Citat:
Ursprungligen postat av
rawjudge
Kom ihåg en sak. Det finns inga prover som kan avslöja om patienten kommer få en sepsis eller gå in i ett chocktillstånd i framtiden. Särskilt barn. Dom kan bara visa tecken på infektion men det kan även blomma fram senare. Man får bara vara noggrann med att observera vissa saker - som jag inte går in på i de här inlägget.
Men ju färre resurser i vården desto mer sådana här fall kommer vi få se.
Tragiskt såklart
Alltså det handlar inte om resurser, det handlar om attityder till barn. I dessa fall, det finns andra problem med attityder till kvinnliga patienter också, men på barnakuten handlar det om synen på barn. Det är inte pga stress jag hört flera rätt gamla, erfarna barnläkare säga att dom försöker få andra kollegor att skita i att ta crp och halsodlingar på små barn. Och att det bara är läge att åka till barnakuten om barnen har blå läppar och inte går att väcka. Det är deras allmänna inställning. Sen går sjuksköterskor och upprepar vad äldre läkare sagt till dom, tex ”syremätning är bara onödigt, det fanns inte förr, man ser om barnet har blå läppar och inte går att väcka”. Man löser ingenting med att höja löner och ha fler personal, det är inte alltid högt tryck på akuten alls, det kan vara jättelugnt och sånt här händer ändå. Att gå i fällan och prata om det som ett resursproblem möjliggör bara grundfelet som handlar om attityden till patienter och speciellt till barn.
Förresten gå och kika i tråden på Flashback där ts frågar sjukvårdspersonal vilka patienter som är jobbigast och se vilka otroligt nedlåtande och olämpliga attityder till patienter folk som svarar där har. Hatar äldre, hatar kvinnor, hatar barn, hatar anhöriga, hatar patienter som är läkare för att dom har egen kunskap, hatar patienter och anhöriga som är oroliga pga dom är akut dåliga, hatar oroliga föräldrar, hatar lärare, hatar högutbildade som tror att dom är något, hatar lågutbildade osv. När man läser i tråden är det tydligt hur det sker så mycket ”missar” med ödesdigra konsekvenser…