Är det synd om kvinnor som väljer kriminella män och sedan blir sönderslagna?

Kvinnor som blir utsatta för grovt våld och till sist dödas tenderar att ibland ha valt att bli tillsammans med en man som tidigare dömts för grova brott. Det kan vara misshandel, olaga hot eller till och med mord de dömts för. Ett bra exempel jag kommer att tänka på är Lotta som blev tillsammans med Martin Jonsson, som sedan slog ihjäl henne. Han, en individ som tidigare slagit ihjäl en person och gjort en annan handikappad, båda för honom helt okända.

En del hävdar att den mördade kvinnan är lika mycket offer som alla andra, att det inte är henne eget fel. Att hon bara är ett oskyldigt och försvarslöst offer. Men varför frågar sig ingen varför en kvinna väljer att bli tillsammans och stifta bekantskap med en individ som tidigare förstört livet för andra? Vad har kvinnan i fråga för etik och moral när hon väljer att bli tillsammans med en individ som skadar andra?

Frågeställningen bör inte endast gälla kvinnor som väljer en kriminell partner utan även kompisar till kriminella. Tänker på "oskyldiga" som hänger och umgås med gängkriminella och som påstås vara helt oskyldiga och laglydiga, men som trots det umgås med kriminella. När de råkar skjutas till döds eller sprängas i luften så kommer folk och skriver att individen inte var kriminell och därför helt oskyldig. Men hur oskyldig är man när man umgås och ägnar sin fritid åt att umgås med individer som bedrar och mördar andra? Vad har man få för moral gentemot alla offer som blir utsatta av den kriminelle?

Jag har svårt att tycka synd om en individ som umgås med folk som utsätter andra för brott, och som sedan själva får smaka på samma medicin. Är det bara jag?

Nej.

Nej, darwinism i sitt essä.

Faktiskt inte.
Kaosbrud som dras till kaoskille.
Naturligt urval.

Tjejer som dras till den där typen av män ska man hålla sig långt undan, särskilt när dom kommer krypande efter att dom passerat sitt bäst-före datum för 10 år sedan och nu söker en snäll kille.

Nej, man gör ett aktivt val att umgås med invandrare, och får därav ta konsekvenserna av det umgänget man umgås[gick] med.

.Om en person medvetet försätter sig själv i en högrisk-situation så är det så klart en annan situation än om de helt random blivit påpucklad på stan.

Men det är ett brott att misshandla någon.
Tjejerna blir utsatta för brott och är alltså brottsoffer. Att säga något annat är delvis att ursäkta gärningsmännen.

Nej. Som man raggar får man ligga.

Och är fittan dum så får huvudet lida, det är helt enkelt skolboksexemplet på darwinism som redan påpekats i tråden.

Nej de får skylla sig själva, precis som om jag hoppar in hos lejonen på djurparken och blir sliten i stycken.

Däremot finns det ju många vanliga män som verkar jättesnälla och som misshandlar sina fruar/flickvänner också och då är det såklart synd om kvinnan som trodde hon hade hittat en bra och schysst man. Men om hon väljer någon kriminell, badboy eller anabolatorsk så tycker jag faktiskt att hon får skylla sig själv.

Autist much?

Om jag jonglerar med knivar får jag räkna med en statistiskt högre risk att jag får en kniv i ögat.

Man kan väl tycka synd om en medmänniska som slås ihjäl utan att för den skull sympatisera med händelseförloppet.

Jag tycker det är intressant när du lyfter frågan om vem som är oskyldig och vad man får skylla sig själv för det man gör i livet.

Är man vid sina fulla förståndsgåvor och umgås med kriminella är man antagligen medveten om hur det hela kan sluta. Detsamma om man varit sambo eller levt ihop med missbrukare, våldsverkare, otrohetsljugare osv, så får man väl också antas veta hur det här kommer att sluta. Skuld uppstår väl endast för den som var skyldig till handlingen (t.ex den som sprängde bomben, alltså som står för intentionen och avsikten), medan alla som drabbas av smällen står utan skuld till handlingen. Däremot kan de få skylla sig själv över att valt att vara på en plats där de vet om vad som kan hända på en sådan plats.

Men man kan spetsa frågeställningen: Om en jägare i ett jaktlag blir skjuten av ett vådaskott när jägarna sitter och rengör sina vapen, får då den skjutne skylla sig själv som befann sig på platsen? Eller uppstår "skylla sig själv"-begreppet endast när det är frågan om brott och brottsplatser? Eller om en kille super sig full på krogen och går hem i fyllan på natten, och bli misshandlad och rånad, får han då skylla sig själv som försatt i en sådan utsatt position?

Tycker du blandar två distinkta frågor lite hipp som happ här. Den ena handlar moral, och den andra handlar om risk.

När det gäller risk så tycker jag svaret är rätt självklart. Ja, hon tar en risk. Att ta en risk är inte samma sak som att förtjäna en konsekvens. Jämför med att cykla utan hjälm eller köra bil utan bälte. Man tar ju en risk, men det är ju knappast att man förtjänar att dö för det.

Moralen är svårare. Man behöver ju trots allt inte samtycka till allt vänner gör. Och det kan ju till och med vara så att man fortsätter vara vän med dem för att göra det lättare för dem att lämna den kriminella världen. Hur skulle det i så fall kunna vara omoraliskt?

Och var går gränsen? Jag begår en del olagligheter. Har vänner som inte tycker att det är helt ok, men ej heller att det är jätteallvarligt. Exempel är diverse små trafikbrott och köp av smuggelsprit för eget bruk.

Sen har jag vänner som ägnar sig åt hårdare kriminalitet än jag, där jag kan tycka att en del av den är omoralisk, men samtidigt inte så att jag tycker att det är befogat att låta det inverka på vår vänskap. Men inget är i stil med de gängkriminella det pratas om i tråden.


Vilket ju var exakt det Kombitator skrev i den delen av inlägget du klippte bort...

Du är visserligen duktig som din IQ till trots kan läsa och kommentera ett helt stycke. Nu fanns det ju tyvärr två stycken i inlägget du citerade, där det första säger precis det du nu efterblivet upprepade.