Citat:
Ursprungligen postat av
Bemp
Låter hur som helst som hög svansföring.
Jag har svårt att tro att denne Jon med sitt nyväckta intresse grävt fram mer om CA än det du gjort under alla dessa år och mig veterligen är du fullt på det klara med att det inte håller för några tvärsäkra slutsatser.
Men det visar sig väl om den här killen är en i raden av journalister som så fort de fått korn på nåt tycker sig ha dragit skynket av Den Stora Sanningen.
Får väl se vad för slags skröna det rör sig om.
En slutsats kan man nog våga dra om Christer A, och det är den att det uppslaget är mer kvalificerat än något annat i ärendet. Och det är en kombination av vad som däri ingår och vilken typ av GM omständigheterna vid mordet talar om.
Vad beträffar det sistnämnda - att attentatet framstår som okvalificerat, oplanerat och resurssvagt - så är det tveklöst så (men det går som vanligt inte att
utesluta att saker inte är som de framstår osv). GM beter sig dock "adekvat".
Tar man ledning av detta är Christer A den kända individ som svårast låter sig rundas. Men även om det finns mycket potenta inslag i avsnittet, så är det inte befogat att tro att han sköt statsministern. Mest sannolikt rör det sig om någon annan. Vem/vilka denne någon annan i sådana fall skulle vara är dock höljt i ett dunkel man mest bara kan famla i.
Citat:
Ursprungligen postat av
Pinkeponken
Var det inte så att CA hade någon form av NPF diagnos? För Asperger är tydligen ett symptom att man har en "egendomlig, stel blick".
Sen stämmer det ju så att "stirrande blick" (att man tittar länge på något) inte är samma sak som "stirrig blick" (att man har uppspärrade ögon). Men det går att kombinera dessa betydelser så att en person kan "stirra med stirrig blick".
Frågan är vilket beteende/utseende vittnena avsett att beskriva och om detta dokumenterats på rätt sätt i förhör.
CA:s personlighetsdrag låg i vissa avseenden utan tvekan i normalspannets utmarker, men att han skulle fått någon sådan diagnos är såvitt jag vet inte känt.
Jag vet inte hur relevant det är med olika blickar hos GM eller grandmän. När man tänker tillbaka på något skrämmande torde sådana ofta upplevas som stirrande, obehagliga eller liknande.
CA hade förmodligen inte uppspärrade ögon, men han kunde säkert stirra framför sig på ett sätt så det för omgivningen framstod som udda utan att han själv kunde avläsa det.
