Citat:
Ursprungligen postat av
Kallebrogen
Korrekt, hann inte se din edit. Tackar för förtydligandet!
Sade rätten uttryckligen att det inte räckte med att man kunde söka på namn och sen få upp uppgifterna för att det skulle räknas som att man kunde söka på eller sammanställa uppgifterna, eller nämnde de det inte direkt?
För det skulle i mina ögon låta ganska absurt, heh.
Jag får erkänna att jag haft delvis fel.
I tillsynsbeslutet uttalar sig IMY om att undantaget är tillämpligt just på grund av fritextsöket.
Citat:
När det gäller uttrycket ”ordnats så att det är möjligt att söka efter eller sammanställa
uppgifterna” anges i förarbetena att uppgiftssamlingen inte behöver ha strukturerats på
ett sätt som underlättar sökning efter just de personuppgifter som omfattas av
bestämmelsen. För att bestämmelsen ska bli tillämplig är det tillräckligt att
uppgiftssamlingen ger möjlighet till fritextsökning.
Av Verifieras egna uppgifter framgår att det i Tjänsterna är möjligt att söka i
uppgiftssamlingen genom såväl fritextsökning som genom särskilda fält för sökningar
på namn, personnummer, ort och adress. Därmed har uppgiftssamlingen ordnats så
att det är möjligt att söka efter eller sammanställa känsliga personuppgifter på det sätt
som avses i 1 kap. 20 § andra stycket 1 YGL.
Förvaltningsrätten skriver sedan:
Citat:
Vidare har uppgiftssamlingen strukturerats på ett sådant sätt att det går att söka på personuppgifter för att få uppgifter om enskilda som har varit föremål för sådan tvångsvård
Vilket kan och inte kan tolkas som fritextsöket.
Lustigt nog så kräver IMY sedan inte att just fritextsöket ska bort, utan tar sikte på namn, personnummer och adress:
Citat:
...vidta åtgärder så att det i de tjänster som Verifiera erbjuder
på
www.verifiera.se inte längre är möjligt för användare av tjänsterna att vid sökning
på personer med någon av sökparametrarna personnamn, personnummer eller adress
ta del av avgöranden i mål enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om vård
av missbrukare i vissa fall som gäller den eftersökta personen.
Kammarrätten ålägger sedan Verifiera att göra det, med samma formulering som ovan.
Jag medger därmed att jag hade fel i att de ålade dem att endast ta bort
fritextsöket.
Men att jag har rätt i att fritextsöket var det som gjorde att 1 kap 20 § YGL kunde tillämpas (vilket förstås var den stora frågan

).
Det hela blir ju dock väldigt konstigt. IMY har rätt att ingripa på grund av fritextsöket, men det är inte fritextsöket de sedan slår ner på utan sökparametrar som de flesta av de här tjänsterna har.
Och det allra konstigaste är att Verifiera verkar ha förbisett det hela. De borde ju påpekat det oproportionerliga i detta och försöka begränsa skadan till att endast behöva bara ta bort fritextsöket.