Gammelmedias annalkande död

Det är så mycket buzz-words om kostnader, bidrag, demokrati etc. när hela saken är att de saknar läsare. De kan få mer bidrag för att publicera sina alster men fler kommer ändå inte läsa det. Det finns ingen efterfrågan.

Det är ju egentligen jävligt enkelt för tidningarna att vända trenden.

De behöver bara skriva sanningen om massinvandringen, sanningen om Joe Biden och Trump och allt annat.

Om någon av kvällstidningarna gick ut å började sälja lösnummer på invandrarvåldet där de berättade om vilka som var bakom och varför, då skulle folk börja läsa och besöka dom igen.

Jag har tänkt samma sak. Skriv sanningen och folk kommer börja läsa gammelmedia igen. Men tyvärr, det kommer aldrig hända. Gammelmedia har målat in sig i ett hörn.

Jag tror det är en kombination av en teknisk utveckling och att de allt mer satsar på en agendadriven journalistik där de hoppas kunna påverka läsarna istället för att granska och informera. De själva försöker skylla allt på det förstnämnda, många av oss i tråden på det sistnämnda, men jag tror båda spelar in.

Hade det inte funnits lättillgängliga alternativa på nätet hade man inte kunnat välja det istället. Och hade de inte satsat på agendadriven journalistik hade man inte sökt efter de andra alternativen. Så det hänger nog samman.

Men hade de skött sina kort rätt hade nog inte den tekniska utvecklingen varit ett problem, den skulle t.o.m. kunnat inneburit en ny guldålder för dem.

Det nya mediestödet verkar hålla liv i gammelmedia ett tag till. Stödet baseras inte på upplaga tydligen så de behöver inga läsare för att få stöd?

Media skriver det politikerna vill att de ska skriva om, för att skönmåla en hel del saker samt tala om vilka partier man bör eller inte bör tycka om.

Politikerna ger bidrag till media.

Likriktningenen inom det svenska medielandskapet är ju fruktansvärd.
Alla precis alla skall tycka precis samma sak. Det är pro klimat, hbqt, palestina, multikulti och sedan skall man vara anti SD.

Går man tillbaka en 20-30 år så munhöggs det sinsemellan i det svenska medielandskapet men nu är ju likriktningen total. Presstödet har i det fallet absolut inte lett till en större mångfald utan bara lett till en enda stor likriktning där 5-6 koncerner håvar in pengar ifrån presstödet.

Undrar hur mycket det trycker att "arbeta" på Expressen och låtsas vara god och antirasistisk hela dagarna. Dessa "journalister" måste pysa ur som en ballong när de kommer hem och kan vädra sina riktiga åsikter. Som att lida av daglig förstoppning

Denna tråd kan inte bloggas på för mycket idag. Frågan om mediers roll i samhället är en av vår demokratis viktigaste frågor. Och faktumet att tidningarna blivit mer och mer likriktade är ett hot mot demokratins grundfunktioner; kommunikationen mellan politiker och väljare.

För min del är det enkelt; jag har helt enkelt slutat läsa tidningarna och börjat använda Ground News. Då kan jag bara se nyheten och slippa opinionsbildningen.

Men för mitt kollektiv blir det svårt när våra invalda politiker inte kan sprida våra budskap utan att bli påhoppade av dessa tidningar som har fått en bakdörr in i maktens korridorer av en politisk generation som aldrig hade räknat med internet. Det är ett demokratiskt problem som min och våra framtida generationer måste vara beredda att riskera alla våra anseenden för att lösa

Antalet ägare av betydelse inom tidningar och gammelmedia har blivit mycket mindre sedan 1990 och redaktionerna har inte lika mycket pengar att röra sig med längre - samtidigt som antalet plattformar har ökat, särskilt inom traditionellt tryckt media. Fram till typ 1995 var det i stort sett bara papper, men sedan har det tillkommit webbplatfformar - dator, mobiltelefon och läsplattor, webb-tv osv. Samma nyhet eller artikel ska altså publiceras i fyra, fem tekniskt olika versioner, samtidigt som annonsmarknaden till strre delen har försvunnit och prenumerationerna också har dalat stort. Det är klart att det skapar ett hårt ekonomiskt tryck på tidningarna, inget presstöd i världen kan väga upp det.

Idag har Bonniers 100% monopol på dagstidningsmarknaden i Skåne; 1990 fanns det ett myller av olika ägare där och många av tidningarna ägdes av lokala bolag eller familjeföretag - Sydsvenskan och Kvällsposten t ex av familjen Wahlgren i Malmö. Idag är många av dessa tidningar förstås nerlagda eller har blivit editioner av Sydsvenskan, som i sin tur sedan länge ägs av Bonniers. Därmed försvann också mycket av den redaktionella självständigheten.

Är rädd att de flesta är ideologiskt förblindade. Tror väldigt få till höger om C väljer att bli journalister, vilket man också kunnat se i de mätningar som gjorts.

De flesta har läst nåt humanistiskt på högskolan om de inte gått den stora journalistutbidningen. Om man ska vara ärlig de flesta humanistiska utbildningar i Sverige är ren ideologisk skolning. Det är där allt om genus, intersektionalism kommet fram. Uttrycket "problematiskt" som journalister använder, är en typisk Södertörn-grej.

https://kvallstidningarna.se/


Tidningen trycks alltså torsdag kl 18:00 och berättar alla nyheter som gäller fram till måndag.