Citat:
The Svanberg S&W actually did a tour in Vietnam during the war - the person had the initials D.M. -who used it over there - it was a more dependable weapon than the standard issue sidearm
After the war it came back and went to Sweden in the mid 70’s along with military / police grade ammo - the kind of ammo used on OP…
Svanberg got it in 1980/81
Hans Melander should have investigated this years ago - talk about blowing it.
Imagine Olof Palme visiting your house a few days prior to being murdered - yet they don’t look at the S&W you had in your possession…The factory OP visited was like the private house to Svanberg - could not imagine how insulted he left - since he already hated OP
After the war it came back and went to Sweden in the mid 70’s along with military / police grade ammo - the kind of ammo used on OP…
Svanberg got it in 1980/81
Hans Melander should have investigated this years ago - talk about blowing it.
Imagine Olof Palme visiting your house a few days prior to being murdered - yet they don’t look at the S&W you had in your possession…The factory OP visited was like the private house to Svanberg - could not imagine how insulted he left - since he already hated OP
Det här Svanbergs-vapnet som du tjatat om i flera år här i tråden, det skulle kanske inte vara helt ointressant, om det inte vore för att det inte finns någon möjlighet att binda vapnet till mordkulorna. Därför är det ganska poänglöst med att ens försöka få polisen att hämta in och provskjuta det. Att du själv inte lyckats med det förvånar mig inte ett dugg, och inte heller förvånar det mig att ingen annan är intresserad av att försöka springa dina ärenden i den saken.
I Sverige fanns vid tiden för Palmemordet tusentals Smith & Wesson Magnumrevolvrar, de flesta registrerade med licens, några stulna och försvunna, men även en hel del oregistrerade i omlopp i den undre världen. Någonstans har jag sett siffran 5 000 som skattning på antalet potentiella Palmevapen ute i landet. Polisen ansåg sig inte kunna provskjuta allihop utan nöjde sig med dem de kunde få in från Stockholmsregionen. Som vi alla vet saknades ett sådant registrerat vapen, nämligen Christer Anderssons. Men om man sänt ut kallelser till samtliga Magnumägare i hela landet så skulle kanske några till sådana "CA-fall" dyka upp, i alla fall rent statistiskt.
Att denne Björn Svanberg innehaft en Magnumrevolver, och rentav "rätt" ammunition, det räcker ändå inte långt rent bevismässigt. Då säger du, "ja men han hatade ju Palme". På det svarar jag att lågt räknat 20% av alla dessa femtusen Magnumägare i landet skulle kunna betecknas som Palmehatare. Så om man tar de två kriterier som jag sett i dina inlägg: (1) innehav av Magnumrevolver och möjlig tillgång till rätt ammunition, samt (2) ett starkt negativ inställning till Olof Palme, ja då har vi alla gånger 1 000 "misstänkta" i den kategorin. Som du ser leder det ingen vart.
Sonny Björk som höll i den ballistisk-forensiska undersökningen för Stockholmspolisens räkning har nu visserligen sagt i intervju, att hans tidiga avgjutningar som han gjorde av mordkulorna skulle kunna leda till bättre resultat när man jämför provskjutna kulor med dem. Det låter ju lovande värre, men hur står det egentligen till med den saken?
Om det Björk påstår vore sant och riktigt så tycker man nog ändå, att han borde ha lämnat in sina avgjutningar till NFC, men det har han alltså inte. Frågan blir då varför han inte lämnat in dem. Har han försökt men NFC har tackat nej? Det tror i alla fall inte jag, utan i så fall kunde han väl skicka in dem med kurirpost och mottagningsbevis, alternativt personligen åka ner till Linköping och lämna in avgjutningarna över disk. Att få in avgjutningarna till NFC utgör inget problem, utan problemet här är väl de villkor som Björk ställer för att lämna ifrån sig avgjutningarna.
Som många av oss känner till så tog polismannen Börje Wingren när han gick i pension helt sonika med sig hem utredningspärmarna som rörde Victor Gunnarsson. Det är naturligtvis tjänstefel, men Wingren satt på pärmarna tills tjänstefelet var preskriberat och såg även till att överlämna materialet till journalisten Anders Leopold, med vilken han körde ett tvåmansdrev mot Gunnarsson. Allt i strid mot både hemligstämpeln på förundersökningsmaterialet och mot god journalistisk sed. Omsider kom de här pärmarna via Leopold till Tobias Henricsson, som själv är bleking precis som Gunnarsson var, och som därför tyckte att det här materialet kunde han använda som hävstång för att själv etablera sig som Palmejournalist med "regional" anknytning. Totalt oetiskt alltihop, för att inte tala om den råa omdömeslösheten i många av de poddavsnitt som Henricsson gjorde om fallet Victor Gunnarsson – och som blev inledningen till en lång rad andra grova journalistiska övertramp och klavertramp han gjort sedan dess.
