21-åriga Tove försvunnen i Vetlanda (2022-10-16). Hittad död (2022-11-02)

Här kommer ett länge svar.

Jag reflekterar alltså kring hur HovR resonerar.
Det är ju samma person som står i media och uttalar sig som gjort bedömningar ihop med de andra.
Nu erkände J stryptag vilket givetvis underlättade markant, men om hon nekat likt M påstod han att J kunde ha gått fri likaväl.
Men det återkommer jag till sist.

Jag vet inte vad du vill betona utifrån Js berättelse.

Det är just det här som jag finner intressant relaterat till medgärningsmannaskap och domarens uttalande. För att;

"Var" och "när" har framkommit utan Johannas förtjänst.

Via Toves DNA, grannens iakttagelser och digital bevisning. Ända från Nöjet och framöver.
Jag lägger till att Alternativ gärningsperson är utesluten.
Redan i deras fejkversion och det bekräftades även via A*bins samtal till Tove att det är just Maja och Johanna som är på väg dit.

Vad det beträffar "hur" har det framkommit via rättsmedicin att hon blivit strypt, bragd om livet av annan person.
Om man nu bortser från CS cirkus.

Sen är det då detta med trovärdighet:
Jag hade redan betonat att en utsaga från en medåtalad inte står på egna ben så det behöver inte tas om igen.

Men det finns faktiskt gärningspersoner där det har påverkat i viss riktning och jag nämnde nyss Möller - att det här fallet inte behöver vara färdigdiskuterat som du nämnde.
Vem vet vad J har tänkt sig framgent?

Möller sitter fortfarande och tjatar om sin oskuld i brist på bevisning och likaså advokater - om det så är att skriva resningsansökan till HD eller en annan strålkastarglad advokat som medverkat i dokumentärer.
Men det är mest mycket oväsen för lite ull.
Det jag reagerat på är vad domen baseras på relaterat till hennes trovärdighet.
De gör en analys på psykologisk och medicinsk bas som är rätt godtycklig:
Att det hör samma ses via vad Niklas Rundberg kompletterade med i AB, förutom att hon är medåtalad:

"Uppgifterna från 20-åringen har inte varit tillräckligt bra för att man ska kunna använda dom för att döma nån annan för mord.
Dom är icke tillräckligt detaljerade, dom är för kortfattade och oprecisa."

Att beskrivningen från J är kortfattad är inte värst märkligt - att det upplevs som ett töcken eller diffust beror på adrenalinpåslag och emotioner. Vilket kan ge ett tunnelseende men för den skull behöver inte hela omgivningen försvinna, dock detaljer.
Det är väl känt att raseri i stark affekt kan ge den här bilden, exempelvis vid dråp och impulsivitet. Vilket de borde ha ett hum om.

Efteråt kommer ett passivt tillstånd, det kan beskrivas som att luften gick ur, hamnade i chock etc. En slags återhämtningsfas.
När adrenalinet väl lagt sig inträder ett slags praktiskt tillstånd, men mer på autopilot. Mer mekaniskt och irrationellt.

Hur som haver.
En mindre normal person börjar planera att komma undan rättvisan.

Hon är högst troligt störd så hon kan definitivt agera mycket snabbt åt andra hållet.
Känslorna är isf ytliga/flacka. Snabb till affekt, lika snabbt kan det avta och har troligen defekt empati. Hon och Maja ska komma undan, likt de gjort vid tidigare.

Hon har isf en kortare återhämtningsfas och hon är doern personifierad redan i grunden.
Det de tar upp behöver således inte alls stå i ett motsatsförhållande och säger eg inte ett dugg om hennes trovärdighet relaterat till Majas medverkan. Det är svagheten jag nämnde ang motivering.
Fritt spekulerat är väl allt möjligt - men Maja har aldrig vikit från Johannas sida rent kriminellt.

HovR skriver bland annat att "det var vidare Johanna Jansson och Tove Tönnies som sedan en tid tillbaka hade en konflikt. Det var också Johanna Jansson och Tove Tönnies som var i bråk med varandra inne på Nöjet tidigare under kvällen."

