Avdelning 65 i Falun "65an" / Dalarnas s.k. "missbrukarvård"

Har missbrukat Subutex, Lyrica och Iktorivil. Gått på rätt höga doser under sommaren, "tänt av" lite halvt nångång, men då har jag legat och haft hallucinationer, både hörsel och syn, såna där prickar i olika färger som poppar upp lite här o där, och "blixtrar" i skallen. Samt overklighetskänslor, små kramper lite här och där i kroppen. Var riktigt jävla rädd där ett tag. (Benso-abstinens till större delen)

Så en dag i oktober tror jag det var, så ringde jag VC i min kommun, berättade situationen, fick akut-tid morgonen efter. Blev undersökt av läkare, och frågade om nedtrappning, han svarade inte ens på det. Han sa bara, vänta här så ska jag fråga en annan läkare om hur vi ska göra. Visst, tänkte jag, nu kanske det löser sig. Vad händer? Jo, akutremiss till Avd. 65 i Falun. Fick åka dit direkt.

Berättade då att jag inte hade några pengar till bussen dit, och att jag faktiskt mådde rätt jävla dåligt. Och ingen skjuts heller (ville inte blanda in familjen etc.). Då säger dom att det går bra att bara visa upp remissen på bussen så får jag åka gratis, så jag åker till 65an, kommer in, får först göra alkotest, negativt, sen urinprov, positivit.

Sen sitta och vänta på att träffa ännu en läkare på 65an i säkert 2-3 timmar. Han frågar mig om vad jag äter och vilka doser osv. Jag frågar ännu en gång om nedtrappning. Men nejdå, eftersom 65an är låst avdelning där man varken får ha mobil med sig eller kontakt med anhöriga så är det enda dom kan erbjuda avgiftning på avdelningen.

Jag säger då att jag inte vill ligga inne utan att ens få en nedtrappning (enda jag skulle få var sobril, när dom ansåg att det behövdes). Jag såg även hur dom som låg på avdelningen mådde när jag satt och väntade på läkaren, och det var ingen vacker syn. Knappast human avgiftning enligt mig.

Så jag ber om att få bli utsläppt och fixa skiten själv istället.

Frågar även "läkaren" om det inte var farligt att bryta ett bensomissbruk CT, att man kan få dilerium och krampanfall och även DÖ om man inte trappar ut det långsamt. Och vad får jag för svar?

"Nejdå, benso-abstinens kan man inte dö av, man får lite ångest bara"

Då tänkte jag "den här idioten vet ju fan inte vad han snackar om", men håller minen och ber om att få bli utsläppt direkt.

Då måste han först prata med överläkaren, för har man väl gått in på sluten avdelning, så får man egentligen inte komma ut innan man blivit avgiftad, eller vad han yrade om. Men överläkaren lät mig gå iaf. Då både han och läkaren som undersökte mig inte ansåg att jag var nån fara för mig själv eller andra.

På vägen hem fick jag ringa en vän som fick skicka över pengar till buss hem samt skicka ett gäng Lyrica och några Stesolid (Tack Broder, du vet vem du är!) så jag iaf skulle klara helgen, drifta ihop lite pengar och köpa på mig lite mer benso och trappa ner själv.

Vägen hem var inte kul, då abstinensen verkligen började nå sin peak då. Hela natten låg jag och vred mig i plågor, blixtrande skalle och käkspänningar och små kramper lite här och där i kroppen. Sen kom räddningen som ett brev på posten dagen efter...

Så gick det för mig. Inte fan fick jag nån hjälp iaf. Fast jag VILLE sluta och var motiverad, och beredd på att hämta ut medicin varje dag, så jag inte skulle kunna äta upp allt på en gång. Inte ens det gick.

Dalarnas landsting/kommuner är SKIT när det gäller missbrukarvård enligt mig.

Sveriges missbrukarvård är väl skit i allmänhet men tyckte det här tog priset. Iaf när läkaren inte ens vet om att man kan dö av att sluta CT med benso efter höga doser under lång period. Dom vet inte heller hur starkt Lyrica egentligen är. Det är ju inte narkotikaklassat...

Nu sitter jag här och har lagt ner subben iaf, varit utan den sen 5e december, enda jag äter nu är Gabapentin och Loperamid (som jag trappar ner för tillfället) mot abstinensen. Och det går bra än så länge. Sen blir det ju till att trappa ut Gabapentinet också.

