Larm om att lärare plågar barn på Lilla Sätra skola, Gävle kommun dec 2023

Vilka är "alla" tror du? Självklart arbetar jag inte där och har heller ingen relation till någon direkt. Jag räknar inte konsten att tänka till området tur/otur. V
änta in utredningen så får du se hur det går. Ha det så bra!

Nej, jag tror fortfarande inte att du vet. Då skulle du inte uttrycka dig som du gör.

De kommentarerna står för dig.

Men eftersom du vet så mycket, så kan du väl svara på den enkla frågan som fler än jag undrar över: använder de två lärarna det gäller (för det finns väl lärare på den anpassade grundskolan ifråga) TBA? Om inte, vilka andra metoder?

Den frågan bör ställas till skolans företrädare, inte till mig. Frågan om metoder, didaktik, filosofisk grund osv kan stötas och blötas i oändlighet. Det finns många förståsigpåare som vet och kan vad som är bäst. Det som är viktigast är ändå individperspektivet och kontexten. Biter eller sparkar ett barn måste man ta bort det barnet omedelbart. Är det bara omedgörligt finns det andra metoder. Det är helt poänglöst att diskutera detta generellt. Vill man lära sig och få nya perspektiv använder man sig av fallbeskrivningar. God natt.

Nej, inga skolor i svenskt skolväsende arbetar på uppdrag av Skolverket. Vilka metoder är det som du anser speciella inom grundsärskolan och som är "vetenskapligt beprövade"? De enda som brukar skrika ut saker som "vetenskapligt beprövade" arbetsmetoder är folk som håller på med TBA. Håller ni på med TBA i verksamheten?

Vad ska vi hitta? I läroplanen för grundskolan (eller läroplan för anpassad grundskola) står inget om särskilda metoder för just grundsärskolan. Jag vet av erfarenhet att det finns verksamheter inom grundsärskola och träningsskola som definitivt inte har vetenskapligt beprövade arbetsätt, bla misstolkade versioner av TBA. Det finns andra inlärningsmetoder och system som också är ovetenskapliga, som anses vara bra för vissa målgrupper inom grundsär. Dock är TBA så tung att den verkligen skadar barn!



Till att börja med finns det olika verksamheter inom den "anpassade grundskolan" och varje verksamhet har olika pedagogiska förhållningssätt och metoder som är i grunden övergripande för verksamheten.

När det gäller barn med utvecklingsstörning och t.ex. rörelsehinder håller man ofta undervisning som vanlig skola, men med anpassningar till vissa kommunikationssätt. Här är det mer redskapen som gäller, vilka olika kommunikationsssystem som används. Annars läses ämnena som vanlig grundskola, men efter kursplanerna för "anpassa grundskola".

När det gäller verksamheter som riktar sig till olika NPF-grupper så ser fältet betydligt bredare ut:

Antingen har man synen att individen skall formas in, via sina beteenden, i det sociala samhället. Man är ute efter att analysera förhållandet mellan individen och dess sociala miljö för att ändra individens avvikande beteenden som uppkommer av t.ex. kommunikationssvårigheter eller svårigheter med socialt samspel. Denna grundläggande syn brukar hänföras till "inlärningspsykologisk teoribas" som det så fint heter. I själva verket är det stora tunga beteendemodifierande system som är psykologiskt och psykiatriskt framtagna för att ändra, för samhället, felaktiga beteenden hos ett barn. Dessa arbetsmetoder är regida och struktuella. De benämns inom skolvärlden som TBA, IBT och PBS. Allting går ut på att belöna bort "olämpliga och oänskade beteenden" hos en individ.

Ett annat synsätt med en helt motpol till TBA är det kulturella perspektivet; Ja, vi i en grupp erkänner att personen har en funktionsnedsättning och beter sig på ett visst sätt. Ja, personen har sociala svårigheter och "olämpliga" beteenden. Men alla dessa beteenden formar en viss kultur och en viss identitet hos personen och omgivningen. Individen behöver lära sig att kontrollera sina beteenden, men individen behöver också hjälp från omvärlden att nå sina mål med bla. en strukturerad inlärnigsmiljö med en tydliggörande pedagogik. De flesta "olämpliga" beteenden orsakas av en olämplig och för svår inlärningsmiljö. Pedagogerna lägger en stor vikt på att hitta vad i personens miljö som t.ex. orsakade sparkar och bett. Pedagogerna söker sedan hitta lösningar för att ta bort dessa olämpliga orsaker från personens inlärningsmiljö. Inom autismkulturen kallar vi detta förhållningssätt för Treatment and Education of Autistic and related Communicationhandicapped CHildren (TEACCH)

TBA och TEACCH är två helt olika metdoer och förhållningssätt. Helt olika syn på individen i fråga. En felaktigt använd TBA kan skada barn och verksamheter, vilket inte en felaktig TEACCH kan göra.

