Grov misshandel/Münchausen by proxy(?), Härnösand (2023)

Den 18 april 2024 meddelade Ångermanlands tingsrätt dom i mål som gällde åtal för försök till mord och synnerligen grov misshandel genom olika handlingar riktade mot ett barn. Tingsrätten dömde den tilltalade för grov misshandel och synnerligen grov misshandel. Tingsrättens dom har överklagats av den tilltalade såväl som av åklagaren och den särskilda företrädaren för barnet. Målet kommer nu att prövas av hovrätten.

Rättegången påbörjas den 31 maj 2024 kl. 9.00 och beräknas pågå till den 10 juni 2024. Fredagen den 31 maj och förmiddagen måndagen den 3 juni 2024 är förhandlingsdagar, då det ska hållas sakframställningar och genomgång av den skriftliga bevisningen. Därefter kommer rätten att enskilt ta del av den muntliga bevisningen som spelats in vid tingsrätten, vilket sker utan att parterna är närvarande. Måndag den 10 juni 2024 hålls den avslutande delen av förhandlingen, med alla parter närvarande.

Huvudförhandlingen hålls i hovrättens lokaler på Södra Tjärngatan i Sundsvall.

Den 18 april 2024 meddelade Ångermanlands tingsrätt dom i ett mål som gällde åtal för försök till mord och synnerligen grov misshandel genom olika handlingar riktade mot ett barn. Tingsrätten dömde den åtalade kvinnan, som är barnets mor, för grov misshandel och synnerligen grov misshandel för att ha gett barnet läkemedel och insulin samt tillfört tarmbakterier i flickans blod. Även hovrätten dömer kvinnan, men rubricerar vissa gärningar på annat sätt och skärper straffet.

Hovrätten har kommit fram till att det är bevisat att mamman har sett till att barnet fått i sig olika läkemedel och att hon har tillfört tarmbakterier genom infarter i barnets kropp. Tillförseln av läkemedel, som av tingsrätten rubricerats som grov misshandel, bedöms av hovrätten som försök till grov misshandel. Eftersom det har varit fråga om tre tillfällen då flickan getts insulin och tre tillfällen då olika tarmbakterier har tillförts anser hovrätten att dessa gärningar ska bedömas som separata handlingar, alltså som sammanlagt sex fall av synnerligen grov misshandel. Hovrätten menar att det har varit fråga om ett aktivt och medvetet handlande av kvinnan, men att utredningen inte ger underlag för bedömningen att kvinnans uppsåt varit sådant att hon ska dömas för försök till mord.

Vi har kommit fram till att det finns övertygande bevisning för att fynden av läkemedel i flickans hårutväxt och flickans sjukdomstillstånd inte har naturliga orsaker, utan kan förklaras bara av att läkemedel och bakterier har tillförts hennes kropp av någon annan samt att den person som gjort det är mamman. Enligt vår bedömning gör den samlade bevisningen, även om det är fråga om indirekt bevisning, att det är ställt utom rimligt tvivel att hon bär skulden för det som flickan har utsatts för, säger hovrättsrådet Marie Norberg som var ordförande i hovrätten.

Hovrätten dömer kvinnan till fängelse i åtta år för ett försök till grov misshandel och för synnerligen grov misshandel vid sex tillfällen. I bedömningen har hovrätten vägt in att kvinnan fälls till ansvar för upprepad och mycket allvarlig brottslighet begången mot ett litet barn som saknat möjligheter att värja sig och där varje nytt agerande har inneburit att flickans utsatta situation har förlängts och förvärrats.

Hovrätten fastställer tingsrättens dom i frågan om skadestånd till flickan.

Hovrätten är inte helt enig i sina bedömningar. En ledamot bedömer att det inte finns tillräcklig bevisning för att flickan har tillförts bakterier genom att någon annan har förorenat hennes infarter och anser att den delen av åtalet ska ogillas.