Vill gärna höra hur andra har blivit behandlade när dom varit i liknande situationer, helst i Dalarna och Avd. 65 i Falun. Vore intressant att höra. Om någon har lust att berätta

mvh
EES

Jag har inte varit där, men på våningen ovanför pga psykisk kollaps för en massa år sedan! Också inlåst.
Jag åt inga tabletter alls då, men jag fick Theralen för att kunna lugna ner mig och sova.
Kändes som att vakna med Berlinmuren i huvudet.
Jag hade bara knäppa läkare under tiden och ännu fler efteråt. Till slut skrev jag ett långt brev till landstinget och fick tag i en bra läk. Inga piller dock, men det behövde jag inte då.
Men jag förstår din frustration, hur man ska bete sig som patient för att bli tagen på allvar är ett stort mysterium. Och något mer läkemedlsfobiskt landsting än Dalarna kan inte finnas.

Grattis till dina framgångar iallafall! Stå på dej, man vet bäst själv hur man vill ha det och ofta får man kämpa. Man måste vara frisk för att orka vara sjuk...

athina02:

Du menar avd. 60? Har för mig det är vuxenpsyk-avdelningen iaf, på falu lasarett.

Också bara träffat läkare som faan inte tar en ett dugg på allvar sedan jag var 18 och inte ens hade börjat knarka ännu. Bara dricka lite smått. Och försökte få hjälp, mot min psykiska ohälsa/sociala fobi, enda jag fick var att gå igenom A-Ö när det gäller SSRI/SRNI (Alla jävla anti-depp mediciner som finns) inget fungerade.

Och alla som vet hur det är att börja med en anti-depp, sen sluta, sen börja med en ny, och samma visa om och om igen i månader vet hur jävla mycket bara det tar på psyket. Man mår ju alltid 10ggr sämre första veckorna/månaden på SSRI t.ex.

Sen började jag supa mera, började hänga med folk som rökte brass och tog rätt mkt tjack. Jag höll mig till brasset och spriten/ölen för det mesta dock. Blev nån lina då och då.

Självmedicinering. Rökte dagligen från 20års åldern till 22-23 ungefär. Sen hittade jag opioiderna, och BAM! Jag hade hittat hem. Fyfan vad bra jag mådde, livet kändes så jävla lätt dom dagarna jag unnade mig det, sociala fobin var som bortblåst, slutade nästan att dricka helt, rökte bara lite då och då. Men opioiderna blev snabbt (halvår ungefär) dagligt missbruk. Då var det inte lika kul längre. Alltid jaga pengar, för att kunna springa ifrån abstinensen, om man inte redan var halvt inne i den redan.

Narkomani/alkoholism ÄR en SJUKDOM! När FAN ska man bli behandlad som SJUK av dagens SJUKVÅRD egentligen?!

Nej, fuck it säger jag bara, varje jävla morgon när jag vaknar med abstinens nu så tänker jag på alla jävla fittläkare som inte brytt sig ett piss om en, och DET ger mig fan styrka till att verkligen hålla mig ifrån skiten. Ska FAN klara det här själv!

Ursäkta mina ordval osv, men har nyss vaknat och ögonen rinner, näsan rinner, benen värker, det blixtrar i huvet och det kommer ta 2-3 timmar innan Loperamiden gör verkan och tar bort det värsta så man pallar sköta resten av livet. Eller livet, vad man nu har kvar av livet. Inte direkt så att man har så många vänner kvar efter att ha varit inne i ett tungt missbruk om man säger så. Även om jag ALDRIG stal pengar eller såna saker från mina nära och kära. Men man blir ju så inne i att hela tiden drifta pengar till mer opioider/opiater och även benso till och från, att man tappar kontakten med sina riktiga vänner.

Något som jag försöker fixa till nu. Ta upp kontakten med gamla vänner osv. Men vill helst vara 100% ren innan jag gör det. Och gärna ha varit det ett tag. Men lite smått har jag iaf börjat.

mvh
EES

På avd 65 kan man bli inlåst mot sin vilja? om man vill bara boka tid för samtal går det?

Får du ett LVM och har ett missbruk av benso tex. kan du säkerligen få spendera max fem dagar där för en "nedtrappning" innan du blir körd till ditt SiS-hem.

Men om det handlar om alcohol hur blir det då? och om man avskriver sig från sin vårdcentral har dom rätt ändå att tvinga in en till tvångsvård?

Vad snackar du om? Vårdcentral? LVM och SiS hem kan vara aktuella för alla som håller på att ta livet av sig i missbruket och har NOLL att göra med någon vårdcentral eller liknande.

Är du hjälpsökande, dvs ber om hjälp att sluta behöver du inte oroa dig för tvångsvård, sök hjälp du!