Skandiamannen

Någon gång i maj ger Gahn uppgiften om att hon hade anlänt till Skandia vid 20.30-tiden. Engström kom tillbaka till Skandia någon gång vid 21-tiden, och som hon mindes det släppte hon in honom genom ytterdörren. Det är vid detta tillfälle Engström första gången nämner att han ska jobba över för att bli klar med ett jobb innan sin semester. Tidsuppgiften finns med i den PM som Per Häggström lämnade till våldsroteln i juni. Det är alltså Gahns första uppgift om tidpunkten för Engströms entré på Skandia efter middagsätandet/drickandet.

I förhör med kriminalinspektör Erik Skoglund i juni tidigarelägger hon sin ankomst till 20.10 eller 20.20, och knyter Engströms ankomst till att han kom strax efter att hon kommit till jobbet.

I mitt samtal med Gahn tog vi upp de här två olika tidpunkterna för Engströms inpassering. För mig var detta viktigt, det fanns en iakttagelse av en walkietalkieförsedd person i Gamla Stan vid 20.30-tiden som liknade Engström. Då var jag inne på att Skandiamannen tillhörde en grupp som övervakat Palme. Om Gahns uppgift om Skandiamannens tidiga inpassering var rätt kunde han inte gärna vara i Gamla Stan 20.30.

Hennes uppgifter lugnade mig: hon hade lämnat fel tidsuppgifter i det senare förhöret med kriminalinspektör Skoglund. Den första uppgiften till Häggström var rätt, och hon ursäktade sig, på samma sätt som hon i polisprotokollen ursäktade sig för sitt dåliga minne, med att ”jag har lite svårt med tiderna”.

I ett debattinlägg på min blogg skriver Pettersson:

”Skandiamannen uppger i förhöret [den 25 april 1986] att han inte varit utanför huset under kvällen. /…/ Det kan inte uteslutas att han faktiskt minns fel om middagsätandet, men särskilt troligt är det inte. När han får frågan sju veckor efter mordet har han aktualiserat mordkvällen ett antal gånger, både i polisförhör och i samtal med vänner och arbetskamrater.”källa

Thomas Petterssons hypotes är alltså: Engström mörkar sin middagsutflykt, den är känslig eftersom det var då han träffade på Palme och fick idén till mordet.

Men om vi nu går till förhöret med Engström och studerar det relevanta avsnittet, helst med ljudinspelningen till hands – vad får vi fram då? Vad säger egentligen Engström?

Vi går tillbaka till den punkt där han instämt i att Allan Bäckström kan avbryta honom. Då frågar Bäckström så här:

”Under den tidigare kvällen hade du varit på Skandia hela tiden, på ditt arbetsrum eller i huset?”

Frågan är tydlig. Han undrar om Engström varit inne på sitt kontor eller i alla fall i byggnaden i övrigt. Och han frågar inte om hela dagen, det han undrar om är ifall Engström hållit sig inne under kvällen – alltså den period som kan vara aktuell i relation till Palmemordet. Han använder som vi ser formuleringen ”under den tidigare kvällen” och det är rimligt att anta att han menar ”tidigare under denna kväll”, alltså innan Engström lämnar tjänsterummet för att åka hem.

Engström svarar kortfattat: ”Inte på den tidigare kvällen.”

Det vill säga: han hade inte varit på Skandia hela tiden under den tidigare delen av kvällen. Det är vad han faktiskt svarar. Och det går förstås utmärkt ihop med vad Anna-Lisa G kommer att uppge i ett polisförhör några veckor senare.

Bäckström fortsätter: ”Vad hade du gjort tidigare på kvällen? När började du arbeta?”

Här noterar vi att Bäckström ställer två frågor på en gång. Det är ett kardinalfel i såväl journalistiska intervjuer som polisförhör. Engström svarar:

”Du menar just den här kvällen?” med betoning på kvällen.

Bäckström bekräftar. Engström har alltså anledning att tro att Bäckström är intresserad av perioden när han började sitt arbetspass den här kvällen – inte när han började arbeta på morgonen eller efter lunch.

Engström svarar: ”Då har jag varit på mitt arbetsrum hela kvällen”. En rimlig tolkning av det svaret är att han varit på arbetsrummet hela tiden sedan han kommit tillbaka från sitt middagsätande. Utgår vi från att han kom in klockan 20.10 handlade det alltså om ett sammanhängande arbetspass på omkring tre timmar.

Bäckström försäkrar sig om att Engström är säker på sin sak: ”Det hade du varit?”