Maja var mkt aktiv, involverad och aggressiv mot Tove knappt timmen innan mord, likaväl som Johanna.

Därför ifrågasätter jag varför hon tilläts ljuga fritt när hon dementerade att ha pratat med vakten. Varför inte en helhetsbild om deras gemensamma aktiviteter framkom, även historiskt, men det åligger ÅK att både konfrontera och kalla vittnen.

Kort efter så hamnar de i lgh.
Detta övergår i att det enbart konstaterades att Johanna ljög rent tidsmässigt och 30-40 minuter försvann.
Noll konfrontation - domare kan också ställa klargörande frågor.
Samtidigt så efterlyses rekonstruktion.
Det vore väl idé att isf undra vart runt 40 minuter tog vägen, i domen ser det ut som ett kvantskutt rent tidsmässigt.

Varje del är i ett kontinuum och inte ett fristående fenomen även om det givetvis är högst relevant vad som hände i badrummet.

När domaren sen hade eftersnack i media agerar han som en enmansorkester och kan väl knappast gå domslut (på andra villkor) i förväg och han skickar inte värst bra signaler till kriminella som också hamnar i slutna rum utan insyn.

Vad han likaväl sa, om man vänder på steken, var att Maja gick fri i brist på bevis - för om Johanna nekat likt henne hade hon också gått fri.
Fast jag undrar som sagt kring medgärningsmannaskap och vart det föll ur ramen.

Det är teoretiskt rätt och borde vara det även i praktiken men dessvärre kan du inte alls utgå från det så kategoriskt som du gör.

Förstår du inte det är du oerhört korkad

Pressmeddelande från domstolen (Högsta domstolen meddelar inte prövningstillstånd i ett mål om mord i Vetlanda):
Högsta domstolen, mål: B 7912-23 · beslut

Vad gör Maja Hellman idag? Är hon tillbaka i stan?

In your face, alla grupprunkare i den här tråden som ville ha båda dömda för mord! Synd att Johanna torskade, men 1 av 2 känns ändå bra. Hade de bara hållit käft rakt igenom som jag sa från början så hade båda varit släppta idag. Låt det bli en läxa - prata ALDRIG med polisen!

Tack!

Då är det sista ordet sagt och domen står fast för Johanna!

HD tar inte upp fallet på nytt. Synd om familjen.
Annars är det väl solklart livstid. Hur mycket mer mord kan det bli när man stryper någon, forslar bort kroppen, bränner kroppen och dessutom inte kontaktar myndigheterna. Först när man blir överbevisad i alla frågor så erkänner man delvis steg för steg efter bevisningen.
Nog bara i Sverige som man kommer undan så lätt. Generell sätt börjar det ändå finnas bra tecken på att rättssystemet förbättras om man kikar på några av andra domar som skett på senare tid. Förbättring om än i extremt långsam takt.

Så nu får Johanna sitta och sukta i fängelset för vad hon har gjort.

I 10 år, känns som ingenting för vad hon gjort mot Tove. Är ju ute nyss efter hon fyllt 30.

Får dela upp mina svar p.g.a av maxlängd...

1. Egentligen var det där med Var? När? Hur? inte så viktigt, utan det handlade mer om att detta är frågor/svar men generellt behöver veta för att kunna meddela en fällande dom (och vissa av dom svaren har J.J bidragit till - och andra inte).

När jag sedan pratar om "Var?" så är det badrummet, och inte lägenheten, jag syftar på. Där tänker jag att J.J berättelse om att hon visat Tove badrummet, att någon slags konflikt uppstått, att hon knuffat Tove i golvet och därefter tagit ett stryptag på henne ger svar på att det skedde i badrummet; För ingen annan hade ju kunnat berätta att det skedde i badrummet. För Tove hade ju lika väl kunnat dödats någon annanstans i lägenheten och därefter släpats in i badrummet. Jag har också svårt att tro att grannens uppgifter om att han hörde dunsar/oljud från lägenheten (som ljudmässigt stämmer in med badrummets placering i J.J lägenhet) är uppgifter som hade kunnat stå på egna ben.

