Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR

Hahaha, inte använda mina egna käpphästar emot mig!

Skämt åsido, så tog jag en titt på förarbetet i fråga:
"Uppgifterna ska ha samlats ihop och gjorts sökbara eller möjliga att sammanställa. Med uppgiftssamlingar avses i detta sammanhang alltså inte löpande text i t.ex. en skrift (jfr prop. 2005/06:173 s. 18-25och 58-59) eller i en databas. Uppgiftssamlingen behöver inte ha strukturerats på ett sätt som underlättar sökning efter just de personuppgifter som omfattas av bestämmelsen. Det finns alltså inte något krav på att uppgiftssamlingen har strukturerats för att påtagligt underlätta sökning efter eller sammanställning av personuppgifter på det sätt som avses i 5 a § PUL. För att bestämmelsen ska bli tillämplig är det tillräckligt att uppgiftssamlingen gör det möjligt att genom fritextsökning söka efter någon av de uppgifter som anges i första stycket 1-4."
(Prop. 2017/18:49, s. 189)

Så att det räcker med fritextsökning för att bestämmelsen ska bli tillämplig är uppenbart. Jag anser dock inte att det är uppenbart att det är enda sättet på vilket bestämmelsen kan bli tillämplig.

Hade förarbetet sagt emot mig så hade jag fått lägga mig, men jag tycker inte att förarbetet säger emot mig.




Alltså, det som förvirrar mig är att du sade just att målet skulle hamna i EU-domstolen. Det enda sättet det kan hamna där är genom ett förhandsavgörande, så därav min förvirring.

Sitter här och undrar varför alla myndigheter och domstolar plötsligt får panik och låtsas bry sig om personlig integritet. Tror ni att de skulle agera på samma sätt om jag inte hade gjort det jag gjort?

Det har väl aldrig ifrågasatts att bestämmelsen kan bli tillämplig även för andra sätt att sammanställa eller söka efter personuppgifterna än just fritextsök?

Och grundfrågan handlade väl om att IMY skyllt på utgivningsbevis för klagomål på Mrkoll/Lexbase, men inte för Verifiera? Och varför?

Så tillvida att du inte kan visa hur man på Mrkoll och Lexbase kan söka efter sådana uppgifter som omfattas av 1 kap 20 § första stycket YGL – fritextsök eller inte – så skulle jag säga att jag får använda dina egna käpphästar mot dig så mycket jag vill!

Kanske?

Svårt att spekulera om ett definitivt svar på frågan utan att få det att låta som antingen "GDPRWarrior är en hjälte!" eller "GDPRWarrior är en nobody!", och båda de svaren vore rätt löjliga, heh.




Det där med käpphästarna var bara ett skämt. Du får gärna använda dem mot mig - om jag sen tycker de passar eller inte är en annan sak.

Angående att IMY skyllt på utgivningsbevis i den ena situationen men inte den andra - ja, det var ju den frågan jag lyfte från första början.




Det är ganska lätt att söka upp och sen sammanställa informationen från Lexbase eller Mrkoll: sök upp en persons domar.

(Förutsatt att sån information faktiskt finns för personen, förstås.)

Jag skojade förstås också om käpphästarna.


Inte alls samma sak.

Det som står är ju att personuppgiftssamlingen ska vara ordnad så att du kan söka efter eller sammanställa de personuppgifter som omfattas av första stycket i bestämmelsen.

Det vore anmärkningsvärt om detta skulle betyda "söka efter vilken icke-känslig detalj som helst och sedan manuellt, medelst ett tredjeparts-verktyg eller på något annat sätt som inte har något att göra med hur personuppgiftssamlingen är ordnad, söka igenom de funna dokumenten och sammanställa de känsliga uppgifterna".

Och vad jag vet så innefattar varken namn, personnummer eller adress i normalfallet sådana personuppgifter som avslöjar etniskt ursprung, politiska åsikter, religion, medlemskap i fackförening, hälsa (eller om man blivit dömd i enlighet med LVM eller LPT), sexualliv, sexuell läggning eller genetiska eller biometriska uppgifter.

Jag förstår inte riktigt var tredjeparts-verktygen kom in i bilden helt plötsligt?

Sant att namn etc inte i sig avslöjar de känsliga uppgifterna, men om man kan söka på t.ex. namn eller personnummer och därigenom få fram uppgifterna så...

... innebär det inte att tjänsten sammanställt de känsliga uppgifterna.

Personuppgiftssamlingen/tjänsten måste i sig möjliggöra att du med en sökning, tryck på en kategori eller dylikt kan få ut en sammanställning av de känsliga uppgifterna.

Om du söker på postort Stockholm och får ut 40 000 domar, så har tjänsten inte sammanställt de känsliga uppgifterna åt dig. Den har bara sammanställt domar över folk som har postort Stockholm. Du måste ju ta och söka igenom dessa vidare (med t.ex. ett tredjepartsverktyg) för att få en sammanställning över vilka som t.ex. dömts utifrån LVM eller LPT.

