att man kan tidfästa det som händer, men handen på hjärtat - hur ofta går ni och tittar på väggklockan hemma om ni inte har en tid att passa?