Bostadsmarknaden i Sverige just nu!

Sedan är inte behovet så stort så att jag vill betala några miljoner extra för möjligheten att ha en kvarterskrog utanför porten.

Det kommer nog vara psykologiskt ”viktigt” för många att bo i innerstan, även om det iom teknikutvecklingen i mångt och mycket gör att dylik service även kan tillhandahållas på annat håll.
Folk intalar sig att de vill ha ”kultur och nöjen” inom armlängds räckhåll, fastän dom aldrig kommer att köpa en operabiljett i hela sitt liv. Men det ska bara finnas där, ungefär som ’Dopp i Grytan’ på Gustav Svenssons julbord. Annars blir den mentala friden störd.

Personligen bor jag hellre i lugnt område utanför innerstaden, och kan leva med att åka kollektivt den gången i månaden jag nyttjar stadskärnans service eller nöjesutbud. Men folk i gemen är nog mer brydda om status än jag själv, och innerstaden är en statusmarkör. Och det lär den förbli, kan inte riktigt se vad som skulle ändra på det egentligen.

Just restauranger saknar jag som bor en mil utanför city. Och jag är sextio plus.

Visst kan jag ta en taxi, men det är inte samma sak. Sedan är inte behovet så stort så att jag vill betala några miljoner extra för möjligheten att ha en kvarterskrog utanför porten.

I dag får jag cykla sex minuter (haha) för att ta mig till närmaste restaurang med rättigheter. En helt okej krog vad gäller mat, men inte mer än så.

I vilket fall, det finns skäl till att bo centralt. Och för det mesta får man tillbaka det man betalat och lite till när man säljer, men visst, man ska ligga ute med pengarna och kunna betala räntor och eventuella amorteringar.

Just restauranger saknar jag som bor en mil utanför city. Och jag är sextio plus.

Visst kan jag ta en taxi, men det är inte samma sak. Sedan är inte behovet så stort så att jag vill betala några miljoner extra för möjligheten att ha en kvarterskrog utanför porten.

I dag får jag cykla sex minuter (haha) för att ta mig till närmaste restaurang med rättigheter. En helt okej krog vad gäller mat, men inte mer än så.

I vilket fall, det finns skäl till att bo centralt. Och för det mesta får man tillbaka det man betalat och lite till när man säljer, men visst, man ska ligga ute med pengarna och kunna betala räntor och eventuella amorteringar.

Detta är den springande punkten för mig. Eftersom jag äter middag på restaurang mindre än 12 ggr/år (i vardagen) vore det dumt för mig att betala massa extra för närhet till dessa.
På äldre dar uppskattar jag lugna kvarter med närhet till strövområden mer, så då blir det så.
Dock betalar jag redan lite förmycket eftersom jag bor i en storstadsregion. Jag skulle typ kunna haft ungefär samma livsstil och kvalitet på mindre ort.

Och det är ju här som trovärdigheten spricker. Du vill ju bevisligen också bo stadsnära om än möjligen någon mil utanför city.

Annars skulle du ju flytta till typ detta;

https://www.hemnet.se/bostad/villa-6rum-skarpakern-kramfors-kommun-gumasvagen-53-21270830

Ganska fräsch och relativt bra renoveringsgrad. Bergvärme. 1,5 msek. 200 kvm.

Vad hindrar dig? Finns ju garanterat fina strövområden där. Det är sjönära och ligger i ett av Sveriges vackraste områden - Höga Kusten.

Säg att du idag sitter i en villa värd 6 msek så skulle du frigöra hela 4,5 msek om du flyttar. In med det på börsen och du har boendet betalt och du kan nästan sluta jobba. Så vad hindrar dig??

Goddag yxskaft, det är ju exakt min poäng.
Bevisligen värderar jag att ha nära till staden, om än inte behov av att bo mitt i den. Men mitt livsmönster skulle fungera såväl i Sthlm som i Pajala.

Känns som att du verkar ha problem med att folk har olika preferenser. Oklart varför. Friendly word of advice: Acceptera istället att alla är olika och har olika preferenser, så ska du se att att livet blir bra mycket enklare för dig. Trångsynthet är ingen attraktiv egenskap.

Det är enorm skillnad på förort och förort. I de bästa närförorterna finns det massor av restauranger, cafeer, bagerier och man är inne i stan på typ 10-15 min med t-bana.

I ytterförorterna finns oftast inte ett smack, annat än ett sorgligt centrum där det är så sunkigt att du inte ens vill gå dit.

Snarare så att jag är en av få i tråden som förstår olika preferenser. Jag förstår att vissa värderar innerstaden, att de värderar sekelskifte, takvåning etc vilket de flesta i tråden fattar noll av.

Det måste däremot vara något med att bo stadsnära som är VÄLDIGT viktigt för dig iom att du säger att ditt livsmönster fungerar överallt och du i princip kan sluta arbeta om du flyttar till en bra villa i naturskönt område långt från storstad.

Nä inte VÄLDIGT med versaler. Men det är en medveten, välavvägd lyx jag kostar på mig. Att ha nära till ”båda världarna” så att säga.

Om du är beredd att i princip offra ekonomiskt oberoende (ej behöva jobba) för den ”lyxen” så är den i min värld viktig med versaler.

Inget fel med det. Jag skulle inte flytta ut i skogen ens om jag fick ett slott gratis att bo i. Speciellt inte i ett land som är kallt, blåsigt och kolsvart större delen av året. Men folk är olika.

För mig är ljusen och människorna i innerstan det som livar upp i det deppiga, mörka, vinterhalvåret. Att sitta ute i någon mörk villaförort med en lokal pizzeria i ett sunkigt centrum att besöka skulle jag se som tortyr.

Visst finns det fördelar när temperaturen går upp över typ 25 grader. Men det inträffar 0-4 veckor per år kanske.

Haha nädå, jobba hade jag fått göra ändå. Oaktat om jag bor i Sthlm eller Pajala. Gäller nog de flesta.
Btw, kvaliteterna du nämner, kan du få i Norrköping och Örebro också. Fast i något mindre skala.