Citat:
DN skriver idag om detta, alltså att renoveringar minskar och jobben för hantverkare sinar.
https://www.dn.se/ekonomi/hantverkare-drabbas-av-krisen-ingen-vill-renovera-just-nu/
I en vanlig marknad brukar priserna sjunka då efterfrågan minskar. Konkurrensen gör att företag sänker priset.
I tråden ovan tog jag upp ingångslönen för en AT-läkare (5,5 års utbildning) som jämförelse; den ligger på lägst 30.500:-.
I Målarförbundets kollektivavtal står följande:
En nyutbildad målare (med 40 veckors målarutbildning) tjänar alltså mer än en AT-läkare. (Läkarens lön förväntas öka snabbare, men detta eftersom man kompletterar med ytterligare utbildningar).
Med sådana lönelägen är det svårt för företagen att konkurrera med priset.
Att diskutera:
- Kommer den inbromsande byggsektorn kombinerat med skyhöga minimilöner i kollektivavtalet göra att man inte kan skapa nya uppdrag genom att sänka priset till en nivå som folk har råd med? I så fall kommer ju hantverkarna bilda kö utanför Arbetsförmedlingen och kanske lämna yrket helt och hållet.
- Eller kommer man finna något sätt (helst inte skattefinansierat) för att göra hantverkstjänsterna billigare för vanliga hushåll? RUT och ROT ledde ju inte hela vägen fram till det; istället stoppade giriga hantverkare och hantverksföretag det mesta i egen ficka.
- Eller finns det någon tredje väg? Till exempel att svenska hantverkare faktiskt förmås jobba där jobben finns? Även om det är i Norrland eller utomlands?
https://www.dn.se/ekonomi/hantverkare-drabbas-av-krisen-ingen-vill-renovera-just-nu/
I en vanlig marknad brukar priserna sjunka då efterfrågan minskar. Konkurrensen gör att företag sänker priset.
I tråden ovan tog jag upp ingångslönen för en AT-läkare (5,5 års utbildning) som jämförelse; den ligger på lägst 30.500:-.
I Målarförbundets kollektivavtal står följande:
En nyutbildad målare (med 40 veckors målarutbildning) tjänar alltså mer än en AT-läkare. (Läkarens lön förväntas öka snabbare, men detta eftersom man kompletterar med ytterligare utbildningar).
Med sådana lönelägen är det svårt för företagen att konkurrera med priset.
Att diskutera:
- Kommer den inbromsande byggsektorn kombinerat med skyhöga minimilöner i kollektivavtalet göra att man inte kan skapa nya uppdrag genom att sänka priset till en nivå som folk har råd med? I så fall kommer ju hantverkarna bilda kö utanför Arbetsförmedlingen och kanske lämna yrket helt och hållet.
- Eller kommer man finna något sätt (helst inte skattefinansierat) för att göra hantverkstjänsterna billigare för vanliga hushåll? RUT och ROT ledde ju inte hela vägen fram till det; istället stoppade giriga hantverkare och hantverksföretag det mesta i egen ficka.
- Eller finns det någon tredje väg? Till exempel att svenska hantverkare faktiskt förmås jobba där jobben finns? Även om det är i Norrland eller utomlands?
I över tre decennier har byggindustrin njutit av en förlängd fest, skapandes en oproportionerlig mängd miljonärer jämfört med andra sektorer. Denna ekonomiska bonanza kan till stor del tillskrivas en alltför generös kreditgivning.
Även en medioker snickare som drev ett aktiebolag mellan 2010 och 2020 har paradoxalt nog kunnat samla på sig en förmögenhet och blivit miljonär.
Lönenivåerna inom branschen är förbluffande och står i skarp kontrast till vad många akademiker tjänar, vilket är en situation som skriker efter omjustering. Kostnaden för att bygga en villa utanför en mellanstor stad borde inte vara så stor som den är
__________________
Senast redigerad av TreoAxier 2024-02-28 kl. 08:11.
Senast redigerad av TreoAxier 2024-02-28 kl. 08:11.
