Psykiatrin i Sverige är ett skämt

Så att ha barn gör att man tar sig samman automatiskt. Men vi som valt bort barn för att vi inte vill att de ska ha en saikoförälder då? Är inte vi på riktigt? Eller menar du att barn skulle bota även oss? Isåfall, varför botade inte Lilla Hjärtat sina föräldrar?

Samma diagnos och flera andras! Precis samma erfarenhet

Att ha barn och familj tvingar en ansenlig mängd människor att skärpa sig indirekt då barn medför ett konstant arbete. Om man nu är en god förälder dvs. Ett exempel på mindre goda föräldrar är Lilla Hjärtats föräldrar som missbrukade och hade sig, inkl direkt eller indirekt dödade en unge (Lilla Hjärtat). Självklart ska inte alla bli föräldrar, vissa olämpliga blir det ändå, och vissa som borde skaffa barn låter bli fast de kanske inte alls skulle vara särskilt olämpliga. Det är egoistiskt att inte bilda familj om man inte har goda skäl till att avstå. Goda skäl kan ex.v vara missbruk, psykisk sjukdom m.m. De som inte skaffar barn ska förstås respektera och hjälpa de familjer som finns, barnlösa oavsett skäl ska inte glida runt och leva något slags hedonistisk utsvävande liv på bekostnad av barnfamiljerna slit. Barnlösa är en evolutionens återvändsgränd och särskilt idag ett svek mot samhällskontraktet då den vita diasporan försvinner globalt i havet av bruna och svarta kroppar. Vita måste bilda familj och skaffa flera barn, det är hårt arbete men det är ju som det gamla talesättet... vuxen blir man inte förrän man skaffat egna barn. Barnlösa s.k vuxna är bara stora barn.

En del skaffar så många barn att de inte kan vara goda föräldrar. Jag bor i Lilla Somalia och ser dagligen barn som har nästan noll interaktion med sin mamma, och pappan syns inte till. Dessa föräldrar missbrukar inte. De tror dessutom att de är bra mammor. Så att bli en bättre människa av att vara förälder händer bara i en kultur där barn anses värdefulla på så sätt att varje barn anses ha ett individuellt värde.

Jag jobbar litegranna med barn, så jag är en sådan där duktig barnlös vuxen. Akta så jag inte blir kaxig.

Känner tyvärr också föräldrar som borde söka vård för barnens skull. Som faktiskt försökt vara bra föräldrar men är nedmalda av psykisk sjukdom. Självklart ska de få vård. Vissa av dem söker inte vård, för att de som du menar, tänker att de borde må bra som har ett normalt liv. Sedan blir de och barnen lidande.

Och det finns väldigt många där barnen är utflugna. Och de har väldigt lite ansvar för barnen längre.

Hade du kastat ett barn på mig på heltid så hoppas jag det hade varit ett smart barn som kan ta hand om sig själv. Jag är såpass egoistisk att jag vill ha några bra dagar i mitt liv. Och det får jag bara som barnlös. Jag kanske är ett förvuxet barn visst, men det är direkt inget jag har valt. Det är bra att inte olämpliga skaffar unge.

Det finns psykisk sjukdom. Man blir inte frisk från svårare sjukdomar som schizofreni, bipolär eller OCD genom att "ta ansvar". Snarare tvärtom. Men du tror inte på att sjukdomar finns. Min kompis barndom handlade mycket om att djävulen gjort olika saker, skrämdes vettet ur med den vuxnes schizofrena inre värld. Synd att den personen inte tog sig samman och slutade vara schizofren.

Som vårdpersonal inom psykiatrin värmer det att läsa att många, även om det inte fungerat tillräckligt väl för alla, ändå upplever att de fått allt från lite till desto bättre hjälp, stöttning, lindring o bättring för sina besvär från psykiatrin generellt.

Det är anledningen till varför man går till jobbet. Inte är det för pengarnas skull man går till jobbet, en ICA kassörska har bättre grundlön samt avtal om OB.
Att kunna hjälpa en människa må om än så litet bättre idag än hur hon mådde igår, är, lönen.

Önskar att pengaröret som går till den psykiatriska vården var lika stor som de pengarör som finns mellan skattkistan o allsköns myndigheter, organisationer o politiska vanvettigheter.
Inte för lönens skull utan för att det behövs så mycket mer resurser för att de svårbehandlade patienterna också ska kunna ha större möjlighet till att nå bot o lindring som de som har kunnat bli behjälpta i desto tidigt skeden.

Sen måste jag säga att de trevligaste, vettiga, intressanta o färgstarka personligheter som jag träffat som givit mig eftertanke,har varit på jobbet. Tar en kopp kaffe med random patient alla dagar i veckan hellre än sk ’folk’, på så vis, är umgänget med patienterna en (be)löning i sig själv som inte heller går att värdera med monetära medel.
’People are strange when you’re a stranger’
Ja, så därför ska man hålla sig till andra strangers. För då blir det rätt på det hela.

Jag trodde att man skulle få träffa en psykolog, men tydligen inte.

Psykiatrin har väl aldrig varit till för människor utan människor till för psykiatrin vars syfte alltid varit att använda människor som forskningsmaterial.

Samma med icke godkända experimentvacciner som inte är till för oss utan vi för dem.

Varesig det är psykiatri eller annat där "läkemedelsbolagen" är engagerade experimenteras det.
https://nyadagbladet.se/utrikes/rt-lakemedelsjattarna-experimenterade-pa-manniskor-i-mariupol/

Tror ni att ju mindre man bidrar med skattemedel som finansierar vården, desto mindre hjälp får man?

Jag har lidit av en mentalsjukdom som inte har ett dugg med livsstil att göra, som heter OCD. Med medicin så är jag "frisk" idag. Jag hade blivit lovad riktad terapi (denna funkar!) fyra gånger. Alla gånger la de ned listorna eller andra fick gå före. Det gjorde att jag kämpade för mitt liv med denna fruktansvärda sjukdom år efter år med ett hopp att få hjälp, varje lista var kanske två år som jag hoppades. Så det slutade med att jag varit på väntelistor i ett decennium. Jag fick ta det som bjöds, mediciner som ströp det värsta så att jag kunde fungera lite grann.

Det hade tagit ett halvår att få mig helt frisk. Eftersom man inte kan äta eller träna sig till frisk från denna sjukdom så är det så fel då att man förväntar sig vård? Men nej,av någon anledning var det verkligen viktigt att jag skulle kosta psykiatrin skitmassa pengar, samt behövdes vårdas för bieffekterna av medicinerna.

Metoden är enkel och man skulle kunna göra denna terapi på sig själv om det gick. Det är bara det att det är lite som att operera sig själv. Dvs det finns stora hinder.

Det kändes inte alls tryggt att gå omkring med en mentalsjukdom som räknas som den allra värsta efter schizofreni och bipolär. Inte ett dugg bortskämt alls faktiskt, inte någonsin.

Psykvården har aldrig varit till för att bota livsstilssjukdomar. Då är man hänvisad till vårdcentralen. Tror du man får komma till psyk om man inte har en legitim mentalsjukdom?

Försök att inte ta åt dig, han är uppenbart ett troll.

Många tror dock att det är så. Att det inte finns sjukdomar inom hjärnan, bara att man har haft fel livsstil. Många kommer bli förvånade att deras gymmande inte är ett vaccin mot alla sjukdomar.