Det är ju också när man kopplar ihop J.J berättelse om "knuff i badrum" med grannens iakttagelse som man kan komma fram till ett "När?". För endast uppgifter om oljud någon gång efter kl.02:40, från en placering ljudmässigt stämmer in med badrummets placering i J.J lägenhet, tror jag inte hade varit tillräckligt för att kunna fastslå att Tove mördades i badrummet någon gång runt kl.02.30. MEN nu spekulerar jag bara och det viktiga i detta är som sagt inte frågan om När? Var? Hur? utan att J.J berättat att hon fällt Tove till golvet (vilket stöds av skadan i bakhuvudet samt grannens vittnesuppgifter om vad han hört) och att det därefter är hon själv som tagit ett strypgrepp kring Toves hals (vilket stöds av rättsläkarnas bedömning). För någon annan bevisning som visar vem som ströp Tove (J.J? M.H?) finns ju inte - och övrig alternativ gärningsman är utesluten. Så där har ju J.J berättelse varit helt avgörande.

2. Att J.J i framtiden skulle kunna begära resning vet jag mycket väl (även om jag inte tror det skulle hjälpa henne). Det jag menade var att vi kunde sluta att "aktivt spekulera" eftersom vi nu fått svart-på-vitt vad domen blev och hur detta bedömdes. Att man kan spekulera i övrigt, eller aktivt spekulera "den dagen HD beviljat resning" är en annan sak :-)

Fortsättning...

3. "Uppgifterna från 20-åringen har inte varit tillräckligt bra för att man ska kunna använda dom för att döma nån annan för mord. Dom är icke tillräckligt detaljerade, dom är för kortfattade och oprecisa" - Ja, detta är ju givetvis en bedömningsfråga. Men berättelsen om M.H delaktighet har ju varit detaljfattig. Lyssnar man på förhöret med J.J så berättar hon ju ganska ingående om sin egen del - och snarare slänger in M.H delaktighet/ageranden lite "pö om pö". Lyssnar man också på hennes berättelse om gärningen/dödsförloppet så nämner hon i princip inte M.H namn föräns hon berättar att M.H hjälpte till att känna efter Toves puls - och det kan ju vara 100% sant, men det är ju isåfall någonting som gjorts efter gärningen/mordet. Slutligen så har hon heller inte kunnat ge någon vidare beskrivning av hur M.H höll fast Tove eller vilken position M.H haft i förhållande till J.J och Tove - och heller inte hur länge Tove hållits fast.

Vad hade då möjligen kunnat "rädda upp" J.J bristfälliga berättelse om M.H inblandning? Ja, det skulle ju isåfall vara övrig stödbevisning - Och bortsett från hälsoappen som vi redan pratat om så finns det ingenting som visar att M.H hållit fast Tove. För likväl som att M.H kunnat hålla fast henne i armar/händer medans J.J utförde strypningen, så har J.J själv kunnat utföra detta genom att sitta gränsle över Tove/hennes armar. Lägg också till att Toves skador är lika förenligt med två gärningsmän, som en gärningsman. Slutligen så har ingen rättsmedicinsk undersökning gjorts av M.H och heller ingen rekonstruktion i badrummet, som i sin tur hade kunnat förtydliga "geografin".

"Att beskrivningen från J är kortfattad är inte värst märkligt - att det upplevs som ett töcken eller diffust beror på adrenalinpåslag och emotioner. Vilket kan ge ett tunnelseende men för den skull behöver inte hela omgivningen försvinna, dock detaljer" - Absolut kan det vara så! Men faktum kvarstår; Är berättelsen inte tillräckligt detaljrik så behövs det mer/bättre stödbevisning (läs ovan)

