Citat:
Ursprungligen postat av
doktor-dangrot
Aja, det är väl olika. Jag kan tycka precis som du att bebisens rutiner är det naturliga och det som ska styra. Vid fyra månader är de ju rätt pluttiga fortfarande. Jag blir nog mest provocerad av hela grejen av att hon målar upp att det ”har varit så tufft med Lars så vi måste ändra på hennes sömn”. De är för fan två vuxna människor som tar hand om en bebis. Dessutom en icke ammande sådan. De kan turas om på nätterna.
Jag förstår inte heller hur det kan vara så jobbigt eftersom hon verkar vara en nöjd bebis. Hade känts rimligare om Lara hade haft kolik 😅 Jag har också en nöjd bebis, men har betydligt mindre hjälp av min partner (han jobbar till sent på kvällen, så det är kort tid mellan att han kommer hem och att vi lägger oss) och helammar (inte "bebisen får flaska ibland så att jag får sova", utan hon har ätit 100% från bröstet i fem månader nu). Skulle inte påstå att jag är sliten särskilt ofta, bebisen sover ju bra på natten (även om det är lite uppvak för amning) 🫣 Men det beror kanske på vad man har för förväntningar. Jag gick ju in i det med inställningen att det skulle vara jobbigt eftersom alla sade "hahaha är du trött nu när du är gravid? Bara vänta tills bebisen kommer". När jag var gravid kunde jag inte promenera 20 minuter och prata med min partner på samma dag för att jag var helt dränerad, nu är jag bara lite småsömnig, livet leker ju i jämförelse 😅 Jag funderar ofta på varför sådana som HT kan tycka att det är så jobbigt, vad de gör annorlunda på dagarna osv.