Feminismen krackelerar - unga kvinnor vill vara feminina och traditionella hemmafruar

Jag tror i min enfald att det finns två förklaringar på detta:

1. Den nuvarande arbetsmarknaden och dygnsrytmen vi förväntas ställa in oss i leden i har alltid varit styrd av män och mäns behov. Ny forskning visar ju att kvinnor har mer sömnsvårigheter än män, och att kvinnor behöver mer sömn än männen. Dessutom är mäns hormonella cykel utspridd över 24 timmar, kvinnors över 30 dagar. Att trycka in detta tillsammans med alla andra krav som kvinnor fortfarande har på sig med att ta hand om hem och hushåll skulle nog få även den manligaste mannen att krackelera tillslut.

2. Att detta bara är ytterligare ett symtom på den sjuka amerikaniseringen av kulturen som pågår i detta land. Trender som startar i Sverige är allt som oftast - om inte alltid - hämtat från USA. Trad-wife är en sådan. Alla sociala medier är fyllda till bredden med influencers som utåt sett lever sina rika och perfekta liv och pratar om hur mysigt och harmoniskt det är att sitta hemma med sina män som försörjer dem. Precis som att babyshowers och gender-reveals numer är ganska normalt i gravida kvinnors flöden här i Sverige. Lättpåverkade ungdomar som tror på allt som verkar lite "hippt" och coolt som om det är det enda sättet att leva på. Ungdomar och unga vuxna kommer alltid vara måna om att följa flocken och accepteras som coola och trendiga - så har det alltid varit. Eftersom amerikaner iprincip styr sociala medier här i väst så är det inte jättekonstigt att den kulturen kommer hit, men det är sjukt jävla tragiskt rent ut sagt.

Snart kommer även svenskar anamma "the american dream" (som amerikaner lustigt nog själva börjar se igenom) - jobba 24 timmar om dygnet, ge upp din karriär när barnen föds, men magiskt nog ha pengar ändå, och börja könsmarkera barn redan innan spermien nuddat ägget. Ett tankesätt som egentligen blivit itutade svenskar sen kommersiell tv blev en naturlig del av vardagen. Perfekt ju

Ännu ett tecken i tiden angående att feminismen är en döende ideologi, och att kvinnor inte trivdes särskilt bra med stress och konkurrens på arbetsmarknaden. Eller att försöka köra med fitthybris och girl boss. Nu håller hemmafrun på att bli det nya idealet bland unga tjejer.

Topic:

Vad säger ni om detta? Ska vi acceptera eller förkasta dessa förmenta tradwives, och deras omvändelse under galgen efter allt feminist- och manshatar-skit? Jag tycker inte det. Låt de arbeta tills de stupar! Som män alltid har gjort.

Fast den marxistiska judeofeminismen vi ser idag handlar enbart om att kvinnor ska förskjuta familjen och satsa på karriären, vilket gör att enormt många kvinnor idag blir barnlösa och ensamma och hela deras existens har varit meningslös.
Att leva endast för sitt arbete likställer oss med insekter och vi föds in i ett slaveri.
Hela poängen med feminism är att kunna skatta även kvinnor, så om något ska förbättras så måste hela systemet ändras, men då kommer vi att jämnas med marken via bombräder, precis som alla länder som försöker bryta sig loss blir

Jo vars. Fast jag upplevde nog en större sammanlagd frihet när jag levde på andras pengar

Problemet är bara att det ekonomiska biståndet är existensminimum. Och det har verkligen inte följt med övriga samhällets prisnivåer.

Så ja, du betalar hyran och räkningarna, sen har du till mat för halva månaden. Om du pressar som fan kan du kanske ha så du kan leva månaden ut på bidraget. Ska man leva på existensminimum i Sverige måste man ha föräldrar som kan backa upp med pengar till vinterjacka, skor, om datorn går sönder behöver du pengar till en ny. Ska man leva på existensminimum i Sverige är det bäst att bo ute på landet och odla och frysa in så mycket som möjligt och bo smart/snålt. Typ ha nåt självförsörjande el-system, etc. Det är ju bra på det sättet att man tvingas vara kreativ och man "tvingas" göra sig mindre beroende av samhället vilket samtidigt gör en mindre sårbar. Alla borde egentligen pröva på det nån period i livet, om inget annat så gör det en väldigt ödmjuk vilket aldrig är fel. Man lär sig också snabbt att lägga sina prioriteringar rätt.

Detta inlägget är så jävla on point så det finns inte. Jag skriver under på vartenda ord.

USA alltså, detta djupt splittrade land. Amerikanarna och deras svart/vita världsbild. Fyfan deras 'fattiga' kultur har spridit sig som en farsot över världen.

Deras fokus är så snedskjutet att man baxnar. Det började med "black friday" baby showers och gender reveals, sen kom "beta", "alpha", "sigma", "gamma" : ), "tradwife", "soft girl", "girl boss", etc etc etc. Vuxna amerikaner sitter och snackar som 14 åringar. Jävla skräp.