Varför nämner jag då det här med Börje Wingren och pärmarna? Därför att jag ser ungefär samma sak i Sonny Björk, som när han gick i pension tog med sig hem de avgjutningar han själv gjort av mordkulorna. Om han inte tagit med dem hem så skulle de ju ligga i valvet på tekniska roteln idag, men de gör de tydligen inte. Här finns ju bara ett tänkbart motiv till varför Björk inte skulle lämna in sina avgjutningar till NFC, och det är att ha tänkt sig få ordentligt betalt för dem. Och om man tänkt sig det så är det bästa säljargumentet naturligtvis att avgjutningarna minsann ger en mycket bättre bild av räffling och avtryck än de fysiska mordkulorna – eller de eventuella avgjutningar som SKL/NFC själva gjort, för den delen.
Vad NFC:s sammanfattning av det ballistisk-forensiska läget (se länk) säger mig, det är att det aldrig egentligen funnits några utsikter till att binda mordkulorna till något specifikt vapen, i alla fall inte med någon grad av säkerhet som skulle kunna vara användbar som bevisning i domstol. Vad det betyder är att alla provskjutningar genom åren i mångt och mycket utgjort ett "spel för gallerierna", som snarare haft till syfte att hjälpa kvällstidningarna sälja lösnummer på rykten om det ena eller det andra potentiella Palmevapnet än att säkra bevis för en eventuell framtida rättegång. Ett mindre diplomatiskt sätt att uttrycka saken är att hela provskjutningscirkusen varit ett enda stort bedrägeri, en slags psykologisk operation av typen "hoax".
https://drive.google.com/file/d/1FRn...ZGtdtEH3-/view
Då återkommer vi till din man Björn Svanberg och dennes Magnumrevolver. Som du ser finns inga utsikter till att binda det vapnet till mordkulorna, och även om du kunde bevisa att Svanberg haft tillgång till en sådan revolver och rentav sådan ammunition så betyder det inget mer än att han stoppas in i en kategori bestående av alla gånger 1 000 "Palmehatande Magnumägare".
Frågan blir då: Varför skulle då just Svanberg av alla dessa filurer vara den som bestämmer sig för att skjuta Olof Palme? Och framför allt: Hur har Svanberg gått tillväga med det? Hur har han fått reda på att Olof Palme först ska gå på bio och sedan promenera hemåt och då stanna till vid Dekorima i någon slags ärende enligt "mötesscenariot"? I så fall måste ju Svanberg känna någon som känner Palme, och känner denne tillräckligt väl för att kunna lura ut denne till ett möte vid Dekorima ute i mörka vinternatten – med Lisbeth i sällskap och allt. Vem som helst kan se att det faller på sin egen orimlighet.
En fråga jag också ställer mig är motiven bakom din frenetiska kampanj mot denne Björn Svanberg. Om vi tittar på fallet Tomas Tarendi så ser vi hur klanen Palovaara, vars kvinnliga medlem Ulla P hade en stormig och destruktiv kärleksrelation till TT, använt lögner och falska angivelser för att göra polisens Palmegrupp till ett verktyg för deras personliga vendettor – eller mer välvilligt tolkat, till ett verktyg för deras omtänksamhet i att försöka bända loss Ulla P från hennes destruktiva relation till TT.
Det här utspelade sig på 1990-talet, och på den tiden gick sådant alldeles utmärkt. Det var bara att ringa polisen och säga att "den och den är en Palmehatare" så satte de genast igång en omfattande utredning där de snokade runt i personens omgivning bakom dennes rygg för att kartlägga om denne sagt något ofördelaktigt om Olof Palme.
Precis så gick det till med fallet Tomas Tarendi, där vi nu har ett omfattande material i vilket polisen med radarparet Lennart Gustafsson & Tuve Johansson i spetsen vänder ut och in på denne TT utan att ha minsta saklig grund för misstanke annat än de "uppgifter" (läs: uppenbara lögner) som klanen Palovaara försett dem med. Ett smått otroligt övergrepp mot Tarendi, som emellertid aldrig uppmärksammats eftersom hela palmeriet tydligen inte ägnar sig åt något annat än likskändning och dylika övergrepp.
Till den här kategorin tycker jag att dina inlägg om Björn Svanberg hör. Du har aldrig företett minsta bevis utan lever på dina ständigt upprepade insinuationer rörande den Magnumrevolver som du påstår att Svanberg innehaft. Men några belägg för det har du inte presterat, och även om du gjorde det så har det ju ändå ingen större betydelse. Den intressanta frågan är istället: Varför håller DU på så här, år ut och år in? Inte är det för att du är intresserad av att lösa Palmemordet, så mycket kan vi säga utan att darra på manschetten. Men vad är det då för motiv som ligger bakom din kampanj?
I mina näsborrar luktar det "Palovaara" om det hela. Du kan ju vara någon som haft en konflikt med Svanberg och som då kommit på att man kan koka ihop någon story om dennes Palmehat och dennes eventuella Magnumrevolver till att förstöra dennes eftermäle. Så tycker i alla fall jag att det ser ut. Jag har "sagt ifrån" både om Christer Andersson och om Stig Engström, och nu "säger jag ifrån" om denne Björn Svanberg också. Han har definitivt inte skjutit Olof Palme och dina påståenden om vapnet och ammunitionen han ska ha haft är föga intressanta utan utgör mest bara varmluft.
__________________
Senast redigerad av Packetipiketen 2024-05-21 kl. 08:39.
Senast redigerad av Packetipiketen 2024-05-21 kl. 08:39.
