Citat:
Ursprungligen postat av
Moscow-Mule
Till att bröja med så är jag inte riktigt med på vad du menar med att ha det som någn utgångspunkt? Upplysingen var ju till en period från mitten av 1600 talet, till slutet av 1700 talet och jag skulle väl nog vilja påstå att vi även gjort en och annan upptäckt sedan dess? Eller? Förstår inte på vilket sätt som Upplysningen skulle ha med det här att göra?
Jag menar ett sätt att tänka som handlar om den naturliga fallenheten för att förstå sånt som går att se eller ta på, som fysiska objekt, och en motsvarande oförmåga att förstå det komplexa, som moral och sociala interaktioner. (Det verkar vara evolutionärt.)
Upplysningens mekanistiska världsbild speglar denna fallenhet och hänger envist kvar idag och blir tydlig när man diskuterar metafysiska objekt som Gud, medvetande, moral och fri vilja. Ett område som upplysningen aldrig riktigt kunde hantera och därför blivit eftersatt. Idag behöver det inte vara så.
Lösningen jag föreslår innebär att vi dödar den falska dikotomin fysik-metafysik. (Eller vad vi nu råkar kallar denna dikotomi – kärt barn har många namn.)
En modell som översätter Gud, medvetande, moral och fri vilja till mjukvara löser konflikterna med fysiken som spökar i nuvarande evighetsdiskussioner. Tvärt om blir fysik och metafysik två komplementära begrepp på samma sätt som hårdvara och mjukvara är det.
Men i grunden kan alla objekt definieras som kausala strukturer oavsett om vi pratar om atomer eller mänskliga rättigheter. Alltså oavsett om vi pratar fysik eller metafysik.
Allt är bara olika grader av komplexitet och I slutändan olika aspekter av samma verklighet.
(Gud är inget bra namn längre eftersom det är så missbrukat och har hamnat på flera olika ställen. Kanske därför ett av budorden handlade om att inte missbruka Gus namn …)
När människor diskuterar dessa saker så delar de upp världen i två separata domäner som inte talar samma språk.
Om Gud är evolutionär mjukvara för mänskliga medvetanden och mänskliga samhällen, så lyckades alltså inte upplysningens mekanistiska (hårdvaruorienterade) synsätt fånga upp detta och inkorporera det i den moderna vetenskapen.
Istället ”dödade” man mjukvarudelen till att börja med, för att sedan låta den återuppstå i nya skepnader, och nu, istället för kod skriven under lång tid av evolutionen, som kod skriven på ett kort ögonblick i historien av människor. I en tid när människan kanske inte var mogen uppgiften. Och snart kom ”barnsjukdomarna” som ett brev på posten i form av nazismen och kommunismen.
Man kan väl säga att människans rationella tänkande är bra tills saker och ting blir komplexa.
Sedan krävs ett annat slags rationellt tänkande. Ett nytt slags vetenskapligt paradigm som omfattar även ”mjukvarudelen” och höjer människan till nästa level. Vad vet jag. Det är bara mina tankar.
Citat:
Med det sagt. Även om det skulle så är ju det en period som särskillt präglades av en betoning på förnuft och människans förmåga? Visst var naturvetenskap och fysik en del, men du jag ju också tänkare som Voltaire, John Locke, Jean-Jacques Rousseau och Immanuel Kant och för att inte säga, så var ju Upplysningen en särklillt blomstrade period inom konst och litteratur exempelvis?
Kanske lite för mycket betoning på människans förmåga då som sagt om du frågar mig. Ett onyktert tillstånd av hybris. Mänskligheten som ett barn som utbrister: ”kan själv!” utan att tänka på konsekvenserna. En primats besinningslösa förtjusning över att ha upptäckt något nytt utan att ännu riktigt förstå vad det är.
Citat:
Så vad menar du när du säger "upplysningen bara fokuserade på just fysiken". Upplysningen var ju inte enbart begränsad till fysik eller naturvetenskap. Filosofi, politik, ekonomi och även mänskligt beteende och psykologi var en minst lika väsentlig del av denna era?
Sättet att tänka. Materialism. Oförmåga att förstå ”metafysiska objekt” och begreppsförvirringen som uppträder kring diskussioner om dessa. Och hur diskussionerna automatiskt får en slagsida åt det materialistiska tänkandet. Jag kan utveckla det mer.
Citat:
För det tredje? Även om det skulle vara så att Upplysingen bara fokuserade på fysiken så framstår det även som mycket motsägelsefullt om vi utgår från din premiss att "Gud är de fysiska lagarna i universum". Att då alltså samtidigt se Upplysningens fokus på fysiken som ett problem? Logiskt så genom att utforska fysiken skulle ju Upplysningen då indirekt utforska Gud om man utgår ifrån att Gud och de fysiska lagarna är samma sak. Därmed skulle inte heller Upplysningens vetenskapliga framsteg utesluta en förståelse för Gud, utan snarare vara ett steg mot att bättre förstå det gudomliga inom ramen för fysikens lagar. Så vad är problemet?
