Man frias från barnvåldtäkt - hovrätten förstod inte vad "snippa" betyder (2021)

Att flickan i polisförhören sagt att mannen med ett finger ”kom in i snippan” kan enligt hovrätten därför inte tas till intäkt för att han faktiskt penetrerat hennes underliv

Målsägandens återkommande svar under polisförhören om att TT med ett
finger ”kom in i snippan” kan alltså inte tas till intäkt för att han förde in fingret i hen-
nes slida

Det är följaktligen inte styrkt att TT har penetrerat målsägandens under-
liv.

Domstolens skyldighet i detta avseende aktualiseras framför allt då tillämpningsområdet för en straffbestämmelse mer eller mindre helt innesluter tillämpningsområdet för en annan. Så är fallet vid flera av brotten mot liv och hälsa, mot frihet och frid samt sexualbrotten men även vissa förmögenhetsbrott, jfr t.ex. relationen mellan stöld enligt 8 kap. 1 § och rån enligt 8 kap. 5 §
första stycket första meningen brottsbalken.

30. I sådana situationer kan domstolen komma fram till att den straffbestämmelse som åklagaren har hänfört sig till inte kan tillämpas samtidigt som det står klart att det finns en annan straffbestämmelse som skulle kunna vara tillämplig på gärningsbeskrivningen. Det kan exempelvis vara fallet när det enligt domstolen inte är möjligt att tillämpa en straffbestämmelse som innehåller ett kvalificerande rekvisit, såsom att den sexuella handlingen är
jämförlig med samlag.



Mot denna bakgrund får det anses utgöra ett rättegångsfel om domstolen – i den typ av situationer som det nu har redogjorts för – underlåter att vidta några handläggningsåtgärder när den, t.ex. på grund av vad som befunnits styrkt avseende gärningsbeskrivningen, finner att den straffbestämmelse som åklagaren har åberopat inte kan tillämpas på gärningsbeskrivningen samtidigt
som det för domstolen står klart att det finns andra bestämmelser som kan eller
skulle kunna tillämpas.


Hovrätten har funnit att det handlande som anges i gärningsbeskrivningen är
styrkt

Hovrätten har alltså funnit att åklagarens påstående att JS fört sin hand
innanför målsägandens shorts och trosor, hållit på hennes snippa och haft ett finger
inne i snippan är styrkt. Påståendet vilar som framgått av det föregående på vad måls-
äganden uttryckt under polisförhör. Målsäganden har emellertid då inte förklarat när-
mare, vare sig i ord eller på annat sätt, vad hon avsett med ”snippan”. Inte heller någon
av de förhörspersoner som enligt vad som framgått talat med henne om händelsen har
sagt vad hon kan ha menat med det uttrycket. I avsaknad av besked om målsägandens
uppfattning om innebörden av ordet snippa får man falla tillbaka på den betydelse
ordet får anses ha i allmänt språkbruk, där det är ett vardagligt uttryck för kvinnans
yttre könsorgan (se Svensk ordbok, 2021). ”Snippa” ska därmed inte förstås som syno-
nymt med ”vagina” eller ”slida”, som i ordböcker beskrivs som ”kanal som förbinder
de yttre könsorganen med livmodern”.

Målsägandens återkommande svar under polisförhören om att JS med ett
finger ”kom in i snippan” kan alltså inte tas till intäkt för att han förde in fingret i hen-
nes slida, och det gäller även när man beaktar att hon i inledningen av det första förhö-
ret uppgav att han kom in i snippan ”typ långt inne”. Till bilden hör nämligen också att
hon på fråga om hur långt fingret kom in svarade att det var svårt att förklara. Osäker-
heten om målsägandens upplevelse i nämnda avseende förstärks av innehållet i den
nyss nämnda promemorian från brottsanmälan, närmare bestämt uppgiften om att hon
inte visste om Jörgen Sörensen ”tog in fingrar i henne”.

Det är följaktligen inte styrkt att JS har penetrerat målsägandens under-
liv. Vad han är överbevisad om är att han vid två tillfällen har fört in sin hand innanför
målsägandens shorts och trosor samt hållit på hennes yttre könsorgan och fört in sitt
finger där. Agerandet har såvitt framgått i båda fallen varit helt kortvarigt, om än att
det skapat obehag hos målsäganden. Det bevisade handlandet kan inte sägas vara av
sådan karaktär att det utgör sexuella handlingar som med hänsyn till kränkningens all-
var är jämförliga med samlag. (Om bedömningen av samlagsbegreppet m.m. i praxis,
se SOU 2021:43 s. 98 f.) Åtalet för våldtäkt mot barn kan därmed inte vinna bifall.
Åklagaren har inte yrkat ansvar för något annat brott. JS ska därför fri-
kännas.