"Om Gud inte finns så är allt tillåtet"

Nej! Bara för att fantasier ibland kan överensstämma med sanning, så gör det inte de mer sanna.

Låt oss säga att du blir instängd i snö efter en lavin.

Att be till gud kan ju vara ”nyttigt” får någon i den bemärkelsen att du blir lungare och då förbrukar mindre syre vilket ökar dina chanser att överleva.

Men det som är ”sant” är ändå bara att det är bra (eller nyttigt om du så vill) att förbruka så lite syre som möjligt. Inte att be till gud ökar dina chanser eller att det på något sätt skulle vara ”nyttigt”.

Du förstår dessutom tydligen inte ens konceptet ”praktisk sanningsteori” och dess begränsingar.
Bara för att en övervägande majoritet ser praktisk nytta i att jorden är platt, så betyder inte det att det är någon ”sanning” att den är det.

En kropp kan ju betraktas både som ett statiskt objekt eller ett system.
Distinktion?
Fysik och metafysik är bara två koncept som beskriver mekanik respektive komplexitet.
Vissa av våra begrepp kommer att hamna i den fysiska kategorin medan andra kommer att hamna i den metafysiska. Men i grunden är allt mönster på olika nivåer av komplexitet.
Olika abstraktionslager.
Topic hamnar i den metafysiska kategorin om man inte betraktar människor och samhällen som mekaniska urverk, vilket representerar den fysiska kategorin.

Blev det tydligare?





Perception, trosföreställningar och konceptualiseringar är ett "trick" för att hantera världens komplexitet genom att skapa hanterabara representationer, ja.

Eftersom det finns olika nivåer av komplexitet så har vi också fått olika evolutionära verktyg för att hantera dessa olika nivåer. Kategorier som fysik och metafysik är en manifestation av detta.
Människan är by default bättre på att fatta jordnära saker som man kan ta på och sämre på att förstå sånt man inte direkt kan ta på.

Det är därför Dostojevskij och andra stora tänkare brottades med topic.


Vilka skillnader är det du vill ta upp då?

Om våra "fantasier" sammanfaller med verkligheten så är de inte längre fantasier.
Du borde lyssna ordentligt på Sam Harris.
Han är av åsikten att när våra trosföreställningar sammanfaller med verkligheten så räknas det som kunskap.
Men du kanske inte håller med?

Eftersom kategorier inte existerar i observerbar materia så är alla sanningsteorier förutom pragmatismen motbevisade. Man kan aldrig observera ett ord. Endast bläck, krita, eller vad man nu representerat ordet med. Själva "sanningen" som ordet korresponderar till tillskrivs för att det är nyttigt.

Samma skepsis som du riktar mot ordet Gud kan man rikta mot ordet Sten. En sten är ett hårt, grått objekt säger någon. Vad händer om jag ifrågasätter kategorin "sten". Varför behandla en sten som ett tydligt avgränsat objekt med essentiella attribut? Finns det inte mjuka stenar? Finns det inte blåa stenar? Och om det finns - vad är ens en sten? Finns det ens stenar? Varför inte bara kalla det ett objekt? Allting är ett objekt. Det enda rimliga svaret på det är att det finns nytta i att ha kategorier. Det finns nytta i att gruppera vissa attribut och kalla det en kategori.

Man kan observera beteende och man kan tillskriva dessa beteenden kategorin "gudomligt beteende". Det är beteendet som leder till seger fortplantning och överlevnad.

Allt som man kan göra är att testa idéer, se vilka handlingar de leder till, och se om nyttan av handlingarna är godkänd.

Vad är det för fel med att överleva då?

Om inget immateriellt existerar så existerar inte kategorier, eftersom kategorier är immateriella. Om kategorier inte existerar så existerar inget objekt eftersom "objekt" är en kategori. Nu schackmattade jag alla.

Tvärtom; biologin, kemin och fysiken talar för motsatsen.
Nej, jag formulerar mitt resonemang baserat på den kunskap vi har idag. Som jag redogjort för i andra inlägg finns det bara ett begränsat antal principiella förklaringar för universums uppkomst; av dessa är en skapargud det enda rationella.

Nej, påståendet är inte alltid sant.
En ärlig och upplyst ateist håller med om absurditeten i läran om ett evigt universum eller ett självskapande-universum. Nej, det betyder inte med absolut nödvändighet att därför Gud skapat universum; MEN i dagsläget finns inget bättre alternativ och Gud som skapare är ingen omöjlighet medan de förra två modellerna är omöjligheter.

Misstaget du och flera andra i tråden begår är uppfattningen att Gud är subjekt för naturvetenskaplig metodik. Nej, det är absurt. Däremot kan Guds existens bevisas genom logisk härledning (t.ex. det ontologiska gudsbeviset).

Det är förvisso en bra poäng du tar upp. Men du begår ett misstag - det är inget "kunskapsluckornas-Gud-argument" som du vill få det att låta. Jag vill först betona att jag inte drar slutsatsen att moral är icke-materialistisk egenskap därför att en religiös skrift gör så gällande. Tvärtom: Trots snart 200 års forskning inom genetik är vetenskapen då som nu ungefär lika avlägsen och mållös vad gäller moralens ursprung. Alla fenotypiska egenskaper har sin grund i genetiken; men det finns inget - år 2023 - som tyder på att moral likaledes är genetiskt betingat. Återigen, det finns nada associationer mellan moraliska val som "vegetarisk livsstil" och genetiska regioner. På en konceptuell nivå är det också oerhört svårt att föreställa sig hur moral överhuvudtaget kan kodas i genetiken. Därför anser jag, baserat på den kunskap som finns, att moral tills vidare måste betraktas som en icke-materialistisk egenskap. Det är det mest rationella.

Du får gärna utveckla mer exakt vad som är rationellt med det. Det enda du presterat hittills är det ontologiska argumentet, som bara är ett filosofiskt argument som bevisar det du vill att det ska bevisa.

Är du medveten om att det inte är möjligt att bevisa någots verkliga existens genom filosofiska argument? Eller har du missat det kanske?

Det är ett axiom som i grund och botten bygger på det ontologiska gudsbeviset.