Nya badhuset Oceana brann på Liseberg i Göteborg - en funnen död (2024-02-12)

Vem var det som dog?

#1661 den 16/2.
(FB) Nya badhuset Oceana brann på Liseberg i Göteborg - en funnen död (2024-02-12)

Andra länken här går till en bild, som sägs visa när branden startat, ännu inte utvecklad till den större branden lite senare. Hade den som eventuellt utförde heta arbeten (skylift använd då?) brandvakt med flera släckare och vattenslang samt vaktande efteråt minst två timmar enligt regler? Tror även jag sett idén att självantändning kan ha uppstått.

En liknande bild på denna brand länkades ett par dagar tidigare.

Det är väl inte så förvånande när det bara är ett fåtal av de som arbetade inne i byggnaden som faktiskt har koll på hur branden startade och de hänger nödvändigtvis inte på fb? Nu kanske bilden börjar klarna även för utredarna men de kanske inte heller hänger här.

Vi andra kan bara spekulera. Min killgissning är att nån sopa stod och svetsade alltför nära brandfarligt material och sen var det kört.

Du kan her læse, hvad Expressen skrev om afdøde:
https://www.expressen.se/nyheter/sve...n-pa-liseberg/

Sedan är det ett problem med underentreprenörer i flera steg. Du ska göra vad du blir tillsagd, och inget mer, och har inte kännedom om helheten på byggplatsen.
Då går det inte att som underunderentreprenör akut agera självständigt och självsvåldigt för att förhindra en brand, med risk för dryga konsekvenser om något blir fel.
Det är förmodligen därför man ser folk till synes helt lugna gå omkring vid brandplatsen, i väntan på att någon med befogenhet ska agera.

Ja, hur släcker man en brand invändigt i ett rutschkanerör? I princip fanns det väl bara en chans att stoppa den här branden och det var när de första lågorna slog upp från det svarta röret under rutschkanan. Rökluckor hade kunnat begränsa skadorna i byggnaderna, men rutschkanan och den yttre konstruktionen var körd när elden tog sig. Även om brandkåren hade varit där väldigt snabbt så hade nog inte utvändig släckning gjort nån större skillnad. Lärdomar att dra är väl vilket material man använt till rutschkanorna och brandberedskapen vid heta arbeten. Även hur obehindrat röken kunde spridas.

Ja för att släcka inne i röret så hade det behövts någon typ av släckningsutrustning på plats när dessa heta arbeten gjordes. När brandkåren ringdes så var det redan för sent.

Jag hade en tanke efteråt att man snabbt med någon slags kranbil skulle slitit/slagit bort rutschkanorna från byggnaden. Det hade kunnat räddat mycket men givetvis ganska svårt och det hade behövts funnits i närheten.

Sant. Så är det inom fler branscher där det fungerar på liknande sätt.

Jepp, precid vad jag också tänker. Mycket av de som står kvar ser ju ut att kunna användas igen. Ställningarna till rutschkanorna utanför ser ju helt opåverkade ut t.ex., sen är ju frågan om branden påverkat materialegenskaper och att man byter ut hela skiten av den anledningen.

Patrik Gillholm

Gert Wingårdh menade i nån intervju jag såg att grunden kan återanvändas. Någon som vet vad som gäller idag?

Stålkonstruktionerna är definitivt påverkade av värmen, stålets egenskaper förändras på olika sätt beroende på hur det värms och kyls,
vilket gör att olika delar av konstruktionen kan ha diametralt olika egenskaper jämfört med före branden.
Googla gärna begreppet "glödgning" för mer utförlig information.