Samtidigt breder kåkstäderna ut sig där 100% av invånarna är riktigt tunga missbrukare, står som krokiga zombies på gatorna. De har ingen lagstadgad föräldraledighet. Två veckors semester. Knappt några fackföreningar. Matpriser och boendekostnader som är astronomiska. Studielån som är lika stora. Sjukförsäkringar som ska täcka det mesta men som ändå inte gör det. Och det bara väller in migranter från Sydamerika. Och såklart kommer kartellerna få ordentligt fäste i USA vilket gör dom helt körda. Om 30 år kommer spanska vara majoritetsspråk i USA. USA är redan ordentligt korrumperat, dock inte korrumperat à la Sydamerika.

Dom borde sätta en åldersgräns på könsbyte, 28-30 år. Och en tidsgräns för aborter, 12-14 veckor. Så hade de kunnat släppa allt det meningslösa gagget och koncentrerat sig på de verkliga problemen.

Fyfan det kryper i mig när jag hör smarta, intellektuella amerikaner sitta och gagga om ett gäng förvirrade ungdomar/unga vuxna.

Kapitalismen har fått härja fritt i USA vilket har gjort den till ett jävla monster, något perverst och verklighetsfrånvänt. Jag tycker ärligt synd om unga amerikaner.

Sen sitter det 50+ män här i Sverige och anammar hela vokabulären och bara "japp USA är absolut något att sträva efter"..... "Vi ska ha vapen och jobba 24/7, då är man en riktig man"..... Ska man skratta eller gråta.

Men herregud, låt folk leva som dom själva vill. Varför är det oftast män som har problem, med hur kvinnor lever. Och inte tvärtom? Jag lägger mig inte i hur folk lever. Ännu mindre män faktiskt. Gift, barn, utan barn, singel. Helt upp till han själv. Eller henne. Vill någon vara hemmafru, varsegod. Vill någon leva ensam varsegod.

Är det för att män behöver kvinnor mer? Är det därför så många män, är nästintill besatta av hur kvinnor lever. Och om hon lever utan man och barn. Då är hon automatiskt feminist. Riktig feminism, står för jämlikhet. Varför anses det vara fult? Är det inte bra, att man stöttar varandra? Vad har ni för slags förhållanden egentligen? Man undrar ju.

Dessutom är jag så frisk jag kan bli, dricker inte ens alkohol. Tar som mest alvedon. Aldrig käkat antidepp medicin. Har inga katter. Börjar närma mig 40. Men har aldrig mått bättre. Inte heller känner jag något sug, eller desperation av att jag måste ha barn nu. Inte heller intresserad av jaga några män för pengar heller. Jag försörjer mig själv. Mår bra av mitt jobb, och av att ha något att göra.

Ouf, nu blev det jobbigt på riktigt. För de bittra män. Som inte kan hantera att kvinnor, kan må bra utan män också. Tänk om jag skulle bedriva häxjakt, på män som valt ett likadant liv? Där dom valt bort kvinnor och barn. Upp till var och en. Alla blir definitivt inte olyckliga.

Man får säkert många följare i dag om man påstår sig vilja bli hemmafru, speciellt om man gör det på ett provocerande sätt. Tror knappast att de menar allvar eller har ens tänkt genom vad det innebär och vilka ev konsekvenser det har för deras liv att bli hemmafru. De vill bara bli mer kända och ha flera följare.

Ett liv som kvinna i ditt hushåll måste vara en mardröm. En man utan empati, maktlysten och en nedtryckare. Turk! Säger allt, ni bestämmer över era kvinnor. Vi svenska är lite mer moderna! Våra kvinnor mår bra!

Vi behöver inte göra ett jäkla dugg, bara vänta ut skiten. Hela det här trad-wife tramset kommer dö ut precis som det gjorde på 50-60 talet när hemmafruarna upptäckte att de inte hade råd att skilja sig. // Jag ger dessa unga korkade tjejer max 10-15 år. Kommer inte vara så kul att upptäcka hur sårbar man är efter 10-15 års frånvaro från arbetsmarknaden.

Svenska kvinnor är ju de kvinnor som rent procentuellt världen över oftast går till psykolog och käkar mest anti depp?

Knappast. Bekant var psyksköterska ett tiotal år i en stad i lyxlandet Schweiz. De knaprar mycket mer lugnande och ångestdämpande mediciner än i Sverige (även män). Våldet mot kvinnor i hemmet var mycket mer vanligt förekommande och grövre. Ingen reagerade i omgivningen, ingen anmälde, för misshandel är ganska vanligt och en familjesak. Det här var i kantonen Wallis.

Lätt överlag att dölja missförhållanden, missbruk/ alkoholism när man håller sig hemma.