Skandiamannen

Utstämplingstiden ger förvisso ett klockslag, men SE band sig ju även redan 20 minuter efter mordet till mordplatsen i.o.m. hans återkomst till Skandia och de uppgifter han berättade.
Han gör sig också känd för polisen redan dagen efter o.s.v.

SE blev misstrodd, det vet vi. Och det måste han ju ha insett själv, tex när han inte fick va med i rekonstruktionen. Han säger väl till och med i tv att det var ett ständig misstro.

Och man kan ju tänka sig att många bekanta upplevt det som väktaren, att SE påstår sig hjälpa till, men samtidigt mellan raderna signalerar att han nog inte var så aktiv trots allt.

De är rörande överens bara för att de inte vill att det ska vara SE. Och om man tror att det är JÅS så får man väl anta att han ljuger om att inte ha varit framme vid kroppen. Inte heller BP säger sig ha gjort det där, men han är iaf en möjlig kandidat.

Men det är ett logiskt snedsteg att på samma gång hålla med om att det finns en okänd person beskriven på plats och samtidigt hävda att SE med all tydlighet inte var där. Då måste man ju först utesluta att personen inte är SE.

Det viktigaste för mig är att vi följer materialet. Men det avfärdas av märkliga anledningar. Läser man ordagrant så står det att det är en man som SE där. Då vet jag inte varför jag skulle börja ha som hypotes att han nödvändigtvis ljuger om att vara framme.

Och att ingen minns honom till utseendet eller kan minnas honom flera månader senare, efter att ha sett honom under några sekunder till någon minut ser jag verkligen inte som konstigt. Det är att ställa för höga krav på folks minnen. De beskriver ju ändå en person de säger sig inte minnas utseende på där.

GS tex. Även om han säger sig inte minnas SE så minns han ändå en person som står bland livräddarna, pekar in mot tunnelgatan och säger att GM försvann däråt. Det är enbart SE som säger sig göra det här, de andra kandidaterna är inte framme vid kroppen. Då måste man ändå kunna ta in att det troligtvis är SE.

Vi har uppenbarligen olika syn och uppfattningar, inget fel i det, egentligen. Vi delar ju iaf tron om att SE sannolikt är oskyldig.

Jag kan delvis förstå din envishet gällande att SE kan ha "ryckt någon i benen", personligen föredrar jag den mer enkla förklaringen; att han befunnit sig i periferin, gömd i skuggor, kanske även bakom södra annonspelaren. Inte omöjligt att han rörde på sig. Jag har ju tidigare påpekat, att det finns ett foto, där SE syns stå bredvid Karin Johansson. Att hon i det ögonblicket frågade SE (typ) "vet du inte vem det var, det var Olof Palme".

Med risk för upprepning, så tror jag inte på SEs övriga bravader (språngmarscher, osv) som vittne. Och att han skulle ha sprungit efter poliserna i gränden, och direkt efterpå smitit in på Bohemia; det ser jag som både strunt och trams.

Ja, där började «Cirkus Engström». The rest is history.

Han visste att utstämplingen en dag skulle komma fram i ljuset och han visste att det fanns vittnen.
Var hans strategi så dum egentligen? Eller den VAR ju inte det, han dog som en fri mann.

Har du någonsin tänkt tanken att SE inte mördade Olof Palme?

Men jag fattar inte varför du förkastar att det kan vara SE. På vilka grunder gör du det?

Den enklaste förklaringen är väl att det SE säger och får stöd för i materialet stämmer.

Man behöver ju inte tro att allt han säger stämmer eller att allt är lögn. Men det han får stöd för borde man väl ha som utgångspunkt att det stämmer. Varför ska man krångla till det med att han ljuger om det när man utan problem kan klämma in honom där och då?

Ja, och jag har skrivit om det här i tråden.

Jag förkastar det, för att det inte finns några egentliga belägg för att de var SE, lika lite som det finns belägg för att han gick in och satte sig på Bohemia 2-3 minuter. I båda dessa fall, är det enda som finns att gå på; det var en mansperson i oklar ålder, med oklara ytterkläder. Du hör ju själv hur tramsigt det blir? Rent av oseriöst.

Allt behöver så klart inte vara sanning och lögn, men det mest troliga är ju att det är det? Men visst, man kan klämma in att SE kom fram till (eller "snubblade på") LOP, att han drog i benen, direkt efterpå stirrar han in i gränden och ser vittnet Lars. Direkt efter ser han blodet pulsera ut på trottoaren, han blir skraj och kanske äcklad, backar från platsen.

Ja, där började «Cirkus Engström». The rest is history.

Han visste att utstämplingen en dag skulle komma fram i ljuset och han visste att det fanns vittnen.
Var hans strategi så dum egentligen? Eller den VAR ju inte det, han dog som en fri mann.

Hittar inget som tyder på att han var medveten om förhören av personalen på Skandia, och 23:19.

Han berör inte detta med ett ord i intervjun 1992, det är fortfarande klockan, speglingen och förväxlingen som sitter i förarsätet. Skandiamannen fortsätter oförtrutet stå och hoppa som en grammofonskiva.

Men sedan tystnar han. Undrar varför. Var det allt tjat om polisspåret och CP?

Eller tog hälsoproblemen överhanden?