Så, det finns många olika systematiska förhållningssätt inom den "anpassade grundskolan" och de flesta av dem är INTE individanpassade så att man byter förhållningssätt för varje elev.

Hur kan du försvara en verksamhet som du inte vet något om (men du vet hur skolgården med den berömda bänken ser ut)? Jag vet inget om bitande eller sparkande barn, det har inte framkommit i reportagen mer än att man förstår det eftersom personalen pratar om munkorg/Hannibal Lector.

Jag förhåller mig till det SVT Gävleborg har berättat. Och av det som framkommit känns det som om TBA utan någon som helst handledning…(som även Methos är inne på som det verkar).

Nåja, det kan faktiskt vara TBA med handledning av någon beteendevetare eller skolpsykolog som har missförstått teorierna. Nu när TBA har letat sig in i skolorna genom sin praktiska skolform - PBS- så förekommer det TBA på många verksamheter för alla barn. Detta är väl inte speciellt nytt, då vi har haft beteendemodifierande metoder som teckenekonomi, "burken", "ormen" och vad det nu heter även i vanliga grundskoleklasser.

Bitande och sparkande barn finner man i verksamheter där inlärningsmiljön inte är anpassad till barnet. Men det är inte heller något som man bara kan trolla bort (med t.ex. rigid beteendemodifiering). Men att använda time-out i bestraffningssyfte har aldrig fungerat (vilket för övrigt började komma in i var mans hem och skola genom den brittiska serien "Supernanny" som hade förväxlat metoden med gamla skamvrån, där man episod efter episod kan se när nanny och föräldrar bär ungar, gång på gång, till hörnet).

Bara en stilla kommentar. Det kan finnas föräldrar i tråden. Det är en stor sorg att få ett barn som på grund av sin funktionsvariation och utvecklingsnivå sparkar och bits Det har inget som helst med inlärningsmiljö att göra. Det finns många barn som bits och sparkas innan de

kan prata ordentligt och vissa barn med NPF-diagnoser fortsätter med detta långt upp i åldrarna. Tung medicinering blir ibland det enda alternativet. De flesta barn med IF-diagnos och andra varianter av diagnoser som går i anpassad skola växer upp och lever bra liv. Men i vissa fall blir det problematiskt och det kan varken föräldrar eller skola göra ngt åt. Varje individ har rätt till den anpassning som hjälper individen att nå så långt som möjligt i sin utveckling - enligt Skolverket.

Jodå det finns föräldrar i tråden. Och jag tycker det är skrattretande att läsa dina kommentarer och att du uttalar dig som att detta skulle vara påhittat. Är du inte alls insatt i personalen eller skolan så kanske du inte bör uttala dig alls?

Du vet att lilla sätraskolan fick skolinspektionen på sig för ett antal år sedan? Att skolan behövde utöka tryggheten för eleverna på skolan?

Sen pratar du om metoder som får användas som är utformade i skollagen? Får dessa metoder då bryta mot barnkonventionen menar du?

För mig är det uppenbart att du har någon relation till de utpekade.

Ja, det kan inledningsvis vara en sorg för föräldrarna att få veta att sitt barn har fått en nedsättning i sina funktioner, men det brukar för de flesta släppa. Att ett barn tar till "våld" (dvs utagerande beteende) har alltid att göra med barnets miljö oc den kravnivå som ställs på barnet. Kan barnet inte prata eller kommunicera i affekt så blir de utagerande beteenda större. Sedda saket går alltid att göra något åt och metoden blir ett resultat av personalens förhållningssätt. Ja, varje individ har rätt till en individualiserad anpassning, men denna anpassning brukar grunda sig i ett generellt förhållningssätt som gäller för hela skolan. Arbetar man med TBA och PBS försöker skolan belöna bort olämpliga beteenden. Arbetar man istället med tydliggörande pedagogig och kulturellt förhållningssätt ser man till att barnet i fråga har medel för alternativ kommunikation (man belönar inte fram ett språk) och man ser till att inlärningsmiljön är anpassad så att den inte är för kravfylld för eleven. Men INGET av detta är något som står i skollagen eller något som Skolverket har att göra med. Myndigheten som däremot har råd och rön kring ämnet är d Specialpedagogiska skolmyndigheten (ja, vi ha två skolmyndigheter i Sverige).


Det finns inga metoder som är utformade genom skollagen. Vissa arbetsmetoder som förekommer i grundsärskolan är direkt kränkande mot barnen.

Vad menar du med problematiskt? Om man arbetar på en anpassad skola i skolår 1-6 (som på Lilla Sätra) och redan har ”gett upp” om sina elever så är man nog i fel skolform. Speciellt som jag tror att skolan ifråga ej har den tyngsta elevgruppen (dock vet jag ju inte, men det vet säkert du).