Citat:
Ursprungligen postat av
Fiskmos14
Vad talar mest emot Christer A som GM?
Under de första 30 åren efter mordet tänkte jag att Olof Palme – som ju slarvade ganska mycket med sitt livvaktsskydd och därmed tog onödiga risker – till slut hade gått på pumpen i form av någon ensam galning som haft tillgång till vapen och därmed kunnat skjuta honom. Med andra ord hade jag ett slags "statistiskt" synsätt på mordet, att om man spelar högt så är risken stor att man till slut drar en riktig nitlott.
I ett sådant sammanhang kunde Christer Andersson nog passa in som tänkbar gärningsman. Men då måste det understrykas att det ENBART är i ett sådant sammanhang som CA överhuvudtaget är tänkbar. Ifall mordet var planerat och grundades i någon slags komplott så är CA genast utesluten. Han var en utpräglad ensamvarg och inte ens de mest inbitna CA-entusiasterna skulle hävda att han ingått i någon slags konspiration eller utfört mordet på uppdrag.
Här bör sägas, att jag under dessa första 30 år var ganska ointresserad av Palmemordet. Tro't eller ej, men jag tyckte ganska bra om Olof Palme medan han levde och tyckte svensk politik blev väldigt mycket tråkigare när han försvann. Mer än så var det kanske inte med saken för min del. För om Olof Palme fallit offer för någon galning på grund av egen oförsiktighet och eget risktagande, då är det ju inte så mycket mer med det heller. Om man tänker sig att någon som CA skulle ha skjutit Palme så är det ju totalt ointressant. Synd i så fall att de inte fick fast mördaren, men i övrigt har det ju ingen större betydelse på det stora hela taget.
Det enda jag på den tiden "visste" om mordet var vad jag läst, hört och sett i medierna. Visst följde man med lite grann, lyssnade på radioutsändningarna om rättegångarna mot Christer Pettersson, tittade på Borgnäs & Breskys tv-program, lyssnade på Kanalen, och så vidare. Men jag läste aldrig några böcker och tyckte att de flesta privatspanarna verkade totalknäppa. Sven Anér kände jag till sedan folkomröstningen om kärnkraften 1980 och visste att han var en riktig knäppgök och skitpratare. Resten av gänget verkade bestå av psykotiker och kommunister – inte sällan bådadera i en och samma kropp.
När jag sent omsider började titta på Palmemordet så berodde det på att jag ägnat en del tid åt Kennedymordet, och där hade jag fått vissa insikter som även skulle kunna vara tillämpliga på Olof Palme. I och med att Lennart Remstam med flera började göra materialet lättillgängligt online så tänkte jag att jag nog ändå kunde ta en titt på Palmemordet också – om inte annat som ett referensfall för att jämföra mot Kennedy.
När jag då började läsa in mig på primärmaterialet så fick jag något av en chock. Den bild jag hade haft av mordet – och som alltså återspeglade "folkloren" via medierna – visade sig vara missvisande och bitvis direkt felaktig i ett stort antal centrala avseenden. Att läsa materialet med fräscha ögon dryga 30 år efter mordet visade sig vara en ordentlig väckarklocka. Den bild som nu växte fram hade väldigt lite att göra med mediebilden av ett slumpartat vansinnesdåd utan istället såg jag en välorganiserad avrättning utförd av en professionell attentatsgrupp.
När jag såg det så blev Palmemordet plötsligt intressant – väldigt intressant rentav. Den ensamme galningen är för mig totalt ointressant, och de som intresserar sig för sådana till den grad som man ofta ser därute i palmeriet, de framstår för mig som störda i huvudet på något sätt. Vad är det för nekrofil besatthet som gör att man åker ner till den där stackars tragiske killens sommarstuga och dyker i sjön efter en rostig revolver som ändå inte går att binda till mordkulorna? Det är totalt irrationellt och handlar om någonting helt annat. I dagens avsnitt av Dan Hörnings podd spelades det sällskapsspel om Palmemordet, och det är väl på den nivån som den där besattheten ligger. "Palmemordet: ett lätt sätt att umgås!" Totalsjukt.
Palmemordet är intressant JUST DÄRFÖR att det helt uppenbart utförts professionellt av en attentatsgrupp. Vem ligger bakom det och vad är motivet? Här handlar det ju om politiska motiv, där man bytt ledning genom att skjuta statsministern. Det är intressant, det. Vad någon ensam galning hittat på, det är däremot föga intressant.
Då kommer vi till slut till svaret på din fråga. Vad är det som talar mest emot Christer Andersson som gärningsman? Svaret är att Palmemordet helt uppenbart utförts av en attentatsgrupp och grundas i någon form av konspiration. I ett sådant sammanhang är CA totalt utesluten, det erkänner även de mest besatta CA-förespråkarna utan omsvep.