Citat:
Instämmer, och EU:s ständiga orerande om Ukrainas okränkbara gränser osv handlar framför allt om att bevara en europeisk kartbild som råkade finnas på plats runt år 2000, när EU själva i sin moderna gestalt (ett kvasi-federalt "United States of Europe") hade kommit in på scenen och både EU och NATO expanderade österut. USA är förstås en ledande aktör i båda dessa block, i EU kan man ng kalla dem "the Man behind the Curtain", en inofficiell 28:e medlem vars ord bakom scenen kan väga betydligt tyngre än självaste förbundskanslerns uttalanden. Man försvarar med höga utrop ett status quo som råkade passa väldigt bra för den storfinansiella kamarillans, EU:s och NATO:s egna intressen, men som nu håller på att förvandlas till historia.
EU:s panglossianska snack, och deras totala brist på självinsikt och självkritik, påminner mig om de här mediefeministerna som fyllde tidningar och bloggar för fem-tio år sedan. Vad de än talade om, vilka stories de än tog sig an, hur mycket det än verkade handla om de facto privilegierade damer, så kokade det alltid i slutändan (efter några glidningar och kullerbyttor) ner till att "Vi är förtryckta och det är Könsmaktordningens fel!". På samma tycks EU:s omsorg om Internationell Rätt osv alltid mynna ut i att Uncle Sam can do No Wrong - det är alltid Ryssland och Kina som pekas ut som skurkarna,
Pontificating, brukar sdant kallas på engelska, och hyckleri och dubbla måttstockar på svenska.
EU:s massiva stöd till Kiev handlar framför allt om lojalitet med USA, snarare än med Kievregimen - hade det inte varit för USA:s närvaro i samtalet och deras intressen i Östeuropa så hade Zelensky inte gjort sig en tillnärmelsevis lika bred figur i EU-sammanhang som han gjort under de senaste två åren.
Otippat f ö att ingen har brytt sig om att replikera på mitt inlägg där jag utvecklade varför EU är ute i ogjort väder.
Blev det för mycket? 
(FB) Är stödet till kriget i Ukraina trams?
EU:s panglossianska snack, och deras totala brist på självinsikt och självkritik, påminner mig om de här mediefeministerna som fyllde tidningar och bloggar för fem-tio år sedan. Vad de än talade om, vilka stories de än tog sig an, hur mycket det än verkade handla om de facto privilegierade damer, så kokade det alltid i slutändan (efter några glidningar och kullerbyttor) ner till att "Vi är förtryckta och det är Könsmaktordningens fel!". På samma tycks EU:s omsorg om Internationell Rätt osv alltid mynna ut i att Uncle Sam can do No Wrong - det är alltid Ryssland och Kina som pekas ut som skurkarna,
Pontificating, brukar sdant kallas på engelska, och hyckleri och dubbla måttstockar på svenska.EU:s massiva stöd till Kiev handlar framför allt om lojalitet med USA, snarare än med Kievregimen - hade det inte varit för USA:s närvaro i samtalet och deras intressen i Östeuropa så hade Zelensky inte gjort sig en tillnärmelsevis lika bred figur i EU-sammanhang som han gjort under de senaste två åren.
Otippat f ö att ingen har brytt sig om att replikera på mitt inlägg där jag utvecklade varför EU är ute i ogjort väder.
Blev det för mycket? 
(FB) Är stödet till kriget i Ukraina trams?
Det är inte första gången heller. Även 1949 offrade USA hänsynslöst ukrainare i en hopplös kamp mot Sovjet. Hela konflikten har mängder av historiska paralleller men för pöbeln räcker det med Putin=Hitler på sant grottfolkmaner.
Ja det är banalt och samma propaganda levereras från allt mellan Hollywood till media och våra "ledare". Det värst är väl att nu börjar de massera de europeiska folkens medvetanden för att göra oss redo för krig mot ryssarna.
