Den stora tråden om Jonna Sundling

Vi skandinaver beskylls ju ofta av oss själva att sakna kultur. Men det engelska språket är en av våra största triumfer. Vi har fått en hel värld att tala ett skandinaviskt språk då engelskan rent språktekniskt tillhör den skandinaviska språkfamiljen. Inte illa jobbat av oss 🤗

Nu tillhör förvisso engelska och svenska redan samma gren på språkträdet, nämligen germanska språk. Danska, svenska, norska, färöiska och isländska kallas med ett gemensamt namn för nordiska språk. Däremot finns det ingen »skandinavisk« språkfamilj. Det som finns är en idé om att skapa ett gemensamt konversationssätt för danska, svenska och norska, populärt kallat »skandinaviska«. Norska är ett västnordiskt språk medan svenska och danska är östnordiska språk.

Hur var det nu med Sundling går hon på en »tyngre gir« som är en högre eller en lägre växel? Här måste »skandinaviskan« komma till undsättning.

Får vel forsøke å komme deg til unnsetning da. Det å bare stabbe i sidled i fiskeben i oppforsbakker, som vi kaller for "kjerringdans" her er det letteste giret. Altså det letteste, som krever minst anstrengning, men samtidig også gir deg den minste framdriften ( laveste hastigheten i m/s) oppfor. Men om man er sterk nok, klarer man av å gå med riktig tunge gir oppfor, som derved gir mer framdrift per. skjær, og høyere hastighet i m/s

Fast här blir det fel. Det är inte växeln som är »tung«, det är motorn som är stark (eller tekniken perfekt).

»Kjerringdans« är en tyngre (lägre) växel och det betyder att man orkar mycket med den eftersom den har lägre hastighet, men högre vridmoment. Den som är stark (och snabb) nog (har starkare motor och eller bättre teknik) klarar att gå med en högre växel uppför.

Om du tar växellådan på en bil med sex växlar så inte menar du väl att växel 6 är en »tung« växel?

Men det var da fært da Mr.Gickham. Får ta deg med en tur til mitt spesialfelt, ingeniørfagene da, og se om jeg kan få deg med på det viset. I kjerringdans har man høyere frekvens på benen, men legger mindre kraft i hver syklus, altså et lett gir, på samme sett som man bruker det letteste giret på sykkelen i de bratteste oppforsbakkene. I padling (som er et tyngre gir ) har man en langsommere frekvens, men legger mer kraft i hver syklus, på samme vis som en sterkere syklist klarer av å komme opp bakken på et tyngre gir.

En annen analogi: Vi har to biler. Den ene med en 1 liters bensinmotor, og et dreiemoment på 100 Nm, og den andre en 3 liters dieselmotor med et dreiemoment på 500 Nm. Bratt oppforsbakke. Den minste må ned i 2.gir og piske på høyt turtall med høy frekvens, men lett motstand pr. syklus, mens den store går opp på 5.gear i lavt turtall med lav frekvens, men tung, tung motstand pr. syklus.

Du är fullständigt ute och cyklar. Försök ta till dig vad Ski-entusiasten skriver.

Jag vet inte om det allmänt ses så men det är så jag tolkar det. Kan såklart ha fel och då får jag lära om.

Fast han sa väl att Jonna gick på tuffare ski vilket funkade i sprint men inte va så bra på distans

Haha verkligen, det så galet många ord som har fornnordisk härkomst. Tex. Hade jag ingen aning om "score" som du nämnde men med förklaringen blev det ju helt uppenbart: en skåra för en poäng.

Jaså, du menar alltså att växel 6 är en tyngre växel än växel 1? Det är bara rent svammel och en missuppfattning som de tydligen använder. Sundling går på en högre växel uppför medan många går på en lägre växel. Någon »tung« växel finns det inte i något språk. Så här är förhållandet mellan växlarna på norska:

Et lavt gir resulterer i lav utveksling mellom motoren og hjulene. Det vil si at dersom motoren roterer et visst antall ganger, så vil hjulene rotere et relativt sett lavt antall ganger.


Dersom man benytter et høyt gir, er det høy utveksling mellom motoren og hjulene, og da vil hjulene rotere et høyere antall ganger per omdreining på motoren.

Går Sundling på lavt gir eller høyt gir uppför?

Sundling går ofta på trean när andra går på tvåan.
Vad som är tung växel, eller högre växel, vete fåglarna.
Men att köra som Sundling kräver mer styrka.
Många går ju även ”ner på tvåan” för att de helt enkelt inte skulle orka gå med annars (dvs det kan vara ett tecken på att man kommer släppa), se på Ribom i senaste OS-finalen där hon byter växel långt innan Maja.

Tung växel är något som den som använder det hittat på. Hon går alltså på en högre växel uppför, vilket framför allt kräver att hon kan hålla en högre fart från foten på backen och uppöver. Är det verkligen så att Linn Svahn inte gör det också?