Citat:
Ursprungligen postat av
Intelligens
Har nu sett de sex avsnitten som släppts. Och är inte ett dugg imponerad.
En sak som dock var fint är att de använt sig av delar av Björn Isfälts gamla musik från Tage Danielssons film (i nyare arrangemang såklart men en fin hyllning till den gamla). Saknar dock rövarsången (men de hittade väl inga som kunde sjunga ens i närheten av Tommy Körberg, Rune Andersson och Claes Janson som sjöng stämsång i originalet).
Grådvärgarna blev bra, Rumpnissarna blev ok. Men vildvittrorna misslyckades. De var läskigare i både den gamla filmen och i den japanska anime tv-serien , här har de inte ens särskilt läskiga röster och skrik i jämförelse med den 40 år gamla (där de verkligen lät psykopatiskt galna med sina skrikande röster). De ser dessutom ut för mycket som stora fåglar med för få mänskliga drag vilket gör de mindre obehagliga. Hoppas skumtrollen kommer vara med i senare avsnitt.
Och mycket är så... lamt.
När de t ex hoppar över helvetesgapet (beskrivs i boken hur de intensivt hoppar länge i ren ilska), känns som de oengagerat hoppar lite halvhjärtat över vad som verkar mindre brett än ett dike (i filmen "flög" fram och tillbaka över avgrunden) vilket gör att det bara ser löjligt. Såg som barn en dålig teaterversion på scen som gick på tv där Ulf Brunnberg spelade Mattis. Till och med hoppet där var bättre (och då är det verkligen illa).
Samma sak när Birk räddar Ronja från att lockas med av de underjordiska (där han i boken håller fast henne med all kraft medan hon som i trans ursinnigt försöker slita sig loss och till och med river och biter honom så att han blöder från kinderna), var över på någon sekund och kändes mest som "jaha, var det allt?". I boken berättar han inte ens vad som hänt för henne men hon känner hur hon plötsligt inte kan tycka illa om honom längre. De blir dock vänner först när han räddar henne när hon fastnat med benet på vintern men här verkar de bli kompisar mer eller mindre nästan direkt efter deras andra möte.
Barnskådespelare är barnskådespelare och är sällan särskilt bra, men det får man nog ofta mer skylla på regissören som inte lyckas locka fram det ur dem. I den gamla gjorde hon som spelade Ronja rätt bra ifrån sig medan Birk mest sög. I denna är båda rätt dåliga och det känns det mest som random ungar som utan någon större inlevelse halvt innantill läser sina repliker (som i nån random amatör-barnteater i nån skola).
Det märks dessutom att de nya vuxna skådespelarna inte är lika bra skådespelare som Allan Edwall, Lena Nyman, Börje Ahlstedt och de andra. Märks speciellt på hon som spelar Lovis att hon inte på långa vägar har lika stor bredd och karisma som Lena Nyman. Samma med Undis, som i boken är överbeskyddande och är den som är mest arg över att hennes son har ihop det med Ronja (Birk säger till Ronja, när hon undrar om deras föräldrar sörjer att de har rymt hemifrån, att Borka nog är den som är mer ledsen medan hans mamma är mer arg). I den här nya går Undis runt i Borkafästet och mest och gnäller och känns korkad då hon klagar över att de inte har lyx och inte lika god mat som Mattisrövarna, plus sägs det var överklass men rymde med en fattigrövare som Borka.
Och Skalle-Per, det är fan inte bra betyg för en modern "storproduktion" att en 40 år gammal svensk film lyckades bättre med sminkning av den karaktären. Dessutom hörs det då och då hur Johan Ulvessons försök till att låta gammal verkar glömma bort det och hans egen röst smyger sig fram. Hans gammelgubbe-mask och sminkning gör dessutom att han har ett förvånansvärt uttryckslöst ansikte.
Dessutom... Hur i helvete tänkte de när de såg till att alla i rövarborgen har helt olika dialekter?! Även i den lilla närliggande byn pratar alla bybor helt olika dialekter. Nån snackar grov skånska, nån dalmål, en annan stockholmska, Lovis bryter på finska, Tjegge låter sp, han pratar nån form av rinkebysvenska (men inte hans syster).
Jaja det är för barn men även barnunderhållning är värld att ta på allvar.
Äntligen en som är vettig och som kan analysera serien nyanserat och som läst boken ordentligt! Jag håller med i allt. Dock har jag bara sett två första avsnitten. Någon som har lite fler åsikter än hudfärgen på rövarna (vilket försig är rätt värdelöst).
Något jag själv saknar och som jag skrivit om på rätt många ställen är att jag saknar ett litet mer rättvist porträtt av Borka. Det finns ingenting i boken som säger att han skulle vara en bad guy eller en skurk. Det är ju Mattis och hans familj som är skitstövlar. Framförallt Mattis och hans pappa. Borka är en fattig man som växt upp i en grotta. De fick överge den, låta alla djur bo långt bort hos en bonde och sedan fick de ta sig i och ur borgen via norrsidan, vertikalt upp mot klippväggen. Inte konstigt att de svalt under vintern. Samtidigt så sitter hans barndomsvän och äter sig fet hela vintern. Vi vet inte varför de blev ovänner som vuxna men jag tycker serien ger en rätt kass förklaring.
Skumtroll vet jag inte om jag saknar/önskar. Vad vet vi om dem? Att de dansade i månskenet?
Undrar hur många tagningar de gjorde innan de blev nöjd med när Birk missar hoppet? Var det första försöket? Eller tvärtom efter 70 tagningar så blev det helt enkelt inte bättre?
Skalle Per och hans röst och sminkning är horribel. Mattis är riktigt "meh". Ingen pondus eller karisma. Och dålig skådespelarinsats.
Byn med dess karaktärer är riktigt oengagerade. Till och med Pernilla August gör en högst medioker insats.
Rövarna och alla deras dialekter, sätt att uttrycka sig och hudfärger är absolut något man reagerar på.