Och även om du söker på namnet Horatius Filibertus (påhittat namn) och får fram en dom för denne, så har tjänsten inte sammanställt känsliga uppgifter åt dig. Den har sammanställt Horatius dom (som däremot kanske innehåller känsliga uppgifter).

Det finns förstås utrymmen för tolkning. Vad gäller till exempel om tjänsten i första exemplet ovan oombett i sökresultatet anger vilka som innefattas av LVM-beslut?

Det är ju tydligt att jurister och politiker är teknikinkompetenta.

Vi benar upp texten ovan i olika punkter:


1. Uppgifterna ska ha samlats ihop och gjorts sökbara eller möjliga att sammanställa.

2. Med uppgiftssamlingar avses i detta sammanhang alltså inte löpande text i t.ex. en skrift (jfr prop. 2005/06:173 s. 18-25och 58-59) eller i en databas.

3. Uppgiftssamlingen behöver inte ha strukturerats på ett sätt som underlättar sökning efter just de personuppgifter som omfattas av bestämmelsen.


1. När du inhämtar 400GB av handlingar från en myndighet har du redan samlat ihop dessa. När du sedan indexerar dessa handlingar har du dels samlat ihop, sammanställt och gjort handlingarna sökbara. Likställ detta med att riksarkivet har indexerat lagfarter och gjort dessa sökbara på deras sida. De har således samlat lagfartsböcker och indexerat varje fastighet i dem.

2. När du nu har indexerat handlingarna har du också gjort detta i en databas. Även om du skulle indexera alla handlingar efter t.ex. personnummer i ett excellark skulle du direkt göra en databas av dessa index. De går direkt att söka på genom excellfunktionen sök.

Fritext är något helt annat, det är löpande text som inte är indexerat. Löpande text kan vara den här forumstexten. Häri har det alltid varit tillåtet att i journalistiskt syfte publicera personuppgifter. Det går annars inte att skriva en artikel.

3. Det förarbetet menar med punkt 3 är just indexering som t.ex. en tabell. Du har samanställt uppgifter i en tabell och du kan således söka på uppgifterna inom tabellen. Det har ingenting med "fritextsök" att göra.


Det är således enligt GDPR förbjudet att behandla personuppgifter på det sätt att indexera handlingar som går att söka på, oavsett om det är ett excellark eller en SQL-databas.

De som t.ex. ämnar att släktforska måste vara försiktiga och klara med att våra sammanställningar i olika excellark är känsliga. Framförallt när vi kartlägger hur olika familjer flyttar i bygden.

Så Verifieras databas över handlingar ÄR en databas över handlingar. Du kan också dessutom se APIn bakom.

Alla ni som lägger upp artiklar från tidningar relaterat till dessa söktjänster, fortsätt gärna med det. Jag är själv sjukt dålig på hitta sådana artiklar på nätet så tack för det jobb ni lägger ned med nyhetsartiklarna.

Jag tror inte myndigheterna har panik. Är däremot övertygat om att du påpekat en del självklara saker rent juridiskt o därmed vart droppen som fått bägaren att rinna över så att säga.
Stort eloge till dig

Egentligen ganska enkla argument som påpekats nu utav olika domstolar/myndigheter/GDPRWARRIOR
Parasitsajterna har varit utdömda redan innan GDPR av den enkla anledningen att journalister aldrig haft problem med sina efterforskningar. Det handlar enbart om att hänga ut gemena man o påstå att det har något journalistiskt värde, vilket det aldrig haft. Lika sega som domstolarna har varit på att agera, lika sega har alla på den andra sidan varit. Tills GDPRWARRIOR gjorde slag i saken.

Det ironiska med hela den här soppan är att det verkar som att det kommer bli mer begränsad gällande hantering av brottsmål mm än vad det var innan lexbase. T.ex verkar det som att uppgifter om brottsmål ej kommer få användas vid rekrytering samt att det kommer bli enklare för individer att stämma entiteter som hanterar denna info.
Ödet verkar inte komma utan lite känsla för ironi.

Exakt, enklare än ovan blir det inte.
Inte bara jurister/ politiker som är teknikinkompetenta. Även en del här i denna tråd.
Dem juridiska kunskaperna dock är många gånger ypperliga i denna tråd

Älskar allt du har gjort, men myndigheter är föränderliga. En god vän till mig har blivit nekad av IMY tidigare mot lexbase et al., men om de ändrar sig angående detta kommer IMY istället att vara på Folkets sida. Precis som tyska staten har varit alltifrån nazistisk katastrof till modern demokrati ...

Det är ju nu frukterna av ditt (och andras) arbete kommer fram. Ändringen har skett långsamt, men nu är det i ljusfart!

Tips, för alla:

Polisanmäl! VDn och styrelseledamöter. Nu när den juridiska delen har svängt är de (i viss mån - orkar inte göra en lång utläggning här, kanske Kallebrogen orkar) ansvariga för att ändra sig i förhållande till nuvarande lagstiftning.

Skicka gärna kopior på anmälan direkt till Gunnar Axén och VDn i syfte att öka pressen på den personligen ....