Vad beträffar fysikens lagar så hamnar de i det metafysiska facket tillsammans med Gud och kan översättas till mjukvara, medan fysiken tittar på de fysiska objekten och deras relationer, utan att säga något om varför lagarna ser ut som de gör.
På så sätt handlar fysiken om hårdvaran men inte om mjukvaran.
Men som sagt, det jag menar handlar mer om ett materialistiskt tänkande rent allmänt än ”bara fysik”.
Och fysiken säger definitivt inget om medvetande och fri vilja till exempel. Tvärt om så blir dessa begrepp helt meningslösa betraktat ur ett fysikalistiskt perspektiv, medan de blir fullt förståeliga ur ett metafysiskt perspektiv, om man med metafysiskt menar ett vetenskapligt perspektiv som hanterar objekt av en högre komplexitet än fysiska objekt. Det är synen på metafysiken som är problematisk och språket som vi använder när vi växlar mellan fysiken och metafysiken. Språken från de olika domänerna är inte kompatibla med varandra. Vi skulle behöva översätta begreppen till ett övergripande språk som hanterar helheten. De flesta människor har inte tänkt på detta eftersom begreppen vi använder tas för givna och är så välkända och internaliserade att vi inte tänker på dem.
Citat:
Att komplexa system och mönster uppstår från enkla interaktioner kallas för "Emergens" eller "Emergent beteende" är ju idag inget konstigt. Trotts att vi givetivis vet allt om det i nuläget?
Absolut. Människan är bara inte så van att tänka i termer av mönsterhierarkier.
Vi är evolutionärt hardwired att generalisera mönster till ett hanterbart objekt.
Som musik till exempel. När vi lyssnar på musik så tänker vi inte på den i termer av luftvibrationer med inbördes matematiska relationer. Den mesta informationen har vi filtrerat bort när det når vårt medvetande. Vi gör oss en inre virtuell verklighet där vi och världen är hanterabara objekt.
Musik är ett objekt precis som en sten. Bara av en annan ordning.
Citat:
Komplexitetsteori är ju ett helt eget forskningsområde i sig om just hur relativt enkla regler som följs av enskilda delar (som individer) i ett system. Om hur dessa skapar icke-linjära förhållanden i komplexa system som i sig uppvisar stor självorganisation.
Dvs som uppvisar en form av global ordning eller samordning ifrån lokala interaktioner mellan delar av ett initialt oordnat system. Är det inte exakt just det som du syftar på? Du borde nog läsa mer om just komplexitetsteori.
Ja, det är relevant för det vi diskuterar. Men det är flera olika vetenskapliga områden som berörs här.
Vi kommer in på såna saker som hur intelligens utvecklas i självorganiserande system.
Vetenskapen har precis börjat skrapa på ytan inom AI-utvecklingen, och den allmänna uppfattningen är i stort sett att intelligens är en exklusivt mänsklig egenskap. Som kan byggas ”artificiellt”. Ännu en intressant mänsklig dikotomi.
Naturlig vs
artificiell. Vad betyder det i det stora perspektivet? Allt är kvantfält i grunden. Det finns inga naturliga eller artificiella kvantfält. Och det mänskliga perspektivet är bara ett perspektiv på en av otaliga abstraktionsnivåer i universums mönsterhierarki.
Kanske är det så att intelligens är en naturlig egenskap i komplexa självorganiserande system, och att den mänskliga hjärnan bara är ett exempel på denna naturens ordning. Kanske är det tidigare nämnda hybris som spökar när vi föreställer oss att egenskaper som medvetande och intelligens är exklusivt mänskligt. Jag spekulerar bara. Men det kan ju vara så att "naturen" har "berättat" vissa saker för det mänskliga psyket och att vissa av dessa hemligheter blev "lost in translation" när vi gick in i upplysningsparadigmets materialistiska och inkompletta världsbild.
Och jag pratar fortfarande inte om något övernaturligt, utan om sådant som kanske kommer att uppenbaras för oss när vi får en bättre förståelse för universum och hur självorganiserande komplexa system fungerar och vilken plats alla våra invanda begrepp som "intelligens" etc har i denna ordning.
Citat:
Begreppet gud är ju bara en slasktratt för för de frågor man inte vet svaret på och man kan med lätthet i alla samanhang som ordet används, direkt ersätta gud med frasen "jag vet inte"!
Eller inte. Det är en grov generalisering som ateister gör. Men det stämmer bara i de fall där Gud används i vidskepliga sammanhang. Och med vidskepelse menar jag meningslösa trosföreställningar.
Evolutionen premierar kanske meningsfulla föreställningar framför meningslösa, eller hur?
Och "slasktrattshypotesen" stämmer inte när Gud används i ett
fungerande system. I de fallen menar jag, är det bättre att analysera systemet och se hur begrepp som Gud faktiskt används. Då kan man också översätta religiöst språk till ett språk som kan hanteras av vetenskapen.
Och sedan kan man kasta bort ordet Gud om man vill.
Men analysen måste göras först. Annars riskerar man att kasta bort delar av verkligheten som kan vara bra att ha kvar.