Citat:
Ursprungligen postat av
Partiell
Jag själv fick vissa gravidsymptom innan jag kunde plussa på sådana där känsliga tester 😅 Fick enorma och väldigt ömma bröst 8 dagar innan jag skulle ha fått mens, så jag tog ett test (den känsliga varianten) 4 och 6 dagar innan beräknad mens, och testet fyra dagar innan beräknad mens blev svagt positivt. Sen dröjde illamåendet till veckan efter utebliven mens. Kan inte säga något om hur det är för Fanni, men det är absolut inte omöjligt att känna mycket i veckan hon är i nu, och det är inte konstigt att symptom uppkommer omkring tiden man plussar. HcG ökar snabbt i början av graviditeten (som du säger), och iallafall jag kände det väldigt tydligt 😅
Verkligen. För mig var de första veckorna värst av alla. Så jag tror faktiskt att Fanni kan må så dåligt som hon gör, för det är inte ovanligt. Det är snarare tvärtom, väldigt vanligt att känna symtom och då rätt tydliga och kraftiga tidigt i graviditeten.
Men som sagt. Jag tror också det är en kombination av bägge delarna hos Fanni. Hon verkar ju vara en person som oroar sig mycket vilket jag faktiskt kan förstå med hennes bakgrund gällande alla graviditeter, år utan att lyckas bli gravida och sedan tre misslyckade återföringar (+ hennes bipoläritet). Men det finns människor som är med om mindre setbacks när de försöker bli gravida som är oroliga när de sedan äntligen lyckas. Så det är nog rätt naturligt. Sedan är det ju en annan sak hur man väljer att hantera denna oro.
Jag tror hon skulle må bättre om hon faktiskt hittade en sysselsättning, såsom ett jobb eller en hobby. För en graviditet är lååååååång. Jag minns hur jag upplevde det som att veckorna sakta rullade framåt och jag hade(har) ändå ett jobb att gå till som tog upp mycket av min tankeverksamhet och tid. Jag tror det skulle vara nyttigt och bra för henne att komma ut och leva lite utanför hemmets fyra väggar.