Citat:
Ursprungligen postat av
baNKe2000
kan någon vis trollkarl upplysa mig om varför högskoleprovet är utformat som det är. Idag fungerar ju HP-resultatet till alla utbildningar. Jätte konstigt att man ska behöva vara duktig på matte för att plugga ett icke kvantitativt yrke som psykolog eller duktig på gamla svenska ord för att gå en civilingenjörs utbildning. Hade det inte varit bättre om de på civilingenjörsutbildningarna exempelvis bara kunde ansöka med fysik + matteprovet och ett yrke som kräver lite av allt som ekonomi/läkare så kan det normala hp vara bra, samt ett särskilt juristprov om man vill gå det programmet?
Idag är ju risken att många hamnar på ingenjörsutbildningar för att de kan Matte 1c + ok svenska + engelska. I exempelvis USA så är SAT ett prov som bygger på matte iallafall upp till Matte 3 och det finns en Bar exam för jurister etc. Finns säkert en självklar förklaring till systemet vi har i Sverige och detta får ni gärna upplysa mig om

Jag tycker vi har ett ganska rimligt system i Sverige, och upplever det inte alls som jättekonstigt. Så tänkte försöka mig på att besvara din frågeställning - även om jag inte anser mig vara någon vis trollkarl.
Högskoleprovet har, enligt min uppfattning, flera syften och fungerar på flera sätt.
Det testar dels sådant som faktiskt behövs på högskoleutbildningar. Det som testas på hp är ju egentligen inte jättesvårt, utan är grundläggande gymnasiematte, svenska och engelska. De flesta utbildningar innehåller någon typ av metod och statistik, även sådana du kallar "icke kvantitativa". Man får helt enkelt lära sig vad exempelvis ordet kvantitativ betyder och förstår hur det ska och inte ska användas i svenska språket. De flesta matematiska och tekniska utbildningar skriver också. Så att det skulle vara onödig kunskap håller jag inte med om.
Sedan fungerar det ju också helt enkelt som ett urval där tillgång och efterfrågan på utbildningsplatser styr. Det är inte så att någon har hittat på att exakt 20 specifika svenska ord är det som kommer avgöra om du klarar läkaprogrammet eller inte. Men på något sätt måste man ju sålla när det finns fler sökanden än platser.
Här tänker jag mig också att kart-delen (finns den kvar?) kommer in. Det är inte så att kunna läsa någon konstig karta kommer hjälpa dig på universitetet, men antar att det handlar om att visuellt snabbt kunna uppfatta saker - och att det både är ett urval och eventuellt någon form av prediktion av hur snabbtänkt man är och hur lätt man har att ta till sig information.
Sedan nämner du olika viktade test och specialintag. Ja, men det finns ju redan på flera utbildningar? Finns PIL (test, intervju till läkarprogrammet) TAPIL (alternativt urval till tandläkarprogrammet), Matematik- och fysikprovet, Arkitektprovet, alternativintag till Konstfack. Det är ju främst till matematik-tunga utbildningar det blir intressant, just av den anledningen du är inne på, att för de utbildningarna är det viktigare att du är bättre på matematik och fysik, än annat. De andra anledningarna är ju att få fram personer med rätt motivation till människoyrken samt få fram konstnärliga talanger.
Till vissa utbildningar, exempelvis juristprogrammet, behövs inte sådant. Det är främst att kunna läsa och skriva som är viktigt, och inte att redan innan kunna juridik. Nu är jag ingen expert på law school utomlands men bar exam är väl ändå inget du gör innan du börjar plugga? Det är väl när man är klar? Tycker mig hört typ "pass the bar exam", och då är du klar och har blivit jurist?
Och utöver det har vi gymnasiebetyg, som är själva grunden för att gå vidare till högre studier. Förstår inte riktigt hur du menar att det inte är bra?