4. "Fritt spekulerat är väl allt möjligt" - Men det är just DETTA som skapar problem när det diskuteras mordfall. För du/många tänker att det bara finns två alternativ: Antingen så är det åklagarens/polisens hypotes (huvudhypotesen) eller så är det tilltalads/advokats hypotes som ofta förefaller orimlig, vilket gör att du/många inte har särskilt svårt att ställa sig till huvudhypotesen. Men man MÅSTE alltid se till de alternativa hypoteserna också, för det kan ju ha gått till på ett annat sätt än vad parterna anför!. I detta fallet finns det som sagt många alternativa hypoteser: M.H kan ju ha gått undan för att inte bli inblandad/lägga sig i, hon kan ha blivit rädd eller chockad, det kan ha varit J.J som sagt åt henne att gå därifrån eller det kan rent av ha varit så att M.H anslutit till platsen och försökt avstyra mordet, men kommit för sent (...och när allt kommer omkring så finns det INGENTING i detta fallet som motsäger att det skulle kunna ha gått till så - och därför kan/skall det inte uteslutas.)

Även om jag känner att hon skulle förtjänat livstid, med tanke på hennes tidigare försök att bränna inne folk (vilket inte gått att bevisa enligt hovrätten) och hennes beteende sedan mot Tove genom både fällning och strypning (uppsåtet inte heller gått att bevisa till högre grad än likgiltighetsuppsåt enlig hovrätten), har Johanna ändå dömts till mord och hennes fortsatt liv kommer att starkt påverkas av detta framöver.

Jag kan tänka att Johanna inte tycker att hon gjort "fel", men förstår att det är olagligt. Jag misstänker att Johanna uppfattar att Tove förtjänat sitt öde, och att Johanna uppfattar det som att hon själv "har rätt" och Tove "har fel".

Jag litar på Majas beskrivning om hur upprymd Johanna kände sig efter dumpningen och att hon sa att hon inte mått så bra på länge. Det bygger jag på att Maja dels när hon skulle beskriva detta i rätten gråter/snyftar, vilket visar att hon har svårt att berätta om detta beteende, dels att jag inte tror att Maja har den djupa insikten att det är så en person som Johanna kan känna efter att ha blivit kvitt sitt "problem" för gott. Det som orsakat så mycket ångest och känsla av kränkthet är borta, och lättnaden inte kan grumlas av känslor som andra kan känna av att en person är död, mördad, att man själv har mördat och allt annat som kännande människor skulle må oerhört dåligt av efter ett mord. Inte heller att förglömma det hemska att se en död, bära en död och inte heller verka lida av att se Tove dagen efter, bränna kroppen... ja... vilket helvete de flesta kännande människor skulle ha kval över resten av livet.

Maja har inte den förståelsen att Johanna skulle reagera så, tror jag, om detta var fabricerat.

Detta sätt som Johanna reagerar på visar vem hon är. På riktigt.

Nu lider Johanna av att (känslomässigt) behöva sitta av ett brott som egentligen (Johanna anser) är Toves fel. Det kommer att sitta dåligt för henne.

När Johanna kommer ut, kommer det att bli rubriker. Johannas möjligheter att efter detta brott få ett normalt liv är trots allt kantat.

Innan mordet, hade Johanna kunnat skaffa sig ett bra liv, med utbildning, familj och bra jobb. Hon är driftig och kompetent på många sätt. OM hon hade hållit sig inom lagens gränser.

Säkerligen hade hon skapat många konflikter runt sig, det för att hon har svårt med sitt kontrollbehov, manipulerande beteende, lögnaktighet och behov av att återställa kontrollen genom hämnd när hon upplever sig kränkt av petitesser.

Nu tror jag inte att Johanna hade klarat av det, men OM... då hade Johanna kunnat såsom många andra med liknande egenskaper som inte bryter lagen, kunnat ha ett hyggligt liv.

Men nu kommer hon ut med en stämpel i pannan. Det är inte för sent att utbilda sig, det kan hon göra i fängelset. Hon kan bilda familj.

Men stämpeln, den sitter där.

Vem vill anställa en tickande bomb, så att säga.
Tråden kommer att finnas kvar om tio år.